Sverige ut ur Afghanistan!



Dagens Nyheter skriver idag under rubriken ”Bildt vill ha kvar svensk trupp (550 man nu) i mineralrika Afghanistan efter 2014” att ”Jag hade önskat att vi hade kommit lite längre i den processen. Anledningen till att vi inte har gjort det är att det har tagit väldigt lång tid för amerikanerna att definiera vad de ska göra, de har ännu inte gjort det”. USA diskuterar ett nytt avtal med Afghanistans regering om militär närvaro. Landet har inte bestämt hur många militärer USA vill skicka efter 2014.
Carl Bildt imagesCAFRCMUO

Miljöpartiets utrikespolitiska talesperson Bodil Ceballos säger ”När jag besökte Natohögkvarteret i december var det bara Tyskland och Sverige som hade sagt någonting om att vara kvar. Det är lite skakigt. Då kan man fråga sig av vilken anledning just vi ska vara kvar”.

DN rapporterar ”I slutet av april omfattade hela den Natoledda Isafstyrkan cirka 99.000 soldater. Huvuddelen var amerikanska.
• Isaf krymper nu snabbt när land efter land drar tillbaka hela eller delar av sina trupper.
• USA planerar att dra tillbaka 34.000 soldater tidigt nästa år. Storbritannien drar hem 4.000 soldater i sommar och Frankrike och Kanada är på väg att helt lämna landet militärt. Australien har sagt att de flesta av landets soldater ska lämna Afghanistan i år.”
Karzai och Obama images

Ja, medan land efter land drar sig ur detta folkrättsvidriga imperialistiska krigsäventyr, i strid med FN-stadgan, som med sin brutalitet från USA & Co och den utbredda korruptionen medfört att talibanerna nu är mycket starkare än för några år sedan ska Sverige vara kvar. Samtidigt har det svenska försvaret försvagats kraftigt på hemmaplan.

I ett öppet brev 25/3 (se blogginlägg här) till utrikesminister Carl Bildt från politiker, kyrkoledare, kulturpersoner och företrädare för fredsorganisationerpersoner skriver dessa bland annat följande ”Om Sverige har kvar trupper till slutet av 2014 bidrar vi till att kriget går vidare och det vore ett förödande misstag om Sverige går med i ett fortsättningskrig efter 2014.Oavsett hur man från början ställde sig till kriget och vilka sympatier man än haft för olika parter i konflikten är det hög tid att alla som vill fred enas bakom kravet på ett slut på kriget och ger sitt stöd till en förhandlingslösning . Afghanistan behöver skolor, sjukhus och återuppbyggnad av landet. Krig är inte lösningen på Afghanistans problem. Sverige skulle kunna spela en aktiv roll som medlare med tanke på vår tradition att verka för fredlig lösning av internationella konflikter. Förutsättningen för en sådan roll är naturligtvis att Sverige inte fortsätter vara krigförande.”

Kriget har slitit sönder det civila samhället, dödat tiotusentals och drivit hundratusentals på flykt. Som alltid i krig är kvinnorna och barnen de som drabbas hårdast. Även hjälpverksamheten påverkas av kriget. Ett grymt exempel är då ISAF-styrkor i februari attackerade och förstörde Svenska Afghanistankommitténs sjukhus i Wardakprovinsen.

Svenska Afghanistankommittén uppmärksammade förra året 30 år av hjälpleveranser till Afghanistan.
Vi vänder oss till regeringen och uppmanar: tag hem trupperna redan nu och avsluta omgående Sveriges deltagande i kriget. Kasta inte bort svenska skattepengar på ett fortsatt meningslöst krig. Använd istället all den goodwill som vårt land kan ha genom vårt långvariga biståndsarbete till att stödja en förhandlingslösning!”

Sveriges roll behandlas i broschyren ”Vägen in i Afghanistankriget” av Lars-Gunnar Liljestrand, ordförande i Afghanistan-Solidaritet. Sveriges deltagande i kriget har kommit gradvis. Det är ingen överdrift att påståd att det skett ganska mycket i det fördolda och utan eller med ringa debatt. 14/12 2011 beslöt riksdagen att förlänga avtalet på 3 år, en kall snöig kväll då jag liksom något hundratal tappra stod och huttrade på närbelägna Mynttorget och lyssnade på tal av bland andra Tage G Peterson, Anders Ferm och Göran Greider i ett protesmöte med Afghanistan-Solidaritet som huvudarrangör.

