Braskande rubriker påskyndar – Tidningsdöden


Själv reagerar jag dagligen på hur media beskriver situationen i världen, och även om jag sällan känner att jag kan lita på media så är Public Service överlägset bäst, Ekot och Rapport har hög trovärdighet i mina ögon. Bland pappersmedia så är Svenska Dagbladet ofta en hyfsat trovärdig nyhetskälla.

I dagarna så skriver kvällspressen mycket om en ”klimatnyhet” som låter mycket allvarlig. I princip så har vissa tidningar beskrivit det som om jorden är på väg mot en snar undergång, i alla fall på förstasidor och i rubriker.

AB: ”I en rapport i tidsskriften Nature har 22 framstående forskare kommit med en alarmerande förutsägelse.

Jordens biosfär kan inom några generationer nå en oåterkallelig brytpunkt där förändringarna kan få katastrofala följder, skriver nyhetsbyrån AFP.

Bland faktorerna som kan rubba ekosystemen finns den stora befolkningsökning som jorden upplever. I mitten av detta århundrade tros antalet människor öka från sju miljarder till 9,3.

I dagsläget används cirka 43 procent av jordens isfria landyta för jordbruk eller bebyggelse. Fortsätter dagens utveckling tror forskarna att man redan år 2025 når 50-procentsgränsen, farligt nära brytpunkten.”

Normalt är man något mindre alarmistisk i artikeltexterna, som ovan, men ser man till löpsedlarna så är jordens undergång nära förstående. Samtidigt så växer nya genera-
tioner presumtiva tidningsköpare upp, men jag vet flera unga vuxna som redan helt avstår från papperstidningar. De vare sig köper en kvällstidning eller abonnerar på någon morgontidning. Nu tror jag i och för sig att de flesta följer TV:s och radios nyhets-
sändningar hyfsat regelbundet, men jag ser ändå framför mig en katastrof av minst lika stor omfattning som den klimatkatastrof tidningarna talar om.

En katastrof som består i att allt fler saknar relevant information om utvecklingen i världen både ur miljösynpunkt och politiskt. Det blir ett ytligt perspektiv oavsett vilken politisk uppfattning man har, om man ens har någon. Samma sak gäller miljön, läser man kvällspressens rubriker (överst till höger) så kan man tro att klimatet är på väg att stjälpa livsbetingelserna på planeten över ända. Vad ska man då göra åt problemen frågar sig säkert en del, samtidigt som andra säger att det redan är kört.

Jag är helt övertygad om att tidningar, som vi är vana att se dem, kommer försvinna inom några år. Och när de gör det, då ska man vara klar över att de själva har grävt sin egen grav.

it Andra om: , , , , , , , , , ab12345 ekot1 gp1 dn123456 svd123


8 svar till “Braskande rubriker påskyndar – Tidningsdöden”

  1. Det skrevs några kloka ord av någon i kommentarsfältet här för några månader sig. Det var något i stil med: ”Vetenskapliga studier basers ofta på statistiska modeller. Dessa ska INTE tolkas som förutsägelser eller absoluta sanningar utan bör snarare ses som en indikation åt vilket håll det är på väg.”

    Detta är ju precis motsatt vad journalisten på AB skriver. ”I en rapport i tidsskriften Nature har 22 framstående forskare kommit med en alarmerande förutsägelse”.

    Nu har jag inte läst artikeln men jag tvivlar på att forskarna kan se in i framtiden. Däremot pekar säkerligen deras resultat på att det lutar åt att det går utför, vilket skrivs i slutet på artikeln och som troligtvis är det som faktiskt stod i artikeln.

    ”Fortsätter dagens utveckling tror forskarna att man redan år 2025 når 50-procentsgränsen, farligt nära brytpunkten.”

    Jag tror att avsaknaden av ”En ding ding värld” har gjort att de journalister som skulle passat där har tagit sig in i kvällstidningarna. Det jag skulle vilja se är att precis som i En ding ding värld att riktiga nyheter publiceras i färg och de fabricerade i svartvitt.

