USA förklarar fullt handelskrig mot Ryssland . Vad gör EU och Sverige?


USA är världsledande inte bara i brutala krig i strid med folkrätt, FN-stadga och humanitet, och inte bara outstanding då det gäller statskupper mot demokratier. Landets politiska ledning är tydligen också världsmästare i illegal krigföring via sanktioner (på basis av desinformation dessutom) och handelskrig.

För en vecka sedan skrev jag ”Morgonnyheterna kl 06 (P1) idag rapporterar att USA:s senat med röstsiffrorna 98-2 har tillstyrkt nya sanktioner mot Ryssland, vilka drabbar Europas energipolitik och oberoende. Enligt nyheterna innebär detta stopp för North Stream 2 som skulle ge bl.a. Tyskland billig energi jämfört med den från USA (Se mer nedan).

Jag har nyligen rapporterat om denna form av illegal krigföring. USA:s olagliga sanktioner: Ekonomisk krigföring på osaklig grundTidigare har representanthuset med 419 JA-röster mot tre NEJ-röster röstat för för nya sanktioner mot Ryssland. Sanktionerna sägs vara ett straff för den ryska inblandningen i det amerikanska presidentvalet förra året, men också för den ryska krigföringen i Ukraina.
Capitolium 2

Ryssland reagerar starkt och en rysk talesman säger ”Kongressen har tagit ett mycket allvarligt steg för att försämra relationerna med Ryssland.”

För det första:

Detta är enligt FN-stadgan en form av olaglig krigföring av USA, som nu trappas upp.

För det andra:

Det finns inga belägg för att Ryssland har hackat eller intervenerat i presidentvalet i USA.”

Affärsvärlden rapporterade eftermiddagen 26/7 under rubriken ”EU hotar USA med repressalier över ryska sanktioner”

EU-kommissionen hotade på onsdagen USA med handelssanktioner som repressalier om amerikanska sanktioner mot ryska energiprojekt även drabbar EU.
”Om våra invändningar inte tas hänsyn till tillräckligt står vi redo att agera på lämpligt sätt inom några dagar”, sade kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i ett uttalande efter kommissionärernas onsdagsmöte.

”Den amerikanska lagen kan ha oavsiktliga, ensidiga effekter på EU:s energisäkerhet”, sade han.

EU hotar USA med handelssanktioner?

President Trump hade inget annat val än att underteckna kongressens nya sanktioner mot Ryssland, Iran och Nordkorea. Sanktionerna är omfattande dokument och syftar till att sabotera Rysslands energiexport till omvärlden. Nyhetsbanken
Detta innebär att kongressen har makten just nu om USA:s utrikespolitik och att man saboterar Trumps propåer om förbättrade relationer med Ryssland.
”Vår relation med Ryssland befinner sig på en rekordlåg och väldigt farlig nivå. Ni kan tacka kongressen, samma människor som inte ens kan ge oss en sjukförsäkring”, skriver Trump på Twitter. I senaten var det endast Rand Paul (republikanerna) och Bernie Sanders (demokraterna) som röstade emot, då röstsiffrorna blev 98-2.
Trump och Putin
Ryssland har svarat med att skicka hem 755 diplomater, men antalet amerikanska diplomater är efter detta ändå på samma nivå som antalet ryska diplomater i USA.

På onsdagen skrev Rysslands premiärminister Dimitrij Medvedev på sin Facebooksida att han betraktade USA:s sanktioner som en ”förklaring om ett fullskaligt handelskrig mot Ryssland”, och att han i och med dem har förlorat hoppet om en förbättrad relation med landet. DN
”The US President’s signing of the package of new sanctions against Russia will have a few consequences. First, it ends hopes for improving our relations with the new US administration. Second, it is a declaration of a full-fledged economic war on Russia. Third, the Trump administration has shown its total weakness by handing over executive power to Congress in the most humiliating way. This changes the power balance in US political circles.”

Pål Steigan påpekar att den nya lagen H.R.3364 – Countering America’s Adversaries Through Sanctions Act även innefattar utökat mediakrig då man upprättar
ett Countering Russian Influence Fund med anslag för att bygga upp organisationer än mer för mediakrig mot verkligt eller påstått ryskt inflytande. Pål Steigan

Det handlar om nytt kallt krig, med ökad risk för kärnvapenupprustning och kärnvapenkrig.


Det är USA som driver världen i denna riktning.