Från och med 2004 röstade vänsterpartister emot eller avstod från att rösta, medan Mp röstade avstod 2007 och röstade emot 2008. SD röstade emot 2010 och la ned sina röster 2011. Bistånd har utgått men de militära kostnaderna är 5-10 gånger större.
* Enligt undersökningar vid Göteborgs universitet ville 32 % år 2007 att Sverige skulle ta hem trupperna från Afghanistan, medan siffran stigit till 49 % år 2010. I en multinationell frågeundersökning 2012 45 % av svenskarna behålla trupperna, mot 48 % förra året.

År 2011 avsatte riksdagen 8 500 miljoner för militära insatser i Afghanistan. Samtidigt har landets försvar rustats ned kraftigt och vi kan försvara oss i högst en vecka vid ett utländskt anfall. Sverige har prioriterat stöd åt supermakten USA:s imperialistiska och folkrättsvidriga krig framför försvaret av Sverige.

Min publicerade kommentar i DN lyder ”Detta imperialistiska krig i strid med FN-stadgan har med sin brutalitet från USA & Co och den utbredda korruptionen medfört att talibanerna nu är mycket starkare än för några år sedan. Sverige ska vara kvar medan det svenska försvaret försvagats kraftigt på hemmaplan.”
Tag hem de svenska trupperna nu!
Avskeda Carl Bildt!
Allt stöd till en fredlig lösning i Afghanistan!
Stöd till uppbyggnad av ett självständigt Afghanistan!
Pröva krigets ansvariga inför internationella domsolen ICC!

Slutord. Förr var Sverige respekterat runtom i världen, inte minst i Tredje världen och i den alliansfria rörelsen för sitt stöd med bistånd, för demokrati och självständighet. Vår statsminister protesterade mot USA:s angrepp i Vietnam, besökte till och med Kuba, Sverige tog tidigt och kraftfullt ställning mot apartheid och för palestiniernas legitima rättigheter.
Nu är vi en i mängden som sluter upp bakom USA-imperialisternas krig mot befolkningen i Afghanistan, ett av världens fattigaste länder, strategiskt beläget och rikt på olja, gas och mineraler!

Tag hem de svenska trupperna nu!
Avskeda Carl Bildt!
Allt stöd till en fredlig lösning i Afghanistan!
Stöd till uppbyggnad av ett självständigt Afghanistan!
Pröva krigets ansvariga inför internationella domsolen ICC!


i Andra om: , ,, , , , , , , , , , ,

DN 13/5 Afghanistansolidaritet Svenska Afghanistankommittén Svenska Dagbladet 14/5 DN 24/3 SvD 25/3 AB 24/3 Helsingborgs Dagblad Röda Berget Svenska Dagbladet 14/5 SvD Brännpunkt 8/1 SvD Brännpunkt 10/1SvD Brännpunkt 11/1 DN Debatt 12/1 Aftonbladet 13/1 SvT 10/1 Sven Hirdman DN Debatt 12/1 SKP-bloggen 22/1 SvD 11/1 DN 4/10 DN 1/10 Blodig attack mot NATO i Afghanistan DN 21/8 DN 1/10 Drönare från USA dödarDN om kvinnor i KabulFIB-K om AfghanistanveckanSvD 1/10Expressen 1/10
Aftonbladet
Sveriges Radio
DN:s huvudledare 19/8 AB Guillou 19/8 SvD SvT Expressen


12 svar till “Sverige ut ur Afghanistan!”

  1. Finlands förre ÖB Gustav Hägglund sade i en intervju med Sveriges Radio att de nordiska ländernas medverkan i Afganistan är helt meningslöst och gör ingen nytta i det långa loppet. Hägglund har fått rätt.

  2. Som så många andra. Carl Bildt verkar blind i sin iver att vara USA till lags. ”En medelstor hund som vill vara en stor hund” enligt en rapport från USA-diplomat enligt Wikileaks. Ersätt honom med en vettigare person!

  3. Sverige var en nolla internationellt redan 2001 enligt Times of Indias chefredaktör Shastri Ramachandaran, se http://articles.timesofindia.indiatimes.com/2001-10-30/edit-page/27223377_1_foreign-minister-anna-lindh-swedish-foreign-policy:

    ”Sweden, which conscientiously stayed away from war and big power politics in defence of the underdog in any conflict, is of late increasingly perceived to be a part of concerts orchestrated by Washington, Nato and EU.”

