En talboksmotståndare ger upp

Jag har ända sedan de första talböckerna dök upp på marknaden känt en intensiv motvilja mot företeelsen. För det första anser jag att man måste hålla i en bok för att läsa den, för det andra så har jag insett att passivt lyssnande är rena sömnpillret.

Nu har jag testat. Testet utföll överraskande nog till talbokens favör. Jag lyssnade på Jan Mårtenssons senaste Homan-deckare, och till saken hör att jag inte är speciellt förtjust i dessa böcker. Hans hjälte är lite för präktig i mina ögon. Han är förstås lika präktig när man lyssnar på boken i stället för att läsa den. Men trots allt så är det ett smidigt sätt att ta del av en berättelse.

Samtidigt så kan jag konstatera att det är en bra metod för att falla i sömn. Två gånger under lyssnandet vaknade jag av – tystnaden. Lyckligtvis så hade jag ungefärlig kläm på hur långt jag mindes berättelsen så det var inga större problem.

Inatt vaknade jag 03.15 och var pigg som en mört. Det händer rätt ofta att jag lyckas vända på dygnet, och just nu är jag inne i en sådan period. Efter att ha släppt fram en bunt kommentarer på bloggen så begav jag mig till soffan och tryckte in en Herman Lindqvist i spelaren. Det var han själv som läste berättelsen och jag tycker att han har en mycket behaglig röst. Fyra timmar senare vaknade jag. Jag kan således klart konstatera att man inte ska lyssna när kroppens melatoninhalt säger att man egentligen borde sova.

Men, och det är ett viktigt men, det tar längre tid att lyssna än att läsa själv. Jag har inte kollat men jag upplever att det rör sig om en tidsskillnad på minst 1/4 i mitt fall, och jag tycker inte att jag läser speciellt snabbt. Men i vart fall så ska jag nu inventera bibliotekets utbud av talböcker. Jag rekommenderar läsarna här att testa själva…

Andra om: , , , , , , , it

[tags]Talbok, Böcker, Hörböcker, Litteratur, Högläsning, Sömn, Underhållning, Politik[/tags]

  11 comments for “En talboksmotståndare ger upp

  1. uno
    27 mars, 2009 at 12:32

    Jahajahopp. Så kan det låta. Vill bara säga att det heter ljudböcker!!! Talböcker är speciellt inlästa för dem som inte kan läsa bäöcker själva, funtionshindrade!!! Ljudböckerna gjorde mina resor till en avlägsen ö-kommun där jag av någon anledning blivit bibliotekschef lättare. Det är jag inte längre, tack och tur. Det hände att jag satt kvar i bilen på parkeringen för att lyssna ett kapitel klart. bra inläsning och bra innehåll innebär inte endast kodandet av tecken, som i egenläsning, men ännu en aspekt och ingång till litteraruren. Sent ska vissa vakna!!! Grattis! Uno i Köket

  2. Frunk
    27 mars, 2009 at 12:39

    För folk som vill göra något annat samtidigt som dom lyssnar måste det ju vara idealiskt med talböcker som när dom kör bil, promenerar eller jobbar t.ex.
    Hemma i fåtöljen borde en vanlig bok vara att föredra dock eftersom man då själv väljer takten.

  3. Kurt
    27 mars, 2009 at 13:17

    Men det kan vara lärorikt att lyssna på samma bok i både talboksformat och ljudboksformat, för att höra skillnaderna. En talbok läses ju helt neutralt, utan någon form av dramatisering och ALLT läses, även information om vem som översatt boken etc. Men för de flesta av oss, är ju ljudböcker betydligt mycket trevligare att lyssna på än talböcker.

  4. Kurt
    27 mars, 2009 at 13:21

    Ett alternativ till traditionella ljudböcker är ju s.k. strömmande e-ljudböcker, som man kan låna online från biblioteket, och lyssna på över nätet:

    http://www.elib.se/library/default_ljud.asp?lib=3

  5. 27 mars, 2009 at 13:39

    Ljudböcker är oerhört populära här i USA och min fru lyssnar jämt på dom när hon kör till jobbet.

  6. Sara G
    27 mars, 2009 at 16:42

    Det är rätt skönt att lägga sig på kudden, regediera en smula och lyssna på en god-nattsaga.
    Man somnar snart in som ett litet tryggt barn.
    Jag läser lika mycket som förut, trots talboken.

  7. Inger Frykberg
    27 mars, 2009 at 19:13

    Ha ha ha ha Bästa sömnmedlet jag vet, jag har ingen aning om var jag är i boken, men det gör inget för jag somnar efter 5 minuter. Det viktigaste är att uppläsaren har en trevlig röst.
    De gånger jag provat när jag kör bil funkar så här: Jag vet inte var jag är – vare sig i bok eller rum, fast inte samtidigt!

  8. 28 mars, 2009 at 16:58

    Once upon the time, för ca 15 år sedan, gick till bibloteket och ville låna en talbok.
    Men fick EJ, därför jag kunde inte uppvisa intyg på var stämplad som funktionshindrad.
    Så säger idag, tack och lov den tiden är över och nu kan fritt få låna talböcker.

    Betänk att de flesta förbättringar för normalt funtade personer, många gånger just kommer från all handikapprörelernas apostlar, vilka på olika sätt, stridit om att också få tillgång till den så kallade allmänheten i samhället.

  9. stigman
    28 mars, 2009 at 22:25

    Hör: Anders Granström läsa Joshua Slocums Ensamseglare jorden runt. Pratboken. och det är bara en MP3-skiva att hålla reda på.

  10. 29 mars, 2009 at 07:32

    Förra sommaren drabades jag av dubbelseende och hade svårt med läsning – ”lyssnarklubben” blev min räddning. Nu är synen ok igen men jag har fortfarande stor glädje av upplästa böcker – i går städade jag skafferi och bakade kakor till ”Tusen strålande solar”

    • 29 mars, 2009 at 07:47

      Hmm.. Har tillbringat mer än halva natten genom att lyssna på en spännande bok… :-I

Comments are closed.