Vänsterpartiets Avstamp?


Nu börjar tidningarna spekulera om ifall Per Nuder, han med ”puerilt” ni vet, är på väg tillbaka till socialdemo-
kraterna. I Aftonbladet tror man att det bara är ett sätt att bana vägen för Sven-Erik Österberg, själv vet jag inte.

Men vänstertidningen Flamman skriver idag i en ytterspalt ”Både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet presenterade sina valutvärderingar innan jul. Ingen av dem argumenterar för vad som är viktigt för att vinna ett val. Det känns tunt.”

Det enda vi vet är att Lars Ohly gärna vill sitta kvar som partiledare, och jag tror att han kommer att kämpa för att göra just det. Då riskerar partiet att fara ännu mer illa än vad det redan har gjort, och försvinner därmed troligen från Sveriges Riksdag.

Redan idag är Sverigedemokraterna större än vänstern i Riksdagen, och (V) riskerar att få göra (KD) och (C) sällskap ut ur församlingen i valet 2014. Jag har fått rätt så många mejl som indikerar att folk redan idag intresserar sig för Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Feministiskt Initiativ. Framförallt så är det (MP) som skulle tjäna på att ett antal vänsterpartister ger upp, för att inte tala om de borgerliga partierna som skulle glädjas storligen åt interna konflikter inom (V).

Själv vet jag inte, men jag vill gärna rösta på ett parti som i praktiken kommer att sitta i landets riksdag, och jag har svårt att tänka mig sossarna så det blir väl miljöpartisterna i så fall. Jag vet inte hur många dagar det är till nästa val, men det borde väl röra sig om cirka 1350, en tillräckligt lång tid för att hinna med ett partiledarbyte. Men med handen på hjärtat, jag tvivlar starkt på att Ohly blir kvar särskilt länge. Många vill ha ett byte och snart börjar även de tunga namnen inom partiet att tala högt.

Det andra steget på vägen mot valet är förstås att lova medlemmarna att inte delta i något resonemang om någon slags valsamverkan eller koalition. Been there done that, som det heter på nysvenska. Många skriver om Josefin Brink i kommentarer här på bloggen, det gillar jag för det är en tjej som är klädd i näbben som det heter. Kanske det är ett delat partiledarskap som behövs, jag vet inte, men jag tvivlar på att jag kommer att aktivera mig speciellt inför det kommande valet.

Under alla omständigheter så är jag övertygad om att Vänsterpartiet för första gången kommer att hamna under fyra procent i opinionsundersökningarna nu i år, och jag tror dessutom att det sker före sommaren. Tar man inget avstamp i valresultatet från september så kommer många av väljarna att ta avstamp från partiet, man ger helt enkelt upp. Men som sagt, numer är vi ju inte så många längre…

Det här har jag skrivit tidigare: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7

it , , , , , , , ex1 dn1 ab123 svd1 lasse


25 svar till “Vänsterpartiets Avstamp?”

  1. Vad är problemet med Ohly? Hittills har jag bara sett argumentet att han har varit ordförande under en period när partiet förlorat i tre val. Ska man tolka det som att partiet har en klar och tydlig bra linje som kommer att få stort genomslag om Ohly kommer bort, eller är han bakvänd i någon viktig central fråga, eller är Sjöstedt så oerhört mycket bättre, i så fall på vilket sätt?

    • Jag har skrivit om ämnet ett antal gånger, dessutom har jag fyllt på längst ner med ett antal länkar till sådant jag själv skrivit. Möjligen borde jag göra en sammanställning i morgon av sådant jag själv och andra påpekat.

      • Jag har läst alla artiklarna men hittar ingen substans. Det är väl inte Ohly som är partiet. Det enda jag läser ”han ska bort” – ”vi har förlorat val”, var det allt? räcker inte tycker jag. Var det inte mer än så, så finns all anledning att ta’t försiktigt. Det är ju lätt att personliga vendettor också finns med i spelet och för att undvika sådana misstankar, så behöver argumenten fram. Jag känner inte Ohly men tycker han tar många debatter på ett väldigt bra sätt.

        • ”Jag har läst alla artiklarna men hittar ingen substans. Det är väl inte Ohly som är partiet. Det enda jag läser ”han ska bort” – ”vi har förlorat val”, var det allt?”