  4. Idag i Syrien så strider Hizbollah och Iranska soldater för en icke-demokratiskt vald regim som inte är erkänd av stora delar av omvärlden. Hur kan detta vara förenligt med FN-stadgan när Sveriges engagemang i Afghanistan tydligen är emot den samma trots att FN:s säkerhetsråd vid ett flertal resolutioner har godkänt operationerna i Afghanistan, samt att den demokratiskt och internationellt erkände regimen i Afghanistan har bjudit in Sverige att sända soldater?

  5. Jag har behandlat dessa frågor i denna blogg främst 5/10 och 6/11 (föredrag om folkrätten av juristen Erik Göthe). Läs dessa inlägg före ev. kommentar!

    Här ett kort utdrag.

    Är kriget i Afghanistan i överensstämmelse med folkrätten? Denna fråga har utretts av bland andra Norman Peach, professor emeritus i folkrätt i Hamburg och av juridikprofessorn Ståle Eskeland, Oslo. De menar i inträngande analyser att krigen inte har stöd i FN-stadgan eller FN:s mycket allmänt hållna resolutioner. Norman Peach påpekar i en artikel i Afghanistan.nu nr 2008 att självförsvarsläget för USA (om det ens existerat) upphörde före 2002 medan Ståle Eskeland i boken De mest alvarlige forbrytelser menar att kriget varit olagligt från början. Den svenske folkrättsexperten Ove Bring menar dock att attentaten 11/9 2001 ändrade självförsvarsrätten inom folkrätten, och har hävdat 2006 att ett tillägg skapats till FN-stadgans artikel 51 (om rätten till självförsvar). Som grund för detta hänvisar Bring till att USA:s (enligt bl.a Peach och Ståleland olagliga) angrepp accepterats som lagligt av 15 utrikesministrar i EU och att många stater tolererat USA:s krig. Professor Eskeland accepterar inte den tolkningen ”För mig låter detta som att att en folkrättsvidrig olaglighet ska accepteras om det inte blir tillräckligt många protester!”

    Syrien: Folkrätten gäller vare sig Syrien är en demokratiskt vald regering eller inte efter vad jag kan förstå. En självständig stat som blir angripen direkt eller indirekt i strid med folkrätten har sannolikt rätt att söka bundsförvanter i strid för att bevara sin nationella suveränitet. Jag har inte sett några säkra belägg för att iranska soldater strider i Syrien. Ber dig ange källorna för ditt påstående om detta.

    FN-stadgan förbjuder angreppskrig. Stadgan gäller primärt förhållandet mellan staterna. Men FN:s generalförsamling godkände 1946 att Nürnberg-tribunalen hade dömt tyska ledare till döden för att ha inlett andra världskriget. Generalförsamlingen godkände såväl de rättsliga principerna i Nürnberg-stadgan som Nürnberg-tribunalens domar. Det innebar att ny folkrätt skapades som gäller än idag.
    FN:s generalförsamling har senare i resolutioner slagit fast att angreppskrig är det allvarligaste av alla brott mot fred och säkerhet i hela världen”.
    De förbrytelser som begås av enskilda personer sedan ett krig har startats, kan straffas enligt lagar som ska gälla i FN:s medlemsländer. FN-stadgan och Nürnberg-stadgan har samma tydliga fokus mot just angreppskrig och utgör tillsammans en ytterst aktuell plattform för freden.

    FN-stadgan innehåller inte någon folkrättslig regel som skulle kunna rättfärdiga sanktioner mot en stat som åsidosätter mänskliga rättigheter. Non-interventionsprincipen i artikel 2 (7) innehåller tvärtom ett förbud mot att ingripa i frågor som faller inom vederbörande stats egen behörighet.
    Någon allmän folkrätt som skulle tillåta sanktioner för att främja något av alla dessa behjärtansvärda ändamål har inte heller utbildats. Majoriteten av världens stater håller fast vid non-interventionsprincipen.
    USA och EU har ensidigt beslutat om en rad långtgående sanktioner riktade mot Syrien. EU har infört sanktioner som inkluderar investeringsförbud i den syriska oljesektorn och vissa relaterade exportförbud, begränsningar vad gäller export av utrustning för IT och telekommunikation, en rad olika förbud på kredit- och finansområdet, restriktioner mot handelsstöd och flygfrakt, och förbud för Europeiska Investeringsbanken och regeringar att låna ut pengar till Syrien.

    Dessa sanktioner måste anses vara olagliga enligt folkrätten.

    • USA:s initiala anfall mot Afghanistan kan man naturligtvis diskutera om det var tillåtet eller inte. Även om ovanstående nämnda personer är tveksamma så kan vi nog vara överens om att det stora flertalet folkrättsexperter hävdar att det var ok (Irak-kriget är en annan femma, men det avhandlas inte här).

