Samerna och Sameland


När det gäller de svenska samerna så har de en fullständigt unik position, en status som grundas på att de skulle vara någon slags urbefolkning. Men det är de inte, lika lite som rennäringen är någon slags ursprunglig näring för dem. Samerna är ett nomadfolk som har använt tamrenar som dragdjur, och de kom hit till det vi kallar för Sverige tidigt, senast år 500 e.kr.

Wikipedia: ”Samer är en etnisk minoritet i Norge, Sverige och Finland, samt på Kolahalvön i Ryssland. Det område som samer bebor brukar benämnas Sápmi (Sameland). I Sverige bor uppemot 17 000 samer, vilka sedan 1993 har en egen statlig myndighet med folkvalda (Sametinget).

ILO har förklarat samer som en ursprungsbe-
folkning i juridisk mening. Samerna är idag den äldsta folkgruppen i området, men är inte ursprungsbefolkning i den mening att de är ättlingar till de första grupper som bosatte sig i Sverige eller i Norrland före Istiden eller efter denna. Samernas egna traditioner säger att de har bott i Sápmi i över 2500 år, och de betraktar sig som ursprungsbefolkning där. Samerna ska ha invandrat från öster för mellan 8000 och 5000 år sedan anser en del forskare. Specifika samiska kulturlämningar äldre än ca 1 500 har dock inte påträffats och frågan om samernas härkomst är långt ifrån avgjord. En viss skepsis är därför befogad när ”fakta” om detta publiceras eller citeras.”

De österifrån invandrade samerna använde renar som dragdjur, och det var först på 1600-talet som de började med en mindre form av renskötsel, då mest beroende på att kungen krävde att de skulle betala skatt, Sveriges många krig kostade ofantliga summor. På den tiden fanns alla fem stora rovdjuren i hela fjällvärlden, det var Kungsörn, Björn, Lo, Järv och så förstås Vargen. Idag har renskötseln i högsta grad bidragit till att vargen har en försämrad genuppsättning, de östliga vargar som kommer in från Ryssland eller Finland överlever ytterst sällan vandringen genom renskötselområdet.

När det gäller detta område så är det bra att veta om att samerna från och till gjort anspråk på cirka 40 procent av landets yta, allt för att befrämja just renskötseln. Förr i tiden så var man tvungna att vistas hos renarna för att beskydda dem från rovdjursangrepp, idag är renskötseln i högsta grad motoriserad. Man driver renarna med helikopter, motorcrossmotorcykel eller snöskoter, allt utifrån rådande årstid. Man gör dessutom anspråk på att ta hand om all jakt och fiske inom renbeteslandet, något som dock regeringen tagit ifrån dem, de accepterar inte det samerna kallar sedvanerätt.

Men lönar sig renskötseln frågar man sig, och svaret är ett rungande nej. För varje krona som rennäringen bidrar med till samhällsekonomin så får vi andra sponsra verksamheten med tre skattekronor. I praktiken vore det klokare att helt enkelt skänka dessa pengar till renägarna mot att de avstod från renskötsel, för att på det sättet bevara naturen i den så känsliga fjällvärlden. I händelse att priserna för renkött stiger så kan man uppföda dessa djur i rovdjurssäkra hägn.

Det man istället borde göra är att placera ut vildren i fjällen, det skulle vara att återställa vildmarken till det skick den var i före renskötselns dagar, det skulle betyda att lavarna började växa och att den ekologiska balansen skulle återställas. Dessutom skulle det givetvis gynna alla stora rovdjur, man skulle kunna sälja jaktkort i fjällen precis som fiskekort. Rekryterar man personalen från de renskötande samerna så får man dessutom verkliga experter som guider, samt som bieffekt att turistnäringen skulle få sig ett rejält uppsving. Och det är knappast några problem, mängder av samer är redan sysselsatta inom den näringsgrenen.

