En majoritet i Sverige säger nej till vinster i välfärden


Klart nej till välfärdsvinster visar årets SOM-undersökning, som är Sveriges mest omfattande opinionsundersökningoch riktar sig till ett slumpvis urval av 12000 personer i åldern 16-85 år – detta enligt SvT. Den pågår i fem månader och påverkas alltså inte så lätt av någon enstaka händelse. Stödet för den offentliga sektorn har ökat påtagligt.

Majoriteten av alla väljare, inom alla partier, utom Moderaterna, är emot privatiseringar inom vården, skolan och omsorgen. Och när det gäller det där med att plocka ut privat vinster inom den här sektorn, ja, här är motståndet kompakt bland alla väljare, även bland moderater fär bara en femtedel tycker att det är acceptablet att plocka ut vinster. Inom det rödgröna blocket säger omkring sju av tio nej till vinstutdelning.

•Det är första gången frågan om vinster i välfärden ställs i en Som-undersökning.
•Frågan var med i två av fyra delundersökningar med 1.524 respektive 1.543 svarande. Svarsfrekvensen låg på 54 respektive 51 procent. Resultaten är samstämmiga i alla urval, enligt professor Lennart Nilsson.
•Frågeställningen var: ”Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg.” De svarande fick ange om de ansåg att det var ett mycket bra förslag, ett ganska bra förslag, varken bra eller dåligt förslag, ganska bra förslag, mycket dåligt förslag eller ingen uppfattning.
Källa: Som-institutet, Göteborgs universitet
Vårdbild 1 fotskada omsorg

Jag har sett litet i diagrammen från presentationen av rapporten 17/4.
Enligt undersökningen är * 21 % är för en minskning av den offentliga välfärden och 43 % är emot detta. 1990 var 56 % för en minskning och 18 % för
46 % vill att vinstutdelning ska förbjudas i lag. Detta gäller 49 % av kvinnorna och 44 % av männen. Lägst stöd, 36 %, finns i åldern 16-29, unga människor som växt upp i den neoliberala yrans tid medan andelen är 54 % i åldern 50-64 år.
Mer än 50 % av arbetare och av tjänstemän är för vinstförbud, medan andelen bara är 23 % bland högre tjänstemän och 39 % bland företagare.
53 % av dem inom det vanliga inkomstintervallet 300 000 – 700 000 är för vinstförbud, jämfört med 33 % hos de som tjänar mer och 49 % bland de som tjänar mindre.
Uppfattningarna är alltså klassrelaterade.

”Det har svängt över tid, men det är en viss förvåning jag noterar styrkan i den här förändringen”, säger Lennart Nilsson diplomatiskt.

Låt oss se något på vården och skolan!

VÅRDEN
Tidigare i vår publicerade Maciej Zaremba mycket väl underbyggda artiklar brister i svensk sjukvård. Artiklarna gav stöd åt all den kritik som bland annat jag riktat mot negativa effekter på vården av privatisering och okunnig styrning, men hade ett rikare underlag. Dock hade jag viss kritik även mot Zaremba Jag kommenterade i blogginlägget Zarambas artiklar och fokuserade på de inneboende bristerna i kapitalismen är grundläggande för nackdelare som privatiseringarna medfört.strong>I förhållande till kritiken av t.ex. med dr Jan Halldin i Läkartidningen och mina blogginlägg slår Zaremba in öppna dörrar. Tack!

OBS att min generella kritik innebär inte att det inte finns bra privat vård!

I DN Debatt 16/4 ger fem professor/överläkare inom medicin sitt stöd åt Zarambas analyser i ett inlägg med titeln ”Zarembas artikelserie en träffsäker belysning”. De kritiserar nationelle vårdsamordnaren Roger Molin som riktat svepande icke konkret eller analyserande kritik mot Zaremba. Artikelns inledning: ”I ett genmäle till Maciej Zarembas artikelserie om det svenska sjukvårdssystemet påstår Roger Molin, måhända en av ingenjörerna bakom systemet, att Zarembas kritik är ”oseriös”. Molin vänder med ett enkelt handgrepp upp och ner på den djuplodande analysen i artikelserien, skriver läkare och professorer.” De avslutar ”Molins version har vi hört förut, det är den byråkratiska maktens tolkningsföreträde som med kraft kliver in för att tysta en debatt som man inte vill ha.”

