Kungafjäsket i Sveriges Television


Jag har skrivit ett antal gånger om Public Services avtal med staten om att opartiskt, eller i alla fall allsidigt, skildra vår samtid. Något som tycks vara helt borttappat när det gäller samtliga som heter Bernadotte i efternamn, samt en viss herr Westling.

SVT: ”I Jean Baptiste Bernadottes fotspår – kronprinsessan Victoria och prins Daniel besöker Bernadotteättens vagga. Under fyra dygn får vi följa med på besök till allt från Jean Baptistes barndomshem till de slott han fick av general Napoleon före flytten till kalla Sverige.”

Även om jag inte vore republikan så skulle jag förvånas över Sveriges Televisions totala brist på självkritik. Jag är övertygad om att till och med reklamkanalerna har en mer allsidig bevakning, och hur man än vänder och vrider sig så kan man aldrig komma bort från pinsamheten när det gäller SVT:s ständiga offentliga fjäsk för de kungliga och deras lilla beundrarskara.

Har regeringen ägnat sig åt ministerstyre och sagt åt Sveriges Television att smöra för kungafamiljen och alla rojalister? Är det någon sorts borgerlig propaganda som går ut på att visa att det är skillnad på folk och folk? Jag vet inte, men nog måste detta ständiga fjäsk vara en medveten kampanj för monarkin, ingen reklambyrå i världen skulle väl kunna åstadkomma den här nivån på indoktrinering utan att först avskaffa demokrati och yttrandefrihet?

Det har utvecklats från oanständigt till makabert, möjligen blir Sveriges Televisions oblyga fälttåg för kungahuset en ögonöppnare för många. Folk tycker kanske att det verkar som någon har grävt ner halva brukshundsklubben på gärdet utanför Sveriges Television, och möjligen också i parkerna utanför Drottningholm och Haga.

it , , , , , , , dn1 ab123 ex12 svd1


10 svar till “Kungafjäsket i Sveriges Television”

  1. Så här skrev Wilhelm Moberg 1955 i Därför är jag republikan:

    ”I en monarki uppkommer det alltid en anda av undersåtlighet, som icke är fria medborgare värdig. Kring konungen med Guds nåde och hans anförvanter har i alla tider uppblommat en rik flora av servilitet och inställsamhet, kryperi och allsköns fjäsk. Denna undersåtlighet kräver sina offer i de bästa kretsar.”

    Tyvärr visar det sig gång efter gång att det fortfarande gäller. Det är inte bara SVT som deltar i fjäsket.

  2. Jinge det är skillnad på folk, stor skillnad, personligen så tror jag att Rotary och Frimurarlogen är två av de grundstenar som stöttar upp kungamakten. … Har du blivit erbjuden medlemskap i någon av dessa organisationer? Dom gör skillnad på folk vare sig vi vill det eller inte.
    Överallt där människa bor bildas olika grupper av likar och olika göre sig ej besvär.

    Det är stor skillnad på folk.

    • Jag har själv bjudit in vänsterpartister till Frimurarorden så om det inte hade varit för att Jinge saknade den kristna tron så hade jag kunnat tänka mig att föreslå honom som medlem :)

      Jag förstår dock inte varför du tar upp frimurarna i den här kontexten, ja medlemmarna är kanske mer ”konservativa” till sin läggning men inflytandet vi har är rätt marginellt. Då tror jag snarare att den stora grundstenen som stöttar kungamakten står att finna bland de som uppskattar att läsa skvallertidningarna och som gråter av lycka i det fall de råkar stå närmare Victoria än 15 meter… (samt bland de som tjänar pengar på det hela)

        • Ahhh men i Sverige så räcker det inte med att tro på Gud :)

          I Ordens allmänna lagar sägs ”Orden vilar på kristen grund. Medlemskap förutsätter därför kristen bekännelse.”

          Jag tror att det inte vore svårt att hitta 10 st inlägg av dig som visar vad du tror ifråga om religion, dvs inget ;)

  3. Kära gamla Wilhelm; vilken fantastisk man! Jag tycker det var på kornet. De flesta verkar förvandlas till jollrande mähän i närheten av kungafamiljen. Det är riktigt pinsamt att se de hukande, bugande reportrarna på svt. Att kungafamiljen inte ens tillhör en gammal fin blåblodig släkt gör det hela än mer obegripligt; hur kan man, ens om man är en underdånig rojalist, kräla i gruset för en fältmarskalks avkomma – dessutom med lite helt vanliga plebejer ingifta i familjen.

  4. Liknar inte detta lite personkultdyrkan? Stalin blev ju som en landsfar trots att han slaktade miljoner.
    Helt enkelt att man/vissa har behov av att ha någon att se upp till i svåra och osäkra tider, någon som inger hopp trots att det är falskt? Det är helt enkelt något eller snarare någon som förblir oförändrat i förändringens tid. Ingen kan idag ha en politiker som Rensvält som dyrkobjekt eftersom han kan ju ersättas av någon annan om fyra år. Kennedyklanen och Jackie Kennedy/Onassis var ju omåttligt populära i början på sextiotalet utan att ens vara blåblodiga. Konservativa 50-talet började lida mot sitt slut och dyrkan av Kennedy(maffian) känns än idag lika malplacerad som denna blinda dyrkan av kungahuset idag.