Anna Lindh


Idag är det fem år sedan Anna Lindh mördades, något som med rätta uppmärk-
sammas i olika media. Personligen så anser jag att det var ett hårt slag för både landet och socialdemokratin, ett slag som än idag drabbar vår utrikespolitik på ett negativt sätt.

Jag träffade henne personligen bara en gång, jag minns inte om det var 1984 eller 1985, det var i alla fall uppe på Svenska Freds och Skiljedomsföreningen på söder. Det som tidningar ofta skriver om henne, att hon var öppen och glad, är en helt korrekt beskrivning. Hon var utåtriktad och jag tror att det var ytterst få som kunde undvika att charmas av henne, jag själv försökte inte ens. Många av dem som skriver om henne idag tillhör de människor som hon berörde på ett eller annat sätt.

AB: ”Anna Lindh satte människans värde i centrum när det gällde fredsarbetet. ”Hållbar säkerhet förutsätter rättvis och hållbar utveckling. Fattigdom kan både orsakas av och vara orsaken till militära konflikter. Men den kan inte bekämpas militärt”, sa hon i utrikes-
deklarationen 2003.”

Om Anna Lindh idag skulle ha spelat någon roll i oppositionen mot högeralliansen vet jag

Anna Lindh

förstås inte, men jag är böjd att tro det. Under alla omständigheter borde hennes efterföljare försökt ha tagit in och lärt sig något av henne.

HD1 Lotta Gröning SDS DN12 SvD1 it

Andra om: , , , , , , , ,

[tags]Anna Lindh, Utrikespolitik, Socialdemokratin, Högeralliansen, Utrikesminister, Mord, Mördad, Politikermord, Politik[/tags]


15 svar till “Anna Lindh”

  1. Jag vet inte, sen jag läste ett dokument, publicerat i SvD, där det framkom att Anna Lind var den som tog det slutliga beslutet om att överlämna de två landsflyktiga egyptierna till CIA har jag haft lite svårt att förstå alla de hyllningsartiklar som skrivs om henne. Var hon inte ganska sjaskig?

  2. Tror det finns både positiva och negativa saker att säga om henne! Men för Socialdemokratin var det utan tvekan en stor förlust att hon gick bort. Hon var en av de få starka personligheter med kompetens som kunde/tilläts verka och utvecklas vid sidan av Göran Persson.

  3. Och dessutom har jag kritiserat henne många gånger för utvisningen, dessutom vet vi inte i praktiken vem som beordrade den, bara vem som skrev under. Dessutom är det knappast brukligt att ta fram en persons tillkortakommanden i sådana här sammanhang. Det går utmärkt att skriva om vad man tycker det andra dagar.

  4. @ Klas Hall

    ”Sorgen som uppvisas är inget annat än hyckleri”

    Anna Lindh var en uppskattad politiker och sorgen bland de som uppskattade henne är med all säkerhet väldigt äkta!

    Personligen var jag ingen supporter! Men jag tycker ändå att man ska ha respekt för en person som fått betala det högsta priset för att vara politiker och offentlig person. Precis som i fallet med Olof Palme!

  5. Man kan utan vidare konstatera att Anna hade varit en bättre partiledare än den nuvarande. Bara det räcker för att sakna henne. Sedan gjorde det givetvis inget att hon verkade allmänt trevlig och glad.

  6. Från och med nu kommer jag att vara extra hård mot allt som luktar metakommentarer. Var således noga med formuleringarna! / Jinge

  7. Jag har också träffat Anna Jinge! Hon var trevlig precis som du säger. Mycket glimt i ögat… :)

  8. Tveklöst en stor förlust för det politiska Sverige men att som s med Göran P i spetsen försöka helgonförklara henne och t o m antyda att hon skulle nog slutat som FNs generalsekreterare är att gå lite långt. Man kan ju också minnas att hon tyvärr misslyckades med att övertyga många med bymentalitet att rösta ja till €.

  9. Vad var de verkliga orsakerna till att Anna Lindh och Olof Palme mördades, frågar jag mig. Gemensamt för dem var att de var karismatiska personer som kunde fånga folks uppmärksamhet, en tillgång på för dem privat och partiet.
    Konsekvensen av detta var att de nästan alltid var utsatta för personangrepp i borgerlig media, i bland rätt grova och fula sådana. Det byggdes upp ett hat och personförakt mot dem, kanske inte medvetet systematisk. Just detta hat mot dem tog en del virrhjärnor till sig och några var beredda att gå över gränsen om tillfälle infann sig, antingen själv eller genom ombud.
    Båda morden drabbade hårt och påverkade s länge, mordet på Palme i många år och kanske emotivt än i dag. Mordet på Anna Lindh fick dock en konsekvensen som det inte fanns någon beredskap för, plötslig var det ett vakuum när det gällde partiledareplaneringen.
    Som jag ser det så är de verkliga initiativtagarna till morden är finna bland… Ja, just det bland vilka?

  10. Det var ett hårt slag för partiet. Jag var i min mest partiaktiva period då och var på väg upp till ett möte i Stockholm mellan koncernfacklubbarna för de två förbund som dominerar min arbetsköpares firma och ledningen för densamma. Mötet skulle ske tidigt på morgonen den 11e så vi åkte upp på eftermiddagen. Precis när vi rullade ut från Stockholm Södra bröt de p3-programmet för ett extra nyhetsinslag där de berättade att Anna Lindh hade blivit knivskuren på NK. Då lät det inte så allvarligt, men jag berättade för min kamrat från det andra förbundet och hon rös också. Vi bodde inte på samma hotell över natten så jag satt ensam på rummet och följde text-TV och radio.

    Dagen efter gav tidningarna inga riktiga besked, men när mötet pågått en stund knackar VD:s sekreterare på dörren.

    – Ursäkta att jag stör, sa hon, men jag tänkte bara att jag skulle informera om att Anna har dött.

    Så sa hon. Inte Anna Lindh. Inte utrikesministern. Utan bara Anna.

  11. Precis som när Palme mördades så har vi säkert alla sådana minnen. Jag minns oxo Kennedy, Estoniakatastrofen var en annan sådan händelse där jag minns detaljer om hur/var jag fick reda på det. (Jag väcktes av min sambo som var uppe tidigt)

    Palme, på den tiden hade jag en BBS, en dator som stod uppkopplad mot telenätet och folk ringde in och tyckte om det mesta mellan himmel och jord. Jag var upp på muggen på natten och en av de som dagligen brukade skriva – skrev att Palme var skjuten.

    Jag blev fly förbannad på honom, Jörgen heter han, men gjorde som han skrev, slå på radio/TV och då var det så.

    Nej det är bedrövligt. Oavsett vad man tycker om en politiker så ska inte sådant behöva hända. När jag var liten pilt kunde gamle kungen vara ute och promenera på stan med sin adjutant. Min mor mötte honom på Drottninggatan. Idag åker vissa regeringsledamöter i bepansrade BMW…