Samerna kan då fortsätta att kalla regionen för Sápmi (Sameland), och samtidigt behålla sin kultur och renen som husdjur. För oss i Sverige skulle samhällsekonomin må bra av utvecklingen samtidigt som sysselsättningen delvis skulle strukturomvandlas i fjällvärlden och de fjällnära skogarna. Vi skulle få en bättre miljö samtidigt som hotade djurarter återigen får en chans att utvecklas normalt.

Den församlade jägarkåren skulle beredas utökade jaktmöjligheter och fjällen skulle återigen utnyttjas för det som den är bäst för, jakt, fiske och rekreation, med en blommande turism som en direkt följd.

it , , , , , , , , , , , , , , , ab dn12 sv d1 ex


49 svar till “Samerna och Sameland”

  1. Jag kan hålla med om mycket i posten.
    Men argument om det samiska folkets lilla numerär eller om renskötselns minimala betydelse för Sveriges ekonomi tycker jag är irrelevanta.

    Likaså diskussionen om ursprungsfolk eller inte. Den påminner mest om alla dumheter i palestinadebatten.

    Frågan är politisk, och i viss mån juridisk: Bör majoriteten ”värna” minoriteten? Och är ”urminnes hävd” en rättvis och riktig utgångspunkt för nyttjanderätt till mark?

    Det är svårbegripligt att 17000 innevånare kan blockera hela Norrland från rovdjursvandring. Men den har väldigt litet med vår syn på Sápmi att göra. Det borde handla om lag och ordning.

  2. En modern arkeolog skulle inte godkänna det här resonemanget misstänker jag. Du kan inte se av arkeologiska lämningar (annat än bevarade skelett, men sådant är sällsynt) vad det rör sig om för etnisk grupp men det räcker inte långt. Du kan inte höra något språk talas av en sextusen år gammal husgrund i Norrbotten (däremot kan du se att den har byggtekniska finesser som finns kvar än i dag i östra Asien.) Alla etniska grupper i norra Skandinavien har varit rörliga jägare, fiskare och samlare tills ganska sent. Ända fram i nyare tid har gränsen mellan samer och nybyggare varit flytande, folk har flyttat fram och tillbaka mellan grupperna för att säkra överlevnaden i ett besvärligt land. Tidigare var det så över hela den del av området som inte var täckt av is eller vatten. Har för mig att ett av de verkligt gamla skeletten (10.000 år gammalt) som hittades i Skateholm i Skåne faktiskt var av ”östlig” eller om vi säger ”samisk” typ. Men att dra någon slutsats om vem som äger vad är bara knas.

    Sydsamerna hade renar i hägn har jag för mig, så det verkar vara en möjligt uppfödningsform om man inte har för stora hjordar. Sedan är det ju bara en minoritet samer öht som ägnar sig åt renuppfödning. Den största samebyn i Sverige brukar man säga är Stockholm, och här finns det inte många renar. Den ende same som jag vet mig ha träffat härnere (han hade ett typiskt samiskt familjenamn) var elektronikprovare.

    • Jag har träffat åtskilliga samer i Stockholm. En av dem hette Nisse Nilsson, och svenska efternamn hos samer är långt ifrån ovanliga. Sedan så vet du väl inte hur ”moderna” arkeologerna jag refererar till är? :-) Jag kommer säkerligen att återkomma i ämnet men man säger max 3000-2500 år, men lämningar i kulturbygd som går att identifiera max 1500 år.

  3. De där synpunkterna är dynamit i vissa landsdelar. Jag säger inte att du har fel, Jinge, men du bör bereda dig på att få stöd i denna fråga av SD och mothugg av alla andra partier …

  4. ”Det lever fortfarande indianstammar i Amazonas, som lever på jakt och samlande.”

    Man ska aldrig, säger aldrig, jämföra samerna med indianer. Indianer kom visserligen vandrande från samma håll men de var många tusen år före de vita som kolonialiserade nordamerika. När samerna kom till Sveriges nordligaste delar så fanns det redan jägarfolk där, precis som samerna antagligen var på den tiden. Renen var huvudsakligen ett färdmedel.

    Sedan bryr jag mig inte speciellt om ”artism” eftersom jag själv har samiskt påbrå så pass nära att jag kan rösta i sametingsvalet om jag vill. F.ö. skulle samerna tjäna på att leva på turism isf renskötsel eftersom den senare inte lönar sig.