          Jag tycker att ditt ifrågasättande saknar substans. Dessutom producerar du en halmgubbe i form av en guilt by association om ”personliga vendettor”, vilket möjligen är intressant men knappast vettigt. Jag tycker, liksom du och många andra, att Ohly är en duktig debattör, men efter att ha förlorat fem val i rad som någon skrev, ja då är det dags att fundera på om det verkligen räcker att vi tycker att han är duktig på att debattera. Jag tycker inte det.

          Att Sahlin tvingades kasta in handduken vet vi, Olofsson ska göra det på extrakongressen i Åre ifall hon inte lyckas vända den interna opinionen. Hägglund är som bekant oxo på väg bort från partiledarrollen, och bägge har dessutom suttit i regeringen som ministrar.

          Men vi har rätt att ha våra egna åsikter om saker och ting, både du och jag. Nu vet du vad jag tycker och lyssnar du till andra, precis som jag gör, så vet du att det är många inom partiet som tycker ungefär som du och jag. Många vill ha ett snabbt partiledarbyte, andra tycker att det är bra som det är. Personligen är jag övertygad om att högerregeringens folk helst vill ha kvar Ohly, de vill inte ha in Jonas Sjöstedt och eventuellt ett delat partiledarskap.

          Och precis som du säger så är Lasse bra i debatter, men det finns oxo andra som är bra. Att det är en kvalitet en partiledare ska ha är självklart, och jag tror inte att det finns någon som helst risk för att en eventuell efterträdare skulle sakna dessa kvalitéer. Och tycker inte du att fem förlustval i rad är ett rimligt argument så får vi i alla fall hoppas att andra inte delar din uppfattning. För efter ett sjätte förlustval så är inte partiet kvar i Sveriges Riksdag längre och då blir det, som någon skrev här, till att rösta på feministerna eller på piratpartiet…

          • Tack för ditt svar! Själv så tror jag många tvekar inför vänstern pga oklarheter och rädsla för hur vänstern vill styra välfärdsmotorerna i samhället – storindustrierna – storföretagen. Jag vill gärna ha en länk eller något till en analys av vad som gick snett med ekonomierna i det forna östblocket – Östtyskland t ex.

    • Lars Ohly blev omöjlig redan när han i början av sitt partiledarskap deklarerade sig som kommunist. Att man inte ens har sådan omvärldskoll att man inte förstår att även om han associerar kommunism med jämlikhet och människovärde, så gör de flesta andra inte det, tvärtom. Då har man inte i politik att göra.
      Det blev en omvändelse under galgen och V har fått dras med kommunisttjatet sen dess, inte minst i valrörelserna. Det skadar partiet och drar bort fokus för den politik V står för. Om inte Ohly själv begriper detta borde en massa medlemmar och partikolleger kunna tala om det för honom.

      • Så man har inte något i politik att göra om man står för det man tycker? Den åsikten, min vän, är felet med politiken.

        • Ohly inte hade/har inte tolkningsföreträde på vad vissa ord betyder för gemen man. Begriper han och andra politiker inte det så har de problem.
          Till exempel är ordet kommunist komprometterat för flera generationer européer och det kan ingen välvilja i världen på kort sikt råda bot på.

          • Varför ska man sluta kalla sig något bara för att gemene mans bild av begreppet är helt skev? Man får ju inte kalla sig ”socialist” heller om man ska vara ”politiskt gångbar”. Vad ska man kalla sig när borgerligheten har monopol på definitionen av dylika termer? Hellre är jag stolt och konsekvent än oroar mig för vilka nidbilder högern ska spika upp på min dörr.

            När jag växte upp så var till exempel ordet ”moderat” ett skällsord. Det tycker jag var en fin tradition väl värd att bevaras.

            • Du Tony, det är inte borgerligheten som har skapat dagens betydelse av ordet kommunist, det är den praktik som har rått som har skapat betydelsen.
              Däremot är t.ex socialist och marxist fortfarande gångbara, även om Marx själv sa, är det där att vara marxist är inte jag det.

              Dock, är det så att du vill nå någon, och det är ju en partiledares uppgift, då går det inte använda nyckelord och termer som merparten av folk reser ragg för, sen kan man tycka orden och begreppen är hur fina som helst.

