|
I morse läste jag på webben att Tony Blair föreslagit att Syrien och Iran ska erbjudas att samarbeta med USA och England i deras ”Kriget mot Terrorismen”. Blair lär ha sagt att Iran får antingen välja det, eller isoleras mer och mer. Därmed säger han egentligen flera saker. Dels påstår han att Iran redan spelar under täcket med grupper i Irak och därmed bidrar till det massiva dödande som pågår. Det är kanske sant, jag vet inte. Det andra som påståendet implicerar är att världen på något sätt skulle vara enig med Bush och Blair om hur man ska agera när det gäller Iran. Eller OM man ens ska agera, och i så fall varför. Det är ett särdeles omnipotent uttalande han gör, det verkar som om Blair numer är precis lika förblindad som sin amerikanska kollega. Och att han dessutom inte tycks förstå vad som hänt i det amerikanska valet. Blair kanske lever i tron att hans europeiska grannländer okritiskt sväljer allt han säger, och att dessutom FN gör det. Situationen i mellanöstern är till en del en direkt följd av hur britterna agerade med det brittiska protektoratet Palestina. Det har varit ett politiskt misstag som tidigare inneburit att engelsmännen varit angelägna om att påskynda en fred i regionen. Nu har de gått i bräschen för en bojkott av palestiniernas folkvalda regering, något som drabbat palestinierna mycket hårt. Blair tycks dessutom inte ha insett varför han själv tvingats att komma med ett datum då han ska lämna ifrån sig makten. Lika lite som han har förstått varför demokraterna nu tagit makten i USA. Svenska Dagbladet spekulerar idag om orsaken till att James Baker kopplats in. Karin Henriksson skriver: ”James Bakers intåg på scenen ledde till spekulationer om att Bushs far, alltså George H W Bush, fått nog. Den neo- Jag förstår att det är svårt att medge att man hade fel hela tiden, redan från dag ett. Är man dessutom premiärminister eller president så är |
det extra svårt. Svårt för den egna självbilden som en magnifik person, svårt att behålla den bilden när man ser sig i spegeln på morgonen. Själv är jag långt ifrån säker på att det finns något al-Qaida, jag tror dessutom att Usama Bin Laden är död sedan länge. Men en sak vet jag, och det är att Bush och Blair spelar olika terrorister helt i händerna genom sitt agerande. Precis som om det satt en skäggig gubbe i någon grotta och hanterade sina marionetter med snören i en träram. Bush och Blair ska inte erbjuda Iran ett enda dugg. De ska bara lämna scenen och försvinna in i historiens mörker.
Andra bloggar om: Blair, Bush, Iran, Syrien, Kriget mot Terrorismen, Lame Duck, Politik [tags]Blair, Bush, Iran, Syrien, Kriget mot Terrorismen, Lame Duck, Politik[/tags] |
2 svar till “Hur länge ska Bush och Blair klamra sig fast?”
”De ska bara lämna scenen och försvinna in i historiens mörker.”
Det vore en god sak, men de hinner säkert ställa till en massa helvete till innan de försvinner.
Det Bush gör är att be iran om ett halmstrå för att rädda ansiktet eftersom han nu insett att hans ockupationsarme blivit gisslan i ett skruvstäd som kommer att dras åt hårt när han kryper iväg som de fick göra i Vietnam. De amerikansk/israeliska hökarna i och kring Bush-regimen som nu hetsar på för ett anfall mot Iran hade fel. Det första beviset på det var att det kaos som skulle uppstå inte infunnit sig hos andra än västmakternas mainstreammedier, trots Mossads MI5 och CIAs dödspatruller och attacker mot marknadsplatser och moskeer.
Det andra var den sionistiska apartheidstatens nederlag i aggressionen på Libanon. Om en liten motståndsgruppering på några tusen man kan vinna över världens fjärde största ockupationsarme med obegränsat stöd från västmakternas vapenfabriker och skattekistor, vilket motstånd kommer då inte Iran att erbjuda ?
Ingenting tyder på att de fanatiska galningar som planerat det vi har sett i mellanöstern de senaste åren kommer att avbryta korståget mot Iran. Det vet Ahmadinejad och har därför ingen större lust att hjälpa dem och släppa ut dem ur regionen förrän det hotet avvärjs. Förmodligen inte med mindre än att de frivilligt som kanonmat åt israels expansionsplaner brinner upp i gulfen och torkar bort i ökensanden.