  5. Du skriver bara om samer som kommande österifrån, i norr när isen redan lämnat ”Sverige”. Samtidigt struntar du helt i de teorier som talar om samer som kommande söderifrån i samband med isens smältande. Att det i huvudsak är den samiska gruppens uppdelning i de som rört sig norrut längs Norges kust och de som rört sig norrut längs Finlands kust, som ligger till grund för de dialektala skillnaderna inom samiskan.

    I övrigt är debatten om ”rätten till land” en större diskussion där staten struntat i de egna reglerna ett flertal gånger. Men det förtjänar ett eget inlägg. Dessutom var det några år sedan jag var påläst.

  6. Det där med vildrenar låter bra men inte på bekostnad av samernas gamla levnadssätt, varför inte både och? Lapparna måste som alla andra lära sig tolerera rovdjuren annars bör det bli det kännbara åtgärder, de får återgå till att vakta sina djur helt enkelt.
    Vildrenar och rovdjur för att tillfredsställa nöjesjägarna !? Jag trodde meningen var mångfalden, naturupplevelser, artbevarandet!

    • Lapparna måste som alla andra lära sig tolerera rovdjuren annars bör det bli det kännbara åtgärder, de får återgå till att vakta sina djur helt enkelt.

      Och det kommer inte att ske.

  7. Det minsta man kan begära är väl att du tar reda på vad definitionen av ursprungsbefolkning, eller urfolk, som är den term som oftast används nuförtiden: d.v.s folkgrupper som varit bosatta inom ett område när andra folkgrupper grundat en stat inom samma territorium. Ditt påstående ”en status som grundas på att de skulle vara någon slags urbefolkning. Men det är de inte” är alltså helst befängt ur folkrättsligt sammanhang. För visst är samerna en folkgrupp som fanns i det område som sedan blev Sverige, innan Sverige blev staten Sverige. Vad skulle de annars vara?

        • Jag skrattade själv.. :-P

          Jo, men man ska akta sig för vad man kallar ursprungsbefolkning. Det finns ingentin som tyder på att samer var en ursprunglig befolkning, det fann sedan tidigare jägarsamhällen, det finns oxo andra folkgrupper i området som gör anspråk på samma sak. Den äldsta lämningen som bevisligen är samisk är ca 1500 år gammal. F.ö. kommer jag skriva mer om samerna…

          • Ja, det fanns flera tidiga jägarsamhällen. Men definitionen av urfolk är inte vilken som kom först. Urfolk är ”ett folk som fanns i där när nuvarande stat bildades”. Samerna fanns i det områden som sedan skulle bli Sverige, långt innan Sverige blev en stat. Man behöver inte alla akta sig för vad man kalla utrsprungsbefolkning! Det är helt klart att samerna är det i Sverige. Detta faktum motsäger inte på något sätt andra grupper och folk som fanns i Sverige före statsbildningen. Samer är ”en folkgrupp ”som varit bosatta inom ett område när andra folkgrupper grundat en stat inom samma territorium.” Det är det som är definitionen av urfolk, inte vem som kom först!

            • Jag ifrågasätter inte det berättigade att vi har ett antal samer och sameättlingar i Sverige, jag är ju själv sameättling.

              Möjligen har samer för mycket rätt, att göra anspråk på 40 % av landets yta för renskötselområde är att gå åt helvete för långt, framförallt sett utifrån den aspekten att vi andra står för kostnaden redan idag.

              Dessutom jagar samerna olovligen kungsörn, björn, järv, lo och varg. Den naturliga invandringen av varg från Ryssland och Finland elimineras. Skyddsjakt någon gång, men oftast ”försvinner” bara vargen…

          • Definitionen av en ursprungsbefolkning är inte om de var de första som fanns på ett visst område utan om de fanns på ett område när en annan etnisk grupp gjorde anspråk på det. Och när staten Sverige så småningom gjorde anspråk på det som nu är norra Sverige så fanns samerna där, hade eget språk och egen kultur och uppfyller således alla kriterier för en ursprungsbefolkning. Om de har kommit dit femhundra år tidigare, tusen år tidigare eller 5000 år tidigare har inte med saken att göra.

