Denna artikel diskuterar frågor om sionism och antisemitism utifrån en ledare i Svenska Dagbladet nyligen om en Kippavandring i Malmö. Frågan är aktuell inte bara i Malmö. DN skriver denna morgon Kippavandring i Stockholm med över tusen deltagare i en artikel ”Vandring mot förföljelser”, som upptar 1/3 av framsidan. Anknytning till detta har en rapport i morgonnyheterna om att Israel ska utvidga bosättningarna till 500 hektar (5 000 000 kvadratmeter), den största utvidgningen på 30 år. Under motivering att tre israeliska ungdomar dödades.
Artikeln har skrivits av Ulf Karlström , en motståndare till antisemitism liksom jag. Han är fil dr, miljöexpert (Macoma Miljöutredningar), skriver facklitteratur och var ordförande i De Förenade FNL-Grupperna (DFFG) 1968-70. Ulf Karlström har här publicerat många artiklar om olika politiska frågor, om miljö och kultur. Tillsammans har vi skrivit boken ”USA som världspolis” (se bloggsidan).
Artikeln.
Sofia Nerbrand har i en Op-edkommentar (SvD 28/8) skrivit en generaliserande och ganska obehaglig text. Hon gör sig till talesperson för Kippavandringar i Malmö, ”att ta ton för tolerans” och ”manifestera den självklara rätten att välja tro”. Det framstår som en helt legitim position, då vi har religionsfrihet i Sverige. Och låt oss då höja abstraktionsnivån och klargöra att Nerbrand vill demonstrera för religion och religionsutövning. Det är lika legitimt, men ställer också ett intellektuellt krav på Nerbrand att hon förhåller sig diskursivt till sin mission. Det är nämligen inte möjligt att hederligt propagera för religion, utan att också ta upp dess allvarliga avarter. Religionerna och dess utövares handlingar rymmer många monster:
– Fundamentalistiska kristna i USA sprider aktivt propaganda mot vetenskap och förnuft, samt tillgriper våldshandlingar som mord på personal vid abortkliniker
– Hinduismen rymmer starka grupper av hindufascister, t e x Shiv Sena med mord på andra trosutövare högt på agendan.
– Judendomen i Israel rymmer rent groteska inslag av kvinnoförtryck, rasism, mord och folkfördrivning
– Katolicismen, genom att föreskriva prästerligt celibat m.m., rymmer tragiskt många fall av pedofili.
Nerbrands föreställning att propaganda för religion är det samma som en ”ton av tolerans” kan inte verifieras. Snarast tvärtom.
Inlägget väljer att lyfta fram en tysk talesperson för judendom som får förklara att antisemitismen (AS) är ett stort problem idag i Europa. Ja, inte sedan 1940-talet har AS varit ett så stort problem, sägs det.
Varje gång staten Israel finner för gott att börja mörda palestinier kan jag läsa dessa uttalanden om ökad AS. Och här finns ett dubbelt problem. För det första utnyttjar sionister, dvs försvarare av Israels kolonialpolitik och ockupation, systematisk föreställningar om en omfattande AS. För det andra kan jag höra klumpiga och felaktiga påståenden av en del av mina vänner och bekanta från Mellanöstern att ”judarna” mördar palestinier. En korrekt beskrivning är att staten Israel och Israel Defense Forces (IDF) mördar palestinierna.
I detta fall bör vi vara observanta på att staten Israel benämner sig själv som en ”judisk stat”. Jag är personlig mycket restriktiv med att använda benämningen ”judar”, annat än att jag specifikt syftar på bekännare av judendomen. Särartspolitiken finner jag obehaglig, som att vitt och brett tala om ”judar”. Min farmor var norsk same, men det skulle kännas konstigt att gå omkring och tala om att jag är same, eller har samiska rötter. Det skulle ju inrymma mycket obehagliga tankar om blod, arv och ras. Särartspolitiken bygger ju ytterst på helt ovetenskapliga föreställningar av ras.
Med tanke på vad staten Israel själv kallar sig så är det inte ogrundat när en del av mina vänner och bekanta från Mellanöstern talar om ”judar” för att beteckna Israels mordorgier. Dock leder språkbruket fel och jag föredrar beteckningar som israeler eller, mer avgränsat, sionister.
Svenska Dagbladet publicerar samma dag (28/8) en mycket intressant studie av ett 70-talet intervjuer med innevånare från Botkyrka, utförd av forskare från Mångkulturellt Centrum. En av observationerna från studien är: ”Synliga minoriteter beskrivs som något nästan väsensskilt, och här är det särskilt religiösa icke-kristna praktiker och avvikande klädsel som uppmärksammas”. Om observationen går att generalisera, och mycket talar för det, så är det väl bekännare av Islam, och inte Judendomen, som är mest utsatt för påhopp och ännu grövre saker.