Tveksamheter eller brister?
1. Riskkapitalet. Zaremba skriver ”Det mesta av debatten kring sjukvården handlar om privata företag som skor sig på skattemedel. Vilket borde förhindras, förstår man… ”Om alla riskkapitalister drivits ut från vården skulle nästan ingenting förändras.
Jag menar att detta är fel. Riskkapitalet innebär bland annat att skattepengar som är avsedda för att förbättra vården i stället går till skatteparadis eller liknande.
strong>a) Alla stora vårdkoncerner ägs av riskkapitalbolag. Genom smart manöver med aktieägarlån till hög ränta hamnar stora belopp av medborgarnas skattemedel i privata fickor. För Attendo och Capio går vinster via holdingbolag i Luxemburg till skatteparadisön Jersey i engelska kanalen, medan vinster från Aleris går till grannön Guersney. Sveriges enda privata akutsjukhus, S:t Görans i Stockholm -vars ekonomi garanteras av skattemedel via landstinget, har gett vinster på 482 miljoner sedan privatiseringen 1999. Under samma period har ägaren Capio betalat 16.700 kronor i skatt (Dagens Industri). Vad säger Skatteverket?

Dagens Industri skrev redan 6/10 2011 under rubriken ”Åtta av tio gör vinst i vården” läsa: ”På tre år, mitt under finanskrisen, har hälso- och sjukvårdsföretagen visat upp stigande rörelsevinster på sammanlagt 18,6 miljarder kronor”. ”Under 2009 hade de drygt 23 000 hälso- och sjukvårdsföretag som ingår i SCB:s underlag en samlad omsättning på drygt 47 miljarder kronor, varav merparten är skattemedel”. Särskilt omfattande är den privata verksamheten i Stockholms län, där den svarar för 23 % av nettkostnaderna.

b) Riskkapitalet är en yttring av kapitalismen, som är ett ekonomiskt system där vinstackumulering med nödvändighet är det centrala, inte användning av resurser till befolkningens bästa efter demokratiska beslut. Vi behöver en kraftigt förbättrad demokrati, som innefattar också det ekonomiska livet. Garanti är det inte.
c) Tänkandet, värderingen hos de som arbetar i vården påverkas och har påverkats av kapitalismen så att vården försämras.
Ett exempel är att de med flera hälsoproblem nu får dessa separat behandlade vid olika besök och ej för samtidigt som förr – innebär sämre vårdkvalitet. (är f.d husläkare, professor) samt risk för att allvarliga tillstånd hinner försämras deletärt till kommande besök. Vidare är valfriheten en chimär, då patienten inte kan finna tillräcklig, relevant och förståelig information om olika mottagningar och enheter för att kunna göra ett välinformerat val. Detta försvåras av olika enheternas strävan efter att marknadsföra sig själva

2. LEON satt ur spel.
I en artikel på DN Debatt 14/4 med titeln ”Nödvändigt med ett socioekonomiskt index i ersättningssystemet” riktade Jan Halldin och jag kritik mot att ”Primärvårdens Vårdval ger en fortsatt ojämlik vård”. Vi kritiserade bland annat måttet ”antal läkarbesök”, bland annat då Vårdval medfört att en del sjukvårdskontakter som tidigare korrekt togs om hand av sjuksköterskor nu går till läkare, då det ger bättre ersättning. Detta medför också att den lovordade LEON-principen urholkas och att vården fördyras onödigtvis. (LEON=Lägsta Effektiva OmhändertagandeNivå). Filippa R och andra landstingsråd hade inga bra motargument i sitt svar – anser jag.

3. Vårdforskningen beaktas inte. Professor Göran Dahlgren visade i en omfattande littersturgenomgång att det saknas vetenskapligt stöd saknas för att privat vård är bättre eller effektivare, (Socialmedicinsk Tidskrift). Som flera påpekat finns det dessutom risk för att privatisering medför att vården blir mer ojämlik, att ekonomiska intressen förstärks på bekostnad av kvalitet och vårdbehov.

I den vetenskapliga granskning i boken Konkurrens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd? (SNS Förlag, red. Laura Hartman) kunde svenska forskare inte inte finna stöd för att privat verksamhet inom vård, skola, individ- och familjeomsorg etc. var effektivare eller gav bättre resultat än offentlig vård.

SKOLAN

27/3 publicerade Svenska Dagbladet en debattartikel om skolan med den viktiga artikel titlen ”Sätt stopp för vinstuttag i skolan”. Ett antal ledande forskare inom pedagogik och ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademin skriver där bland annat:

* ”Några tydliga positiva effekter av det fria skolvalet finns inte, däremot ger det upphov till ökad segregation och minskad likvärdighet. Möjligheten att bedriva skolverksamhet i vinstdrivande syfte bör elimineras”.