Vad ska Sverige göra?
Sverige har klart anpassat sig till USA:s världsbild, har fördömt Syriens kamp för nationell självständig mot USA:s krig via ombud (som al-Nusra), stödjer Ukrainas ledning som tillkommit efter statskupp kot folkvald president, har slutit värdlandsavtal med NATO, försvarsavtal med USA och planerar en jättestor militärövning (Aurora 17) tillsammans med bl.a. USA och andra NATO-länder. Det är tyvärr inte realistiskt att tänka sig att Sveriges proimperialistiska ska protestera mot USA:s sanktioner och handelskrig.

Men USA:s sanktionspolitik kan komma att drabba Sverige, t.ex. om Nord Stream 2 inte blir bra.
Men enligt uppgifter i bl.a Reuters kommer Gazprom att bygga Nord Stream 2 i samarbete med andra. Bra i så fall! Ju mer USA:s krigshetsande politik motverkas, destor bättre. The Times of India

Det förefaller nu rimligt att koppla informationsarbetet om och opinionsarbetet mot krigsövningen Aurora 17 till USA:s handelskrig. Vi måste öka kunskapen om imperialismen och mobilisera mot krigshets och för fred i världen.
EU-frågetecken imagesCAS1TWS5
Kommer EU att bjuda motstånd?
Det återstår att se…
Ska vi sätta ”vårt hopp” till Tysklands utrikesminister?!
”De nya amerikanska sanktionerna mot Ryssland är ”mer än problematiska”. Det sade Tysklands utrikesminister Sigmar Gabriel på fredagen, enligt Reuters.
Han kritiserade USA från att ha frångått samarbetet med EU kring Ryssland, som enligt honom tidigare har varit nyckeln till att kunna ge en stark respons till Moskva. ”Att aggressivt kombinera utrikespolitiska frågor med amerikanska ekonomiska intressen och säga: vi vill driva ut rysk gas från den europeiska marknaden så att vi kan sälja amerikansk gas. Det är definitivt inte något vi kan acceptera”, sade Gabriel.”
Dagens Industri: Tyskland starkt kritiskt till USA-sanktioner mot Ryssland
brics-2016-161025
Kanske står hoppet i det inledda kalla kriget dock främst till andra länder och folk, som Kina, Indien, Venezuela, Iran, till BRICS, och samarbetet kring den Nya Sidenvägen etc.

i , , , , , , , , , , ,


12 svar till “USA förklarar fullt handelskrig mot Ryssland . Vad gör EU och Sverige?”

  1. Sigmar Gabriel har, som ovan citeras, äntligen lagt handen på hjärtat och mellan de två sitter plånboken. När det börjar svida ordentligt i denna vaknar man plötsligt till. Att agera marionett för USA blir i längden dyrt och när det blir dyrt för både storbolag och allmänheten som konsumenter börjar saker hända. Emellertid har man ideologiskt målat in sig i ett hörn, förmodligen emedan man uppriktigt tror på sitt ideologiska nonsens.

    Precis som Hitler inte var avogt inställd mot västmakterna utan tvärtom beundrade dessa och ville vara med och dela på det koloniala bytet, har det moderna Tyskland tagit ett långt kliv bakåt och sällat sig till – vad skall vi kalla den, senimperialismen ? – som vidtog samtidigt som den temporära unipolarismen 1990. Tyskland hade en drivande roll när Jugoslavien på ett våldsamt sätt slets i stycken och i dessa delstater fann man sina forna allierade. Tysklands roll var helt avgörande för att Ukrainakrisen tilläts ta ett våldsamt förlopp fastän USA var den aktör som drog i trådarna.

    Ryssland liksom Kina har genomskådat denna teater och låter sig inte längre imponeras. Affärer är affärer, om de inte intresserar kan det kvitta. Ryssland diskuterar överhuvudtaget inte sanktionsfrågor som de med rätta ser som utpressning som ständigt upprepar sig. I stället måste Ryssland tillsammans med Asien se till att de utvecklar en egen infrastruktur på alla områden så att de kan gå vidare med det interna samarbetet.

  2. Några områden där Kreml markant kan svara på Washingtons sanktioner.
    I Moskva råder förvåning över hur Ryssland återigen hamnade som allmän fiende nummer ett igen. Sanktionerna mot Ryssland har förargat Kreml och Moskva kommer troligen att leverera ett kraftfullt svar. En klart arg Dmitry Medvedev bekräfta att Kreml kommer att reagera mot de nya åtgärderna och Moskva har gott om alternativ.
    När allt kommer omkring, om relationer inte kan normaliseras, vad är det för vits att hålla hundratals tjänstemän vid sina respektive ambassader?
    Ryssland kan dra tillbaka sina personalnivåer i Washington till några dussin personer och tvinga USA att driva inom samma begränsningar. Ett drag som detta skulle få betydande återverkningar för tvärkulturell utbyte, visumutgivning och särskilt spionage. Kreml skulle känna att det har lite att förlora.