            • Det vet jag väl? Vad är det som får dig att tro annat? Det jag menar var att samerna INTE var först på platsen.

              • Du skrev att man skulle akta sej för vad man kallar ursprungbefolkning och enligt gängse definition så är samerna det.

                Sedan vilka som var först i norra Sveriges inland vet vi väl egentligen inte eftersom de som har bott här inte lämnat så hemskt mycket efter sej. Det spelar väl heller inte så stor roll för det bodde inga andra här när Sverige började göra anspråk.

                • Det spelar väl heller inte så stor roll för det bodde inga andra här när Sverige började göra anspråk.

                  Det har bott folk där sedan inlandsisen drog sig tillbaka.

                  • Ja, men vilka? Det har vi inte den blekaste aning om. Även om vi skulle kunna visa på att den ena eldstaden är byggd av den ena sorten kan det mycket väl ha funnits en bosättning av några andra i nästa älvdal som vi inte hittat lämningar efter.

                    Men VID DEN TIDPUNKTEN som Sverige började göra anspråk på det som är norra Sverige idag så fanns det inga andra i inlandet. Av och till hade det funnits bosättningar av ”svenskar” efter kusten men i inlandet var det nog bara samer. Och då möjligen ”stalon”.

                    Men de som idag är ”etniska svenskar” är ju utblandade med fångade trälar under vikingatiden, hantverkare, soldater, sjömän och andra från övriga norra europa. Så tanken på att man ska kunna finna igen vem som var först och att denne på något sätt skulle ha något slags äganderätt känns väldigt konstig för mej. Vi måste utgå från den tiden vi börjar få skriftliga källor att gå tillbaka till.

  8. Jag kan respektera det mesta som Jinge skriver i den här posten och hålla med om mycket. Hans siffror om rennäringens brist på lönsamhet är föråldrade. En statlig utredning i början på 90-talet uppskattade att samhället måste satsa kr 6,50 på rennäringen för att få en krona tillbaka. Nu torde varje renkrona kosta 10-15 kronor. Det är kanske 2000 eller 4000 som är registrerade renägare men det är bara ett par hundra samer som är aktiva renskötare. Av dessa håller sig några 10-tal en odrinär heltidslön i jämförelsen med exempelvis sjukvårdsbiträden och yrkeschauffärer. Ett fåtal riklappar finns också. De stora renhjordarna utvecklades på 1500-talet (Lennart Lundmark, Avhandling, 1982). Annan nyttig bakgrundsläsning är Christina Åhréns avhandling (är jag en riktig sam?, 2008). De flesta norlänningar torde idag ha rötter i samerna. Folkblandningen har varit stor under många hundra år. Vad renbruket beträffar har nog Jinge rätt i att gårdsbruk med turism är en möjlig framtid.

    • Enligt andra avhandlingar så startade det rennäringen på 1600-talet, och att det då var i mindre skala. 3000 renägare är en uppgift som jag läst bara för några dagar sedan, i en bok som kom ut i Oktober i år. Men det är petitesser i sammanhanget, ska man tänka på naturen och faunan i allmänhet så tror jag på att begränsa renbetesområden i fjällen och i skogslandet. Nu kör man renarna med tvåvånings långtradare mellan sommar- och vintervistet. Att samerna ska ha speciella förmåner till följd av sin något udda näring kan vara ok, men samtidigt så värjer jag mig mot en alltför långtgående särbehandling.

      Med tanke på balansen i naturen så verkar det bättre att låta vildrenen ta över och föra upp den ren som ska slaktas i hägn. Då behöver man inte heller åka krossbåge i fjällen. Det är bara att kolla i Sörkaitums sameby och vistet uppe vid Hemsjjön, det står flera crossbågar framför varjke hus.

