DN skriver 28/1 under vinjetten ”40 år sedan Vietnamkriget” under rubriken ”Traumat påverkar USA:s politik än idag” att ”Idag är det 40 år sedan fredsavtalet om Vietnam skrives under i Paris”. Men sedan dröjde det drygt 2 år innan den nationella befrielserörelsen FNL besegrat USA-imperialisterna och deras marionettregim. Och FN har aldrig behandlat USA:s angreppskrig i Sydostasien som medförde 1-3 miljoner dödade.

Ja det var till stor glädje för världens folk och freden i världen att förlorade USA sitt minst 15 år långvariga brutala angreppskrig i Sydostasien våren 1975. Först hade USA alltmer stött Frankrike i dess ansträngningar att behålla sina kolonier i ”Franska Indokina”. Mot slutet betalade USA 80 % av Frankrikes krigskostnader. USA:s statsledning diskuterade på allvar om man skulle sätta in kärnvapen. Under ledning av befrielserörelsen Viet Minh och Ho Chi Minh besegrades fransmännen. Jag minns än idag rapporterna från Dien Bien Phu på radion då jag gick i småskolan. Det var visst några stackars franska militärer som angreps av hemska kommunister.

USA skrev aldrig under Geneveöverenskommelsen och saboterade de fria val som skulle äga rum. Detta är mycket väl belagt. President Eisenhower skriver i sina memoarer att hans rådgivare sa att Ho Chi Minh skulle få minst 80 % av rösterna.

Man kunde på olika sätt etablera en marionettregim i södra Vietnam. Den nationella befrielserörelsen FNL bildades 20 december 1960. Bilderna i DN då Sköld Peter Matthis och Åsa Hallström brutalt greps på Hötorget juni 1965 minns jag väl – de läste medicin liksom jag, som alltmer börjat intressera mig för Vietnam. 1965 började också de första FNL-grupperna sin verksamhet i Sverige. Jag minns så väl en solig lördag i september 1965 i Uppsala universitet, då det var ”teach-in” (seminarium) om Vietnam. Där stod Magdalena Rinaldo med plakatet ”Stöd FNL”. Mitt eget solidaritetsarbete började ett år senare då jag var ute med henne och andra och samlade in pengar till FNL.

De förenade FNL-grupperna (DFFG) blev nog Europas främsta solidaritetsorganisation med FNL i Vietnam och med befrielserörelserna i Laos och Kambodja. Det var en fantastisk politisk skolning, och den kanske mest meningsfulla perioden i mitt och andras liv. Ulf Karlström, DFFG:s ordförande under den svåra perioden 1968-70, har hedrat denna blogg med några gästinlägg.

Vad gör nu Obama?

31 maj i år skrev president Obama under ett dokument ”Till 50-årsminnet av Vietnamkriget”, ett evenemang som ska pågår mellan 2012 och 2025 och leds av USA:s försvarsdepartement. I ett tal några dagar senare inför soldater på Memorial Day sa han att Vietnamkriget var en nationell skam. Han tänkte då inte på de miljontals människor som dödades, på de hundratusentals människor som skadats av Agent Orange eller på masskarer, som den i Song My eller att USA fällde mer bomber över Indokina än vad som fälldes i andra världskriget. (Dessa uppgifter kommer närmast från utmärkta Monthly Review).

Nej, den nationella skammen var att trupperna inte fick ett bra mottagande då de kom tillbaka, sa den misstänkte krigsförbrytaren Obama. Vidare gavs besked om att man ska högtidlighålla varje slag och de USA-soldater som deltog där. Han nämnde att inställningen till kriget var delad i USA, uttalade sig givetvis inte positivt om den allt starkare antikrigsrörelsen i USA. Nej dagens mål var att ena alla amerikaner för att högtidlighålla kriget och allt det goda det förde med sig enligt Obama. Falskeligen sa Obama:” All too often it is forgotten that you, our troops in Vietnam won every major battle you fought in”.

I den nya boken ”Kill anything which moves” av Nick Turse kan man läsa ”Nästan alla av oss har blivit indoktrinerade med uppfattningen att massakern på oskyldiga, försvarslösa kvinnor, barn och åldringar i byn My Lai var ett undantag av löjtnant William Calley och han män i marinkåren. Amerikanska tjänstemän föreföll upprörda över massakern. I sin noggrant dokumenterade bok beskriver Turse hur Calley’ s massakern i My Lai var en del av en avsiktlig politik av död och förstörelse som iscensatt och tolereras av den amerikanska regeringen.

Detta är ett försök av Obama och USA-imperialisterna att skriva om historien, att tränga bort fakta om det värsta kriget efter andra världskriget och det mest impopulära kriget i USA:s hisoria. Kriget medförde en temporär försvagning av USA och en tveksamhet till nya stora krigsäventyr under omkring 15 år fram till Sovjetunionens fall. Men även under denna ”svaghetsperiod” var USA inblandad i ett stort antal militära operationer. Bara i Latinamerika:
-1981: Nicaragua. USA bygger upp Contras militära styrka i Honduras. 1982 sker det första stora contrasangreppet inne i Nicaragua
– 1983: Grenada. USA invaderar militärt och störtar den demokratiska Bishopregeringen i landet,
– 1986: Haiti – Baby Doc störtas och USA fortsätter att styra
– 1989: Panama. USA invaderar landet varvid minst 4000 civila offer krävs.

Bekämpa USA-imperialismen!
Låt oss åter resa den parollen. Det är ännu viktigare idag!

intressant.se, USA, politik, presidentval, imperialism, kapitalism, krigsförbrytare, imperialism, FNL, ekonomi, massmediaObama, socialism, solidaritetsarbete, historieförfalskning,

Kill anything which moves SKP-bloggen 29/1 SvD Monthly Review DN 8/9DN 2SvD Expressen Aftonbladet SvD 7/9 Aftonbladet Expressen 7/9
SvT 7/9
DN 6/9 ,
Occupy Wall Street 4/9 ,SvD 6/9 , Expressen 6/9 , Aftonbladet 6/9 , SvT 6/9 , Sveriges Radio 6/9 , DN 2/9 , Aftonbladet 2/9 , SvD 2/9 ,
Observer