    Analytiker har föreslagit att Moskva skulle kunna dra tillbaka kontanter som investerats i amerikanska statsobligationer och vidarebefordra det till tyska eller kinesiska obligationer istället. Till exempel, i maj i år höll Moskva cirka 100 miljarder dollar i T-obligationer och kan ha lagrats mer på platser som Schweiz och Luxemburg. En annan möjlig duplik är att avbryta gödseleksport till den amerikanska jordbruksindustrin.
    Detsamma gäller för att begränsa urantillförseln där Ryssland står för cirka tjugo procent av amerikanska kärnkraftverkens behov.

    Det finns ett område där Kreml markant kan skada Washingtons intressen, utan särskilt mycket ekonomisk smärta. Och det ligger i rymden.
    Sedan pendeln Atlantis iscensatte sin sista flygning, har NASA 2011 helt och hållet varit beroende av Soyuz launchers för att nå kosmos.
    Skulle Putin besluta att säga upp avtalet där amerikanerna åker snålskjuts på ryskledda resor kommer amerikanska astronauterna för första gången på årtionden att vara helt jordbundna.
    För att göra saken värre för USA, är Boeing, som utvecklar sin egen föreslagna rival till Soyuz, beroende av ryska raketmotorer.
    Det finns också läkemedelsindustrin, där Kreml skulle kunna förbjuda direktimport av amerikanska läkemedel, vilket tvingar de som Pfizer och Eli Lilly att använda ryska alternativ, eller samarbeta med fler lokala företag för att behålla marknadsandelen . Det skulle skada en handelslinje på 560 miljoner dollar.
    Självklart finns det en annan rutt Putin kan ta. Och det är att göra ingenting. Åtminstone för stunden. Istället tar han den moraliska höga marken och tittar på avgrunden mellan Trump och hans lagstiftning och under tiden vänta för att se om en splittring uppstår mellan EU och USA om befintliga sanktioner.
    Medvedevs tal om ett ”handelskrig” gör det dock osannolikt. Vi kan förmodligen förvänta oss ett drag från Moskva och veta att Putin kan bjuda på något helt oväntat för USA-EU att bita i.

  3. Det handlar om att USA:s militärindustriella komplex lever på konflikt. Öst mot väst, nord mot syd. Monopolkapitalet skapar den konflikt de vill ha genom sina olika operationer. Hot och mutor skapar de förutsättningar de vill ha. Fungerar inte det så försöker de mörda de patriotiska ledare som inte faller för vare sig hot eller mutor.

    Skaffa patriotiska modiga omutbara ledare som inte stöttar monopolkapitalet, men folket, och skydda dem så kommer ert land kunna undvika att stödja konfliktskapandet i världen!

  4. Medvedev säger i sitt FB-uttalande, att sanktionerna
    inte innebär något större problem för ryssarna.
    Det tror jag inte på. För den som har det bra ställt
    i Ryssland, så kanske inte sanktionerna betyder så
    mycket (en del ost går inte att få tag på), men för
    den som lever på mariginalen så är det kännbart;
    se Nyhetsbanken http://www.nyhetsbanken.se/2017/06/tva-miljoner-fler-fattiga-ryssar.html

    Vid förra veckans besök i Moskva (http://www.lindelof.nu/ryssland-och-doping/)
    noterade jag många kinesiska turistgrupper i Kreml. Jag tog upp
    det med ryssarna, och fick veta att under turistsäsongen svämmas Moskva över
    av kinesiska turister. Om man åker Sapsan (det bekväma snabbtåget
    mellan Moskva och St Petersburg), är det som att åka tåg i
    Kina, fick jag veta. Ryssland är säkert genom sin svaga valuta ett
    attraktivt turistmål för kinserna.

    Kinas ekonomi är ca 10 gånger större än Rysslands, helt
    omvänd relation mot hur det var för 60-70 år sedan.
    Och något gratis kommer ryssarna inte att få av kineserna.

    • Intressant rapport om dopning mm. Jag skrev för drygt 5 år sedan en liten rapport om Dopning i Sverige på uppdrag av CAN, Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikainformation, landets dominerande och sedan decennier etablerade organisation inom sitt område.