      • O, nej! Har vildarna crossbågar? Lapp ska vara lapp – är en devis som använts förr. Kanske läge att damma av den, för det är väl det som stör mest: Att lapparna inte gör som de ”ska”… För övrigt skulle jag vilja se den som kan visa en väg mellan sommar- och vinterbete som går att ta sig fram på utan bil. Ja, om de stängde av för resten av trafiken under några dygn, kanske, men då blir det väl ett himla liv.

        • Jag har suttit lääänge instängd bland tusentals renar som vägrar att flytta sig. Det är en jäkla envist djur det där… :-) Var de hade sitt sommar-bete vägrade de att svara på, trots att jag frågade. Men eftersom det var strax norr om Porjus så misstänker jag att de var på väg längre in i skogslandet eftersom det var sen höst. Och kan du tänka dig Galaxa, renar använder ytterst ogärna vägen om de ska långt.

          Nej samerna gör inte som de ska, dessutom bär de jeans och täckjackor. De ska skida fram på hemgjorda träskidor och bara använda en stav. Sedan ska de helst jojka så man hör dem på långt håll.

          Min farmor lärde mig en jojk som hon kallade ”renen min”, jag kan fortfarande men behöver minst 20 cl Whiskey för att bevisa det…

          • Jinge, ditt svar påminnermej om en folkvisa som inte var politiskt korrekt redan på 50-talet. ”Att vi är lappar, det syns på gången, att vi är fulla, det hörs på sången!” Men fullt så enkelt är det inte. Efter en månad bland tallarna på myren, knäade även vi olegitimerade samer genom tillvaron. Och renbruket var inte förbehållet den folkgrupp som idag kallas samer. Många gårdar ända ned till kusten bedrev renbruk och hade egna renmärken. De stora hjordarna av tamren växte fram på 1500-talet. Utvecklingen drevs av den för både samerna och staten mycket lönsamma pälshandeln. Men ren fanns överallt i Norrland. På sin norrländska resa 1732 mötte Carl lLinné redan i maj en hjord om 70 renar vid kusten vid Jättendal någon mil norr om Hudiksvall. De sju renskötarna talade svenska, var födda vid kusten och tänkte sig att dö där. Det här är uppgifter som i stort sett lämnats obeaktade av forskningen om samerna. Det här utbredda renbruket i liten skala trängdes undan av mer lönsam boskapsskötsel (getter, får, kor, häst). Under 1800-talet blev rennäringen definitivt olönsam i största delen av Norrland. I ett försök att rädda en tynande näring infördes en rad lagar omkring 1890. Rennäringen blev ett ärftligt privilegium för ett fåtal familjer som för tillfället var i branschen. Denna lagstiftning skärptes upp 1928 så att lapp (senare same) blev synonymt med renägare eller renskötare. Under perioden 1920-40 flyttades även några hundra nordsamer söderut från Karesuando (dislokationen). Det hade blivit för många renar och renskötare för betesmarkerna norr om polcirkeln. Flytten var inte bara svår för invandrarna norrifrån. Ursamerna i Björkvattensdalen (Vapsten) i Tärna fördrevs från sin rennäring, sina fiskevatten, sina jaktmarker. Det står strid om ursamernas rätt till sina fäders marker och rennäring än idag. En omläggning av rennäringen till gårdsbruk skulle kunna lösa många av dagens problem, som i grunden är drivna av missriktade samhällsstöd. Men när rennäringen är sanerad till gårdsbruk i synergi med turism, återstår likväl ett kulturarv att bevara och utveckla. Här skulle jag vilja säga som Bellman, att bruden hör ju till oss alla. De samiska kollektiven borde privatiseras och öppnas för alla intresserade. Vad därutöver är, det är rasism. Detta sagt med all tillbörlig artighet.

        • Det händer att renarna stoppas in i en trailer och får åka ”komfortabelt” till vinterbetet. Det är inte heller ovanligt att till crossbågarna och fyrhjulingarna skara hyrs en helikopter in.
          Renskötsel idag är inget annat än affärsdrivande verksamhet, nostalgi får du ha på Jokkmokks marknad.