  2. Människan behöver inte matas med information, hon söker den själv. Hon behöver matas med massor av irrelevant information för att hindras söka relevant information själv. Man behöver ingen dagstidning, ingen radio och ingen TV för att hålla sig uppdaterad idag. Den alarmismen kan vi lägga ned med en gång, det är de som lever på att begränsa tillgången på information, mediabolag som försöker framstå som oersättliga.

    När forskare extrapolerar i statistiska data, så slutar de vara forskare. Såna här sensationspåståenden fyller ingen funktion annat än att sensationalisera och framhålla den egna disciplinen som extremt viktig. Det är fördolt eskande av finansiering. För de kan inte väga in mottrender i sina förutsägelser, därför kommer de aldrig att pricka det rätt i sina spåkulor.

  3. Fråga dina ungdomar som avstår från papperstidningar om de också avstår från att torka sig där bak när de varit på toaletten.

    Att av några slags miljöskäl välja bort papperstidningar, samtidigt som man köper en ny Iphone eller Ipad varje gång en sådan lanseras, är inte trovärdigt. Papper ingår åtminstone i ett förnyelsebart kretslopp – där just toapapper är en av slutprodukterna innan de gång på gång återbrukade pappersfibrerna så att säga återgår till naturen.

    Den enorma elektronikkonsumtionen är vid jämförelse inte tillnärmelsevis så resurseffektiv. Med dagens utvecklingstakt kommer man snart att få drömma sig tillbaka till en tid då världens soptippar inte huvudsakligen bestod av icke återvinningsbart elektronikskrot. Inte går det att använda som toapapper heller. Det sticks ju så.

    • Icke återvinningsbart idag, vill jag nog poängtera. Jämför din Iphone med en sten, i vilken finns störst koncentration av värdefulla råvaror? Ur vilken är det energisnålast att utvinna material?

      Miljöteknik behöver också stordriftsfördelar för att konkurrera effektivt. Tänk den enorma infrastruktur som finns i gruvindustrin? Återvinningsindustrin kan inte konkurrera med de enorma produktionsresurserna, än…

      Nej, i framtiden kommer vi inte sitta och vara nostalgiska. Precis som vi idag inte sitter och känner att världen var bra mycket bättre när vi inte hade kylskåp.

      • Det är väl ungefär så där företrädesvis äldre medelklassmän resonerar när de byter upp sig till en ny BMW-modell varje eller vartannat år. Det vanligtvis så självklara likhetstecknet mellan ”nytt” och ”miljövänligt” blir lätt överkorsat när man sätter sig och gör grundliga livscykelanalyser.

        Jag har inget emot ny teknik, bara man inte drar några förenklade slutsatser om vad som är miljö- och klimatsmart. Pappersfibrerna i den tidning jag läser idag kommer sannolikt att sitta i omslagspappen till den mobiltelefon du köper om ett år. Motsvarande gäller garanterat inte för något som den mobiltelefonen innehåller.

        • Jag sa aldrig att Iphonen var miljövänlig, långt ifrån. Jag sa bara att du hade fel vad gällde att man skulle sitta i en framtid med tippen full med elektronikskrot och inte göra något av det.

          Du resonerar som en Luddist och nyluddismen inom miljörörelsen är denna rörelses största problem. Att man kan återvinna papper betyder inte att papper är höjden av informationsspridande, i din framtid finns ingen teknik som du inte känner till.

          Finns ingen anledning att rädda papperstidningen och miljö är nog det sämsta argumentet.

      • Bara för att det är högre koncentration av ett ämne i elektronikdetaljen i fråga, behöver det inte betyda att det är lättare att anrika dem där.

        Du drar konstiga slutsatser från något du inte har en aning om.

        • Inte riktigt lika ogrundade som framtidsförutsägelser.

          Du drar sutsatser om mig, något du inte har en susning om heller.