  5. Stefan Lindgren i Ryska Posten skriver ”Sanktioner skrämmer inte ryssarna
    De flesta ryssar har tagit nyheterna om nya USA-sanktioner
    ganska lugnt, men deras inställning till USA har
    blivit mer negativ, visar en färsk opinionsmätning..
    Bedömningarna av sanktionerna var i stort sett oförändrade
    i juli jämfört med mars. 35 procent tror att de får
    positiva effekter för Ryssland och 26 procent tror att att
    de försämrar situationen i landet.
    Mer än en fjärdedel, 29 procent, tror inte på någon
    större inverkan i någondera riktningen. 79 procent sa att
    de inte känt några konsekvenser av sanktionerna hittills.
    Hur vill då ryssarna i gemen besvara västs åtgärder?
    19 procent tycker att Ryssland ska slå tillbaka ”öga-för-
    öga”, 4 procent förordar en mer kraftfull reaktion, medan
    en tredjedel av de tillfrågade inte tycker att några
    motåtgärder behövs.
    Ryssarnas sympatier för Trump har minskat från 27
    procent till 18 procent sedan mars och fler är nu negativa
    än positiva, även om de flesta, 43 procent, är neutrala.
    De sanktionerna gör det bl.a.
    olagligt att medverka i alla ryska oljeprojekt överhuvudtaget
    samt projekt rörande utvinning av kolväten i Arktis
    eller skifferprojekt.
    Propositionen innehåller sanktioner för verksamhet
    som rör: (1) IT-säkerhet (2) råoljeprojekt, (3) finansiella
    institut, (4) korruption, (5) kränkningar av mänskliga
    rättigheter, (6) undandragande av sanktioner, (7) transaktioner
    som rör Rysslands försvar eller underrättel-
    seväsende (8) pipelines (varje investeringen på 1 miljon
    dollar eller mer i sådana projekt blir olaglig) (9) privatisering
    av statliga tillgångar av regeringstjänstemän, och
    (10) vapenleveranser till Syrien.
    Presidenten förpliktas utarbeta en lång rad rapporter
    om Ryssland som bl.a. i detalj ska beskriva vilka personer
    som finns i president Putins omkrets och dessa personers
    ”barn, makar, föräldrar eller syskon”.
    I vissa fall lämnar kongressen utrymme för presidenten
    att avstå från de angivna sanktionerna, nämligen de
    sanktioner som gäller påstådda ryska cyberintrång och
    påstådda ryska brott mot Minskavtalen i Ukraina.
    250 miljoner dollar anslogs till en fond för att ”motverka
    ryskt inflytande” i främst befintliga och blivande
    Nato- och eller EU-medlemmar (Albanien, Bosnien och
    Herzegovina, Makedonien, Moldova, Kosovo, Serbien
    och Ukraina).
    Lagen antogs av representanthuset med siffrorna 419-
    3. Endast tre republikaner – Justin Amash i Michigan,
    Tom Massie i Kentucky och Jimmy Duncan i Tennessee
    – röstade mot lagen.
    Vad Vita huset främst motsätter sig är föreskrifterna i
    lagen att varje lättnad i sanktionerna måste beslutas av
    kongressen. Detta utgör i praktiken ett veto för lagstiftarna,
    något som Högsta domstolen 1983 dömde ut i det
    s k Chadha-målet.
    I sammanhanget har Jan Nybondas 4 augusti kommenterat
    på Nyhetsbanken:
    Varför lade Trump inte in sitt veto eftersom han var
    missnöjd ? Det spekuleras huruvida den senaste sanktionsåtgärden
    rentav var en fälla gillrad för att få Trump
    åtalad enligt ”impeachment” -förfarandet. Ett veto hade
    kunnat få kongressen att hävda att presidenten saboterar
    dess arbete. Eftersom ett åtal av denna art enbart behandlas
    i kongressen hade Trump varit illa ute. I stället
    kan han genom att uttrycka sitt missnöje och i en senare
    fas vädja till Högsta domstolen med hänvisning till att
    kongressen kringskurit presidentens konstitutionsenliga
    befogenheter. I Högsta domstolen är presidentens utsikter
    helt andra än i kongressen, där motståndet sträcker
    sig djupt in i republikanernas egna led.
    Gyttjebrottningen fortsätter och kan stå den övriga
    världen dyrt om den inte gör gemensam sak mot diktatpolitiken.
    För att neutralisera motståndarna kan Trump
    få för sig att drastiska åtgärder mot länder som Iran och
    Nordkorea lugnar ner dem. EU:s politiker har hittills
    inte visat någon ryggrad. Tvärtom har man varit barnsligt
    förtjusta i att tillsammans med Storebror få klämma
    åt Ryssland. Det är denna gång storindustrin som börjat
    tröttna, ingen har brytt sig om de europeiska odlarna
    som förlorat sina marknader.