      • När det gäller kommunism, så tror jag det gäller hela partiet, att förklara om man lagt kommunismen bakom sig eller inte. Min uppfattning i Ohlys vacklande är att partiet vacklar. Om inte är det väl bara för den enade massan att fräsa ifrån.

  2. Om man som opposition inte kan eller vill ordentligt i klartext förklara vad högern(Moderaterna) håller på med och vad det blir för konsekvenser så hjälper inga valanalyser.

    När man samtidigt inte har tydliga alternativ så blir det bara öppet mål för högern.

    Har man dessutom media emot sig så kan resultatet bara bli ett.

    I.E Tuppkammen växer på vissa (eg sväller), och takten ökar hämningslöst för privatiseringar av allt som går eller inte.

    Ids inte rabbla upp allt elände.(Läser man GP så har ALLT blivit bättre).

    ja ja

    Det som idag är intressant är att ”investera” i aktiviteter med säker inkomst..dvs statligt/kommunalt finansierade diton.

    Det parti som lyckas förklara varför ”den breda vägen” åt helvete bär för minst 1/3+ av befolkningen,kan ha en chans.

  3. Rösta på miljöpartiet? Är du från vettet? Rösta på det parti som för den politik du stöder, inte det parti som kommer att få mest inflytande. Själv röstade jag på Feministerna, för att deras partiprogram enligt mig var klart mest progressivt. Jag är säker på att de hade kommit in i riksdagen om fler hade följt sitt samvete istället för att ägna sig åt taktikröstning. Vilket, för övrigt, inte hjälpte ett dugg.

    Jag har själv förutspått att Miljöpartiet kommer att växa stort till nästa val och ta röster främst från sossarna, men har man som vänstermänniska lite heder i kroppen så röstar man för bövelen INTE på Miljöpartiet. Om man inte gett upp helt dvs, och då kan man lika gärna sluta rösta helt och hållet.

    För övrigt så gillar jag Ohly. Han krossar i alla debatter och har till och med en viss integritet. Vad är det som gör honom dålig? Hade han varit ledare för något annat parti så hade han varit en stjärna.

    • Håller verkligen med det där om miljöpartiet. Dom visar ju mer och mer öppet sina borgerliga värderingar. Det har vi väl mer än nog av i alla fall. Det är ju en stark vänster vi behöver. Och ett starkt vänsteralternativ i politiken. Tror som ”Anders” att Ohly är förbrukad som partiledare. Vi behöver nån som stolt, kunnigt och självklart kan föra fram vänsterns demokratiska socialism. Jag tror på Josefine Brink.

    • Tycker även jag att det är konstigt att man ens funderar på att rösta på S eller MP om man står för vänsteråsikter. Visst finns det en ekosocialistisk falang i MP, men det är snarare bland många yngre, sådana som lika gärna skulle kunna rösta på V/FI eller gå med i V/FI. FI kan jag förstå att man röstar på som gammal vänsterpartist. Men jag ser inte att FI är något väldigt bra alternativ, FI borde ansluta sig till V. V borde fixa en extrakongress NU och bjuda in alla jävla distrikt som finns och låta medlemmarna påverka omröstningen och debatten om vad V borde göra i större utsträckning.

      Kolla på vänstern i Degerfors, där vågar de vara vänster och har stort stöd på lokal nivå.

  4. Jag tror att vänster måste våga tala ekonomi och ge en trovärdigt alternativ till nyliberalismens ekonomiska idéer. Som det är nu så fastnar vänster i att tala om rättvis och andra inte konkreta saker och vad motståndaren gör fel inte vad de skulle göra annorlunda.

    Jag känner att de måste vissa upp fakta och hårda bevis också så det inte bara blir mjuk retorik.

    För många år sedan hade man vänster partiets plattform och visade den för små företagarna och de tyckte förslagen var de bästa av alla partiernas förslag men så fort de vilka som låg bakom förslaget så tyckte de inte om det längre så vänster partiet har en allvarlig image problem och det tror jag inte man blir av med genom att byta partiledare, det är ett djupare problem.

  5. Jag vidhåller att man måste börja tala politik. Utan en POLITISK analys av valmotgången (vilken faktiskt var en mycket måttlig tillbakagång) är allt snack om partiledarskapet värdelöst. Det är ju ingen idolklubb det handlar om.

