Är kungen mutad?


Rubriken ovan kan te sig provocerande, helt sanslöst överdriven eller möjligen ha visst underlag. Liksom andra större massmedia ägnade vi igår visst intresse år kungen och går nu vidare i denna inte helt betydelselösa fråga.

DN skriver idag: ”Dagens Nyheters granskning av stiftelseregister och registreringar av organisationsnummer visar att kungafamiljen och hovet tillsammans kontrollerar minst 2,1 miljard kronor i ett 40-tal olika stiftelser. Många är registrerade som allmännyttiga och därmed befriade från skatt om minst 80 procent av medlen går till ändamålet.” Enligt hovet kan det röra sig om tre miljarder kronor. ”De flesta stiftelser har skapats med pengar från affärslivet.” Det framkommer vidare att även kronprinsessan Victoria har en stiftelse med kända affärsmän i styrelsen.

Enligt DN har länsstyrelsen ansvarar för tillsynen av hälften av Sveriges alla stiftelser med två och en halv heltidstjänster för 7 500 stiftelser med ett kapital om 300 miljarder kronor. Det blir 3000 stiftelser att kontroller per anställd. ”En omöjlig uppgift”, enligt Mikael Wiman, stiftelsespecialist på länsstyrelsen i Stockholm. ”Vi utgår från en riskanalys, där vi prioriterar ut­ifrån hur många som berörs,” säger han.

Dessa uppgifter väcker frågor: I vilken utsträckning drivs stiftelserna enligt reglerna – och omvänt – i vilken utsträckning förekommer fuffens?

Vidare ska landets statschef överhuvud ta emot gåvor från medborgare eller vissa grupper av (inflytelserika) medborgare/organisationer (näringslivet)? I övrig verksamhet kallas sådant mutor (t.ex. händelser i Göteborgs kommun). Jag är inte jurist och kan inte sakkunnigt penetrera denna centrala aspekt. Det kan invändas att kungen har så svag ställning att han inte kan påverka något. Mot detta talar för det första att näringslivet satsat stora summor i detta (jag utgår från att det inte bara rör sig om någon generell välvilja för att kompensera för bristen på detta vid t.ex. löneförhandlingar). Rimligen kan här uppstå bindningar som kan påverka hur kungen använder tid och resurser.

Själva misstanken om möjligheten av obehörig påverkan gör att man har stark anledning att ifrågasätta det hela.
Inom forskningen måste man vid sammanträden i forskningsetikkommitten och i forskningsråd etc lämna rummmet då ett ärende behandlas som rör en medarbetare. En forskare som man producerat en vetenskaplig artikel med under de senate 5 åren, måhända båda som medförfattare, är sedan diskvalificerad som medlem i en betygsnämnd där man är bihandledare för en doktorand som ska disputera i ett annat ämne. I vetenskapliga tidskrifter måste alla eventuella nuvarande eller tidigare uppdrag för industrin redovisas – och de finns angivet i den publicerade artikeln. Detta är bra.

Stiftelseverksamheten kring kungen vore fullständigt omöjlig.
Det är nödvändigt att utreda detta noga och föra ut verksamheten till alla medborgare – inte bara till näringslivet.
Så länge kungen är kung ska han väl vara allas kung??

Övergripande förslag: ”För Sverige i tiden – avskaffa monarkin och bredda demokratin!”


i Andra om: , , ,, , , riksdagen

DN 31/10 SvD 31/10 AB 31/10 Expressen