    Lagen kommer ”att driva Kina, Ryssland och Nordkorea
    mycket närmare varandra”, sa Trump samtidigt
    som han undertecknade lagen som han kallade ett ”allvarligt
    misstag”.
    Lagen, sade Trump, ”skadar våra europeiska allierades
    intressen”.

  6. Samtidigt har US dumpat sitt allra heligaste ner till terroristerna i Syrien, Libyen, Irak. Supporten vet inga gränser medan den store förloraren US inte kan låta bli att låta hornen växa över förlusterna i Syrien..Givetvis har man nytta av terrorn mer än motståndare Ryssland som alltså kan förändra US-spelregler i ett nafs.. Medan terrorn så oskickligt grym den är får grassera med US/Saudi/ Israels goda minne och motivera varenda krigsinsats.. Vinner man inga militära framgångar så är det ekonomiska maktmedlet den beska medicinens syskon och biverkningarna låter inte vänta på sig…

  7. BRIKS-länderna skapar ny världsordning!
    Tåget mot en ny världsekonomisk ordning har lämnat stationen. Sverige, EU och USA har missat det.
    Ryssland kommer förstås att intensifiera arbetet i samband med importsubstitution, minskning av beroendet av amerikanska betalningssystem, (dollarn som betalningsvaluta och så vidare). Detta blir en nödvändighet.
    Det finns tvivel om betydande skillnader mellan USA och EU om sanktioner mot Ryssland är möjliga, om man inte tror på Europas oberoende från USA.
    Men affärslobbyism, ekonomiska intressen är en faktor. Så man bör inte överskatta betydelsen av de nya förutsättningarna, med eventuella, meningsskiljaktigheter mellan Europeiska unionen och Förenta staterna, om följderna av sanktionerna.

  8. ”Så hånas Putins semesterbilder
    Nu har internet roligt åt bilderna från utflykten till södra Sibirien”

    Det här är vad nyhetsförmedlingen Public Service SVT har att rapportera från Ryssland. En statlig nyhetsförmedlare som i varje nyhetsartikel påstår nyhetsförmedlingen ska vara ”sant” och ”relevant” men jag tycker faktiskt det skulle ställas krav att de ska vara objektiva också så man slipper bli förbannad varje gång man öppnar deras sajt som egentligen skulle vara min bästa nyhetskälla. SVT som förut var bättre har på senare år blivit en skandal, ja en ren politisk propagandakanal enligt min mening.

    https://www.svt.se/kultur/medier/internet-reagerar-pa-putins-fiskesemester

  9. Vad tycker ryssarna om USA:s (Trumps) betéende på den världspolitiska arénan??
    Rysslands vice utrikesminister Sergei Ryabkov sade att USA liknar ett temperamentsfullt, ”bortskämd barn” när det tilldelar andra nationer ansvaret för att ta itu med den nordkoreanska nukleära krisen.”Washington tenderar att göra andra ansvariga för de saker som egentligen bör göras på egen hand.
    Det här är en typ av beteendealgoritm. Det kan jämföras med ett styggt, bortskämd barn som faller på golvet och brister ut att gråta och Sparkar när han eller hon misslyckades med att göra någonting eller när någon leksak inte gavs direkt efter att barnet bad att köpa det, sade Ryabkov.
    Biträdande utrikesminister betonade att han inte hade för avsikt att göra situationen komisk, eftersom frågan var väldigt viktig och allvarlig, med situationen på den koreanska halvön extremt ”explosiv”. Förenta staterna har länge försökt att få Kina att utöva större press på Nordkorea över de senare nukleära provokationerna.
    I slutet av juli tog USA:s president Donald Trump till Twitter för att uttrycka sin besvikelse med Kina över sin motvilja mot att göra någonting för Förenta staterna med nordkoreanska nukleära hot.

    Situationen på Koreahalvön har förvärrats de senaste månaderna på grund av en serie missillanseringar och kärnvapenprov som utförs av Pyongyang, som av alla hävdas strida mot FN:s säkerhetsråds resolutioner.
    Den 4 juli och den 28 juli genomförde Pyongyang tester av interkontinentala ballistiska missiler i strid med tidigare resolutioner från FN:s säkerhetsråd. Enligt den senaste tidens lansering den 28 juli var de framgångsrika med missilerna som nått höjden på 3,725 kilometer (2,314 mil) och reste 998 kilometer i cirka 47 minuter innan de föll i havet av Japan. På lördagen antog FN: s säkerhetsråd enhälligt resolution 2371, som ytterligare skärper sanktionerna för Nordkorea som svar på Pyongyangs ballistiska missiler.