          • ”Renskötsel idag är inget annat än affärsdrivande verksamhet” Och du menar att det i stället ska vara, vad?

    • Bo Norberg: Du och din täckmantel ”Rondellen” med de mest hårresande artiklar om syntetiska samer och gud vet vad, far med osanningar i pressen så fort det talas om rennäringen. Det är pinsamt att du anlägger en så civiliserad och förstående ton i den här debatten, när alla som läst dina – och dina gelikars- inlägg i media, vet vad du står för.

  9. Mycket bra skrivet av Jinge även om jag kanske inte delar hela hans historiebeskrivningen. Däremot är det ju märkligt hur dåligt vi i Sverige förvaltar vår stora unika vildmark i norr. Rekreationsvärdena däruppe har löjligt låg utnyttjandegrad och jag vet som sportfiskare att samerna både utnyttjar och förstör vatten som eljest skulle kunna inbringa stora turistinkomster för hela norrland. Om de stora rovdjuren fick finnas där skulle vi dessutom locka långt fler utländska turister. Se på nationalparksprojekten i Kanada och USA. På det hela taget är jag förvånad över denna tabu vad gäller allt som har med Samerna att göra. Varför ska inte samma regler gälla för dem som för oss andra?

  10. Bruno:

    En anledning att hela denna yta lämnas ”ifred” kan vara kylan och mörkret. Och den korta sommaren är full av mygg. Inte många vill bo där. De flesta unga flyttar därifrån. Same eller inte.

    • Vilket trams.

      Ge marken till mig i så fall om ingen vill ha den som du skriver. Lappland är underbart vacker.

      En fd officer från I22 i Kiruna

  11. ”Men lönar sig renskötseln frågar man sig, och svaret är ett rungande nej. För varje krona som rennäringen bidrar med till samhällsekonomin så får vi andra sponsra verksamheten med tre skattekronor”

    Enligt renägarna så är slaktpriset så dåligt att det inte bär sig alls med renskötsel, trots rovdjursbidrag (som betalas ut oavsett antalet rivna djur).

    Samtidigt är priset på renkött skyhögt i affärerna och producenterna (som importerar renkött från Ryssland) ojar sig över att det är brist på renkött.

    Något stämmer inte när det gäller renskötseln

  12. Jag skulle säga sama sak om sverige, en litet land som är just nu tät befolkad men importerad alla sina varor som är mycket miljöovanligt. From frukt till grönsaker, kanske är det tid att sluta bränna så mycket olja för inget ting och få de som sysslar inte med skogar och mejeri att flytta till tyskland, där de svenskarna faktiskt tillhör.

  13. Tycker att det är lite konstigt att det klagas så mycket på att renskötarna använder moderna fordon istället för traditionella metoder. Det är väl inte så många som tycker att jordbruk ska skötas med häst/oxe och lie, eller jakt med pilbåge t. ex.
    Sen är det nog inte så konstigt om renarna körs omkring mellan beten. Skulle tro att de traditionella färdvägarna är avskurna av bilvägar. Såg en karta över hur det har förändrats över tid men kommer inte ihåg var.

      • Jag har inget emot den idén det skulle säkert fungera, kanske t o m vara mer effektivt osv. Är inte så påläst i ämnet så jag ska kanske inte säga så mycket, men som renskötseln bedrivs nu så är det väl inte så konstigt att de använder sig av moderna fordon till hjälp?

        Sen känns det också som att det sprids mycket fördomar om ”bidragsberoende” samer t ex att de skulle låta renarna bli påkörda med flit för att få ut ersättning.

        • Varför inbillar du dig att jag inte är så påläst? Eller är det ett försök att förminska mig för att dina egna åsikter ska få mer tyngd? Jag kan berätta att jag har rätt att rösta i Sametinget, en rätt som jag givetvis avstår, och att jag har renägare i släkten. Och – jag har tillbringat många somrar i Sápmi.

          Vad är det du håller på med ??