    Vad som verkligen behövs är aktiva medlemmar. Sådana som går på partimötena och engagerar sig i debatten. För inse att den inte förs i dessa spalter.

    • Visst, det ligger mycket i det Torsten. Men hur ska man få folk att bry sig såpass om den lokala politiken att de börjar engagera sig? Idag tenderar allt fokus flyttas till de ständiga opinionsmätningarna och skildringarna av politikens mest framträdande personer liknar dokusåpornas mer och mer. Det gagnar inte det politiska intresset och/eller engagemanget, snarare så förstärks politikerföraktet.

      Debatten förs inte i dessa spalter, det är en i sina delar korrekt beskrivning. Men var förs den då? I facket?

      Jag tror att man utan större svårighet skulle kunna bevisa att våra förändrade levnadsmönster bland annat har fått till följd att de traditionella politiska rörelserna har förlorat i betydelse och fortsätter att förlora, man väljer att sitta hemma och titta på TV (konsumera underhållning) istället för att ifrågasätta sakernas tillstånd.

      Även om du snuttifierar valmotgången så kommer vare sig du eller någon annan fram till något annat än att den analys du söker efter – inte finns. Jag tror att sociala medier kommer att spela en större roll på sikt. Men det som verkligen engagerar folk och som får folk att ansluta sig till diverse opinionsrörelser är sakfrågor mer än frågor om höger eller vänster.

      Och den debatt du efterlyser, var har du tänkt att den ska föras? På tidningarnas debattsidor?

      • Du nämner en mycket viktig sak: den lokala politiken. Den är på sätt och vis nyckeln till allt engagemang, och samtidigt det svåraste.
        Men den demokratiska trovärdigheten hänger på vad man kan åstadkomma lokalt och det borde därför vara väldigt högt prioriterat inom V.
        Hur? Ja, många funderar just nu och tips (och engagemang) mottages säkert tacksamt.

        Det är möjligt, till och med troligt, att politiskt engagemang kommer att föras på andra sätt än vad vi är uppfödda med. Följden, än så länge, är att färre och färre har inflytande över det politiska skeendet.
        Istället har vi fått en förvirring i diskussions- och beslutsprocesserna som definitivt drar åt det populistiska, effektivt illustrerad i den senaste valrörelsen. Jag tror t ex att det rödgröna ”samarbetet” till del var ett resultat av ett nervöst sneglande på diverse bloggar etc.

        Debatten skall föras överallt. Men det är, delvis av (parti-) demokratiska skäl, mycket viktigt att alla medlemmar deltar i den interna debatten och att det är resultatet av den diskussionen som är avgörande för partiets politik. Lika viktigt är det att sympatisörer ansluter sig som medlemmar, något som också många gjort efter valet.
        Partiets politik skall vara resultatet av en öppen, partiintern process. Jag är själv kritisk till åtskilligt av partiets politik. Det rör bl a delar av utrikespolitiken, miljöpolitiken och EU-frågan. Men eftersom jag känner mig hemma i grundvärderingarna har jag gott hopp om partiet med tiden skall rätta in sig på den rätta vägen. Och, om inte, so what? Allt går inte alltid den vises väg.

  6. Varför förstora SD så mycket? De är bara ett nyfascistiskt parti med slumpmässiga sympatisörer som röstar efter det främlingsfientliga. De klarar inte ens att fylla mandaten de får. Nästa gång kommer de vara sura på något annat och låta bli att rösta som vanligt.

  7. Länge leve Lars Ohly, länge leve han…Vänsterpartiet i sin nuvarande form kan inte ha en bättre partiledare än Ohly. Till det är han mycket erfaren och meriterad. Det finns inga skelett kvar i garderoben att syna vilket inte hans motkandidater har varit upp till granskning för. Om det resulterar i ett valresultat på 3,9% eller mindre i kommande val, so let it be. Bättre kan VP inte prestera. Bättre än att byta partiledare är då att byta ut delar av partiprogrammet. Klarar Jinge av det?

      • Jag skulle inte bli förvånad om hon är det, för just det resonemanget känner jag igen. När Ohly valdes till partiledare så var förhoppningen hos många i nomenklaturan att Schymanska delar av partiprogrammet skulle bytas ut.