* ”Det går inte bra för den svenska skolan. Vi tappar stadigt positioner i jämförande internationella test; trenden är entydig över drygt 15 år. På 1990-talet genomgick det svenska skolsystemet en snabb och kraftig förändring från statlig centralisering till decentralisering och tillåtande av skolverksamhet i privat regi.”
* ”Vår slutsats är att några tydliga positiva effekter av det fria skolvalet på elevernas studieresultat inte har kunnat påvisas”

* ”Den ökade segregationen och de ökande klyftorna mellan skolor, och mellan elever beroende på var man går i skolan, är ett mycket allvarligt problem. Det kan leda till att ungdomar som växer upp i socialt utsatta områden ges betydligt sämre möjligheter till framtida högre utbildning.”

* ”Grunden för den svenska skolan har varit och ska enligt skollagen vara en så likvärdig utbildningsmöjlighet som möjligt, och här ser vi en snabb försämring i den svenska skolan.”
Skola untitled

* ”Det svenska skolsystemet är i ett avseende närmast unikt och extremt i ett internationellt perspektiv. Med undantag av ett system som introducerades i Chile under general Pinochets styre, finns inget annat allmänt finansierat skolväsende som tillåter att skolor drivs av privatägda vinstdrivande bolag.
* ”Man kan konstatera att det nuvarande extrema svenska systemet kom till utan att man utredde det innan, gjorde konsekvensanalyser, följde det med forskning eller utvärderade effekterna.”

* ”Vi kan inspireras av det finska exemplet. Gör om våra skolor så att de blir likvärda, utan den nuvarande marknadsbetingade (och ofta populistiskt präglade) profileringen i olika riktningar. Segregationen inom skolsystemet måste så långt det går motverkas. Möjligheten att bedriva skolverksamhet i vinstdrivande syfte bör elimineras. Slutligen, och kanske viktigast, bör lärarnas utbildning och status förbättras och deras arbetsvillkor reformeras i grunden.”

Vad bör göras?
Liksom en mer känd vänsterman för 111 år sedan vill jag ställa denna fråga inom ett viktigt, men inte lika viktigt område som denne behandlat.
1. Vrid klockan tillbaka.
På DN Debatt 18/2skrev Daniel Suhonen och Dany Kessel att en ny undersökning visar att ”En majoritet svenskar är kritiska till vinster i välfärden och vill att frågan åtgärdas.” De lägger fram ett förslag som förbjuder vinstdrivande företag i välfärdssektorn, vilket tilltalar denne bloggare. De skriver också ”Reformen ska genomföras under en övergångsperiod där ingångna upphandlingar får löpa ut, samtidigt som en Välfärdskommission inrättas med stora befogenheter att återta verksamheter och lösa vinstdrivande aktörer från sina kontrakt.” Behandla detta mycket seriöst – här har socialdemokratin sin stora chans!
2. Beakta vetenskaplig kunskap vid organisering av vården.
3. Fördela resurserna efter ett socioekonomiskt index, liksom tidigare.
4. Ersätt på litet sikt kapitalismen med ett betydligt bättre ekonomiskt system baserat på ökad demokrati, långsiktig användning av gemensamma resurser, arbete åt alla och med utrymme för kreativitet.

Genom den nya undersökningen vet vi att landets medborgare och skattebetalare inte vill betala mer för en vård och skola som är sämre, dyrare och mer ojämlik (i strid med Hälso- och sjukvårdslagen) och där utsatta grupper riskerar att hamna i kläm, och där vinstmedel går till skatteparadis i utlandet.


intressant.se, , , , , ,, , , , , , , , , , ,

SvT 16/4 Svensson-bloggen Data från SOM DN Debatt 16/4 DN Debatt 17/4 DN Debatt 7/4 USA-bloggen DN Debatt 18/2 DN 16/2 DN 17/2 Zaremba Alliansfritt Sverige Alliansfritt Sverige 20/2 Ingrid Eckermans blogg Svensson DN 15/2För ett alliansfritt Sverige bloggen DN 13/2Socialdemokraterna i region Skåne- Blogginlägg SvDAb 16/2 Expressen SvT SvD 5/2 Cochrane – om hälsoundersökningar BilderbloggCochrane Dagens Medicin 12/12Cochrane-rapporten DN Debatt 1/11 Hägglund DN Debatt 1/11 Hallengren/a> DN Debatt 4/11 Ingrid Eckermans blogg, DN Debatt 2/10, DN Stockholm 2011, DN Stockholm 18/42, DN Stockholm 20/4 svar från landstingsråd, Expressen , Socialistiska Läkare , Ordfront,Läkartidningen 4 oktober 2011, Jan Halldin Socialmedicinsk Tidskrift, DN 10.10 2011