      Det har förekommit flertalet videor på dödade och tillfångatagna iranska soldater och en general i det revolutionära gardet bekräftade också att hans soldater stred i Syrien. Detta insåg man från Irans håll inte var så bra, så han tog visserligen tillbaka uttalandet senare.

      Men om jag då ställer frågan på sin spets. Varför får den syriska regimen ta hjälp av bundsförvanter, samtidigt så menar du att regimen i Afghanistan inte skulle ha samma rätt. Sverige strider för Karzai i Afghanistan och Hizbollah strider för Al-Assad i Syrien. På vilket sätt gör FN-stadgan skillnad på dessa bägge händelser?

      • Huruvida en majoritet av folkrättsexperter anser om angreppet på Afghanistan var OK eller inte är okänt och halvintressant. Har dessa folkrättsexperter protesterat mot att många länder snabbt godkänt att EU och många länder godkände den av USA & Co tillsatta koalitionen som legitim representant för Syrien fast den inte hade någon legitimitet, ej kontrollerade annat än möjligen en liten, liten del av landet (alltmer temporärt har det visat sig). Tycker du att det är OK att en stat angriper en annan (USA angrep Afghanistan som bekant och där strider nu flera stater under NATO), tar in en exilmedborgare från angriparlandet (Karzai) och utser honom som president (vid ett möte i Bonn vid krigets början presenterades han tämligen plötsligt) och han vinner obskyra val. Detta är mot all rimlig moral och mot FN-stadgan. Vilka är ”Skurkarna” i dramat om inte USA och alla de länder – västerländska demokratier – som slutit upp bakom USA & Co i Syrien och i Afghanistan. Nyss gapade man om – och gav – ökat militärt stöd till Syriens rebeller och nu vill man ha inflytande och bestämma dagordning i förhandlingar. Jag är för en förhandlingslösning, men var finns ursäkten från t.ex. Cameron? Om USA & Co menar allvar bör de även genast upphöra med de illegala sanktionerna mot Syrien (och mot Iran för den delen) och offenligt ta bort stödet till koalitionen som representant för Syrien.

        Att den staten Syrien, som uppkom 1946 i kamp mot franska kolonialister, tar hjälp av andra stater då den anfalls är väl en helt annan sak än att den av utländska angripare tillsatte regenten – väl att likna vid landsförrädaren Quisling under nazitiden i Norge, eller hur – ber angriparen och dennes kompisar vara kvar i ett orättfärdigt krig!

  6. Tom: Vi bör också betänka att hur illa vi än tycker om en regering så skulle ett fritt fram att angripa ett land för att någon annan regering ogillar dess regering leda till krig utan slut.

    Ingen regering är heltigenom demokratisk, ingen regering är heltigenom tyrannisk. Alla regeringar ligger inom gråzoner däremellan (hört talas om EUs ”demokratiska underskott” nån gång?). Alltså skulle varje regering kunna anse sig ha rätt att angripa varje annat land om din princip blev accepterad. Och så vill åtminstone inte jag ha det.

    • Min tanke med mina inlägg var inte att försvara fenomenet anfallskrig. Mitt inlägg var tänkt i syfte att belysa den dubbelmoral jag uppfattar förekomma när man på grund av diverse teknikaliteter fördömer en typ av handlande från en aktör, samtidigt som man tycker samma handlande är helt acceptabelt från en annan aktör, enbart beroende på dessa aktörers inställning till USA.

      • Jag uppfattar att du gör det indirekt. Du skriver i tidigare blogginlägg att den av Frankrike skapade kolonialstaten Sydvietnam som sedan kunde existera ttill följd av USA:s intervention i strid med FN-stadgan ”var lika laglig stat som någon annan och skriver om regeringen i Afghanistan, tillkommen till följd av USA:s angreppskrig, med en av USA handplockad i USA boende afghan som en demokratisk (det enorma valfusket?) och internationellt erkänd regim. Det är illa nog att den är erkänd. Du skriver i en annan kommentar som jag för en gångs skulle stoppat pga oegentligheter att USA inte hade något annat val än att anfall Afghanistan. Och ”Och då det är många länder som erkänner Syriens Nationella Råd som de legitima representanterna för det Syriska folket så måste det ju innebära att militär hjälp till Syriens Nationella Råd är tillåtet”. I ditt användande av diverse teknikaliteter verkar du ha påtagligt svårt att skilja mellan angripare och försvarare.
        Det är kanske ingen dubbelmoral – förståelse och försvar av folkrättsvidriga krigshandlingar.