Kanske är det något Nerbrand et consortes bör begrunda, nästa gång staten Israel sätter igång sina återkommande mordorgier på palestinier?
intressant.se, sionism, politik, Malmö, kapitalism, antisemitism, Israel, Palestina, ekonomi, socialdemokraterna,apartheid, USA
Sofia Nerbrand i SvD 28/8 DN 1/9 DN 4/2 DN 28/9 2012 DN 11/10 2012SvD Bilderblogg SKP-bloggen Globalresearch 20/11 DN 21/11 SvD 21/11 Aftonbladet 21/11 Expressen 21/11 SvT 21/11 DN 12/11 Globalresearch
Ship to Gaza 1 Ship to Gaza 2 Ship to Gaza 3 Globalresearch Läkartidningen
FIB-Kulturfront DN 13/11 DN 13/11 DN 2 13/11 SvD 13/11 Expressen SvT 13/11 SR AB 13/11 Globalresearch 16/11
3 svar till “Kippavandringar i Malmö och Stockholm och antisemitism”
”Religionerna och dess utövares handlingar rymmer många monster:
– Fundamentalistiska kristna i USA sprider aktivt propaganda mot vetenskap och förnuft, samt tillgriper våldshandlingar som mord på personal vid abortkliniker
– Hinduismen rymmer starka grupper av hindufascister, t e x Shiv Sena med mord på andra trosutövare högt på agendan.
– Judendomen i Israel rymmer rent groteska inslag av kvinnoförtryck, rasism, mord och folkfördrivning
– Katolicismen, genom att föreskriva prästerligt celibat m.m., rymmer tragiskt många fall av pedofili”
Glömde inte författaren nu den allra värsta massmördarreligionen? Den som ståtar med mord, terror och vidrigheter varje dag på nyheterna. Men den religionen kanske inte får nämnas i negativa ordalag.
Är det möjligen islam Du syftar på? Jag misstänker det, eftersom jag själv reagerade på att denna världsreligion inte fanns med i uppräkningen. I så fall kan jag lugna dig med att det inte finns någon svensk lag som förbjuder kritik mot islam. Så nästa gång du vill kritisera islam kan du lugnt tala om vilken religion du syftar på, på samma sätt som alla andra som kritiserar islam brukar göra. Så länge du inte ägnar dig åt hets mot folkgrupp garanterar jag att du inte kommer att åtalas.
Denna information har jag fått av Leif Elinder. Förefaller mig lämplig som kommentar.
(http://richardfalk.wordpress.com/2014/09/01/two-types-of-anti-semitism/)
”Two Types of Anti- Semitism”
Richard Falk – Defining himself as ”an American Jew” – is Professor Emeritus of International Law at Princeton University and Visiting Distinguished Professor in Global and International His most recent book, The Great Terror War [2003], considers the American response to September 11, including its relationship to the patriotic duties of American citizens.
In 2001, he served on a three person Human Rights Inquiry Commission for the Palestine Territories that was appointed by the United Nations, and previously, on the Independent International Commission on Kosovo. He is the author or coauthor of numerous books, including Religion and Humane Global Governance; Human Rights Horizons; On Humane Governance: Toward a New Global Politics; Explorations at the Edge of Time;Revolutionaries and Functionaries; The Promise of World Order; Indefensible Weapons; Human Rights and State Sovereignty; A Study of Future Worlds; This Endangered Planet; coeditor of Crimes of War.
He serves as Chair of the Nuclear Age Peace Foundation’s Board of Directors and as honourary vice president of the American Society of International Law. Falk also acted as counsel to Ethiopia and Liberia in the Southwest Africa Case before the International Court of Justice.
Richard Falk
Summary:
” In my view it is unfortunate to consider criticism of Israel as …. anti-Semitism. It makes many non-Jews believe that if they are critical of Israel they will be unfairly discredited as anti-Semites and Jews are made to fear that they will be regarded as self-hating, thereby inhibiting criticism of Israel and Zionism”.
… ”a U.S. senator is completely discredited as a viable candidate for elected office because his opposition found that he was the author of an unsigned editorial in a student newspaper? Once his authorship was publicized, it was treated as ‘a that his political career was over without any consideration of his age, of the reasonableness of what he had written, and of the supposed openness in a constitutional democracy of diverse views. aper while an undergraduate that criticized building of settlements in the West Bank”
”Steven Salaita was recently denied appointment at the University of Illinois because he sent several ‘uncivil’ tweets during the July/August military onslaughts on Gaza”.
”I have been the target of a sustained defamation campaign spearheaded by a Zionist-oriented NGO, UN Watch, based in Geneva. I was repeatedly accused of anti-Semitism, and my views on other issues were likewise distorted to create an impression of bizarre judgment. I was called a supporter of terrorism, a 9/11 conspiracy theorist”.
”As a result I was attacked by the UN Secretary General, two U.S. ambassadors to the UN (Susan Rice, Samantha Powers), Foreign Minister of Canada … – Even my wife was defamed by such Zionist zealots who tried to defeat her candidacy in the UN Human Rights Council in 2014 to become Special Rapporteur for the Right to Food. She was accused of writing inflammatory anti-Israeli tracts in collaboration with me, a complete lie as we had never collaborated on this subject-matter, and it was further alleged that she shared my anti-Semitic views, which is a double lie. made to have my lectures cancelled at universities in various places around the world”.
”In conclusion, I believe it is in the interest of both Jews and Palestinians that Type II ( so called ) anti-Semitism be unmasked as a toxic propaganda tool that should be repudiated by people of good will regardless of their ethnicity and political persuasion. Speaking from experience, it is hurtful personally, and generates anger among all those who insist that criticism of Israel’s treatment of the Palestinian people must be opposed in a vigorous manner. Israel has long devoted major funding and great effort to deflecting blame for its policies and practices by raising the black flag of anti-Semitism to discredit responsible and deserved criticism. As the Palestinian solidarity movement grows across the world, it is obvious that this form of hasbara is failing”.
http://richardfalk.wordpress.com/