Idag skriver Katrine Kielos en läsvärd betraktelse i Aftonbladet, den ser ut att i förstone handla om Göteborg och det EU-möte som hölls där 2001, men samtidigt så får jag en känsla av att den handlar om Europa just nu, om globaliseringsrörelsen och en del om Grekland. Eller så är det bara jag som tänker för mycket på vad som nu händer i Grekland, ett slags projicering, jag vet inte.

Katrine Kielos/AB: ”I dag är det inte bara människor i syd som har anledning att ifrågasätta på vems villkor de senaste decenniernas utveckling har skett. I USA har den rikaste procenten fått mer av den samlade inkomstökningen mellan 1979 och 2007 än de undre 90 procenten gemensamt. Medelklassen börjar undra vad det var som hände. Även i Europa. Den som vill försvara globaliseringen inför dessa grupper måste hitta något annat att säga än att öppenhet och frihandel i det långa loppet är det bästa för alla parter. Det är visserligen sant. Men som Keynes sa: I det långa loppet är vi alla döda. Någonstans när kriget mot terrorn proklamerades och hela världen satt framför CNN, började den globala rättviserörelsen tystna. Jag fyllde arton samma höst och började engagera mig i Socialdemokraterna efter riksdagsvalet 2002. Tre år senare satt jag i en skrubb på justitiedepartementet och svarade på brev om polis¬insatsen vid kravallerna i Göteborg. Över halva skrivbordet låg kopior av George Orwells 1984 som ungdomar hade börjat skicka till Thomas Bodström. ”Tack för ditt brev”, skrev vi.”

Själv har jag nog varit i de allra flesta länder som nu är medlemmar i EU, men av någon anledning så har jag aldrig varit i Grekland. Jag har sett mängder av bilder på turkosa vatten och vita hus och tänkt att jag själv skulle vilja fotografera på ort och ställe, men av någon anledning så har Grekland alltid legat åt fel håll. Och det gör det även idag.

SvD: ”Situationen i Grekland är ”mycket, mycket besvärlig”. Det sade finansminister Anders Borg till Sveriges Radios P1-morgon på fredagen. Han sade att en ljuspunkt är att den grekiska regeringen har genomfört mycket omfattande reformer, både på inkomst- och utgiftssidan, för att få ordning på sina finanser. Mycket återstår dock att göra och Grekland är så skuldsatt att det kommer att krävas omfattande åtgärder även under åren framöver. Han sade att hans bild är att regeringen försöker göra sitt bästa för att få ordning på ekonomin, men att premiärminister Giorgos Papandreou nu måste ställa allt på sin spets för att få stöd.”

Så kan man beskriva situationen, man kan också tolka utvecklingen på det sätt illustratören gjort, möjligen med tillägget att situationen nu riskerar att dra med sig hela EU in i virvlarna, och att vi alla i Europa kan drabbas mycket hårt. För återgår man till Kielos inlägg i Aftonbladet så står det att den rikaste procenten i USA fått mer av den sammanlagda inkomstökningen än de undre 90 procenten gemensamt. Så är det i Sverige också, år 2011. Här har högern skapat ett namn på det hela, de kallar det för ”arbetslinjen”, en ideologi som främst grundas på Reinfeldts bok där han skriver att de fattiga inte ska ha ett öre mer än det absolut nödvändigaste för sin överlevnad.

Det är den politik som gäller idag, och den politiken kommer att bli ännu mer påtaglig om ett land som Grekland går under i ekonomins virvlar, det blir i så fall ingen lustiger dans för någon i Europa, dessutom kommer polisen behöva hjälp för att kunna skydda de politiker som genomdrivit den nuvarande politiken. Jag undrar stillsamt över vad medhjälparna på departementen ska skriva som svar på de brev de kommer att få den dag som Europas ekonomi är slagen i spillror. Tack för ditt brev, kommer inte att hjälpa, den enda trösten må väl vara att det nuvarande ekonomiska systemet i så fall definitivt har spelat ut sin roll.

it Andra om: Reinfeldt, Borg, Högerpolitiken, EU, Europa, Arbetslinjen, Politik svd1234 ab12 ex12 dn1234 sr