          • Om du läser igen så ser du att jag skriver att jag inte är så påläst… kanske inte var tillräckligt tydligt. Ta inte illa upp :/

      • Det får man väl ha med vad vore poängen? Då måste man utfodra dem med foder som kunde användas för annan livsmedelsproduktion. Nu äter ju renarna mestadels sådant som ingen annan äter. Det finns ju en poäng med att hushålla med jordens knappa resurser.

        • Då föreslår jag att man låter vildren käka allt det där som annars skulle gå till spillo. Vildren som man sedan låter pengastinna jägare skjuta för fina pengar och vips så får man in ännu bättre pengar, i tillägg till köttet.

          Renarna som går i hägn käkar nog mindre foder där än om dom knatar runt på fjället och borde därmed bli mer mat när dom slaktas. Skall vi snacka ”jordens resurser” och allt det där så blir det en annan debatt, som du får ta med veganerna och deras motparter.

          • Jag förstår inte paniken kring renskötseln. Det är en kulturbärande verksamhet. Om den upphör lär den samiska kulturen och det samiska språket blekna bort.

            För det är ju ändå så små pengar det handlar om i det stora hela och räknar man in turistvärdet så har jag svårt att tro att samhället i stort går back.

            • Det har pågått renskötsel i forma av flytt mellan skogslandet och fjällen sedan 1600-talet. Och jag har inte läst någonstans att det finns någon större rörelse för att helt stoppa den verksamheten, men när renskötselområdet sväller till att omfatta fyrtio procent av Sveriges yta då har det garanterat gått helt överstyr.

              Bättre då att tillåta samernas nuvarande verksamhet från Ritsen om norröver. De har Norrkaitums sameby vid Ritsem/Akkas och sen en renskötarby uppe vid Hemsjön, där och norr om dessa platser borde de få nyttja relativt fritt, det ligger dessutom till största delen ovanför odlingsgränsen.

              Och visst, vi bör fortsätta att stötta verksamheten ekonomiskt bland annat av de skäl som du anger. Men pratar vi samisk kultur så är inte renskötseln den främsta kulturyttringen. De driver renar med helikopter/snöskoter och motocrosshojar och de vaktar inte längre renarna utan låter dessa driva fritt. Och som sagt, renskötseln är en mindre del av samisk kultur. Slöjd, fiske och skogssamer är i absolut majoritet i Sapmi, renskötarna är 500-1000 personer enbart.

              Och ”turistvärdet” finns men inte åker folk till norrbotten för att titta på samer, då har du aldrig varit där. Jämför det med vad turism, turistjakt och turistfiske skulle innebära söder om Stora Lulevatten istället. Samerna får gärna sköta om det och släppa in rovdjuren så att de kan livnära sig på älg och vildren, det skulle definitivt innebära ett enormt uppsving för Norrbotten och länen ända ner till Härjedalen.

    • ”De traditionella färdvägarna är avskurna av bilvägar”, säger du. Jag förstår inte riktigt. Menar du att renar inte klarar att gå över en väg, eller? Såvitt jag minns från mina färder i de där trakterna riskerar man ständigt att få renar framför bilen.

      Rennäringen drivs ju i princip enbart av museala skäl, för några reella vinster blir det ju inte. Så om samerna vill vara ”museilappar” bör dom använda enbart traditionella metoder, bo i kåta året om, fiska med benkrok, jaga med pilbåge och så vidare. Om dom däremot vill driva rennäring med verklig vinst borde dom som sagt övergå till mer industriella metoder och låta bli att ha sina renar springande lösa i naturen. Nu kör man en sorts mellanvariant där den egentliga samiska kultuen inte har så stor plats, vilket är trist.

      ”Naturfolk”? Knappast! Som alla andra bör samerna inse att dom måste anpassa sig till förändringar som sker och i vilket fall inte vara en halvt museal institution som drivs med skattemedel. Vore man lite mindre dogmatiska skulle man kunna göra fina pengar inom det som kallas ekoturism.

      Men, som någon skrev någonstans häromkring, rennäringen drevs visst ursprungligen fram av krav på skatter till den svenske kungen, så det kanske inte är mer än rätt då att rennäringen numer kostar skattepengar i stället? Ironiskt är det i alla fall.