I klimatfiaskomötets kölvatten – lösningen är socialism!



Ett klimatavtal är nu i hamn! Och man talar redan om fiasko, dessvärre! DN skriver i stora rubriker ”Nytt avtal får skarp kritik.” Det gäller Kyotoavtalet. Detta skrevs under 1997, ansågs vara otillräckligt redan nu och innebar att utsläppen av växthusgaser ska minska med 5,2 % från 1990 till 2008-2012. EU har förbundit sig att minskamed 8 %. USA har som den egoistiska och hänsynslösa stat man är internationellt inte skrivit på. Indien och Kina och en del andra snabbt växande ekonomier slipper åtaganden eftersom de klassificeras som u-länder i avtalet (men inte som fattiga länder i t.ex. Världsbankens klassificeringar som baseras på BNP per invånare).

Men avtalet omfattar mindre än 15 % av världens totala koldioxidutsläpp. Förslag finns att text om nytt klimatavtal ska vara klart 2012 för att vara bindande 2020.

Men man kunde inte enas om det för mänsklighetens framtida väl avgörande 2-gradersmålet. Även om man lycka(t)s begränsa temperaturökningen till 2 grader innebär detta att stora delar av världshavens blir döda zoner, att de flesta av världens korallrev går förlorade, att stora delar av glaciärererna smälter och att många ekosystem skadas eller är i farozonen. Omkring 2 000 miljoner människor (220 gånger Sveriges befolkning) är helt ellder delvis beroende av glaciärernas smältvatten.

Johan Rockström, ledande forskare och klimatexpert i Sverige säger i DN ”Ur ett vetenskapligt perspektiv är det alldeles för sent. Den globala utsläppskurvan för växthusgaser måste böjas senast om två år för att vi ska ha en 60-procentig chans för att klara en höjning på högst två grader.” Den bok han och Anders Wijkman nyligen gav ut har den alltför passande titeln ”Den stora förnekelsen”, en bok som tillsammans med Pål Steigans ”En gång skall jorden bliva vår” och Michael T Klares ”The race for what’s left. The global scramble for the world’s last resources” rekommenderas starkt.

Och det finns risk att uppvärmingen sätter igång processer så att den accelererar. Det är då stor risk att tundran i Sibirien smälter, vilket frisläpper stora mängder metangas.
Och metan bidrar 20 gånger mer till uppvärmningen som koldioxid.

I Världsbankens rapport för ett par veckor sedan framgår att en temperaturökning på katastofala 4 grader kanske kommer att uppnås redan om 40 år sprids över världen. Rapporten bekräftar Sternrapporten och tidigare forskning. En temperaturökning med 4 grader kommer att hota vattenförsörjningen för hälften av jordens befolkning, utrota hälften av dagens växt- och djurarter och sätta tättbefolkade kustområden under vattnet, samt innebära stor minskning av BNP.

Problemets kärna – kapitalismen.
Det helt avgörande problemet som förhindrar vettiga lösningar och som äventyrar mänskligheten och civilsationen är kapitalismen. Ett bolag som Exxon Mobil satsade 24 miljoner dollar (150 miljoner svenska kronor) i institut som aktiv motarbetar saklig information och klimathänsyn. Ökända är ”Koch Industries”, känd finansiär till tea party-rörelsen, som skänkte dubbelt så mycket till sådan desinformationsverksamet och lobbying. (Vi kunde förra veckan i sista programmet om ”Poverty”, fattigdom på TV se hur bröderna Koch mycket aktivt bidragit till att finansiera mycket högerorienterade republikaner, bland annat vid guvernörsvalet i Wisconsin).

Kapitalismen baseras främst på privata företag, med allt större dominans för storbolagen (Officiell statistik), där var och ett strävar efter allt större vinster hela tiden. Det är därmed en ekonomisk fördel att avstå från kostnader för insatser för att förbättra miljön och motverka klimatförsämringar. Kapitalismen innebär att girighet premieras och ökat, medan solidaritet mellan människor minskat, vilket bidrar till ökad ohälsa (Se boken Jämlikhetsanden, bl.a recenserad av mig i Läkartidningen). Bloggen Röda Malmö ser kopplingen till kapitalismen, men presenterar inget alternativ. Den har varit framgångsrik, men dess stora nackdelar framträder nu allt tydligare med kriser i klimat, arbetslöshet och inom ekonomin.

Fakta visar vidare att:
-f.a. den mogna kapitalismen genererat allt fler djupa ekonomiska kriser, som oftast drabbat utvecklingsländerna.
-detta har samband med en relativ stagnation i ekonomin, med avregleringar och kraftigt ökad finanssektor;
-kriserna har medfört att enormt stora belopp från medborgare, som ej orsakat krisen, jämte inflationsdrivande nytryckning av sedlar, används för att söka rädda ett sjukt system (Grekland, Italien, USA etc.);

-utvecklingen utmärks sedan länge dessutom av andra stora neckdelar för de flesta. Dit hör ökande ekonomiska skillnader, ökad arbetslöshet. Mellan 1979 och 2004 ökade den genomsnittliga disponibla inkomsten hos den fattigaste femtedelen av USA:s befolkning med 9 procent medan den ökade med 69 % (7,5 gånger mer) hos den rikaste femtedelen, 2009);
– 1/3 av jordens befolkning lever i fattigdom (FN Human Development Report 2010);
-skuldsättningen hos enskilda och hos många ledande ekonomier ökat under senare år. (1970 motsvarade den inhemska skulden i USA 100% av dåvarande BNP, medan den år 2007 uppgick till 346 %. Hushållens skulder ökade under samma tid från 0,5 biljoner US Dollar till 13, 8 biljoner, vilket motsvarar 100 % av BNP år 2007.);
USA med stöd av f.a. G7/G8 kunnat använda IMF och Världsbanken för att motverka och störa ekonomisk utveckling i fattiga länder, och ibland sko sig på andras, svagares bekostnad;
-ekonomiska spekulationer avgjort bidragit till höga matpriser och svält;

Alternativ till kapitalismen Det finns starkare opinion för alternativ till kapitalismen än man tror. I en opinionsundersökning 2009 av BBC World Service med 29 000 svarande i 27 länder menade endast 21 % att kapitalismen fungerade väl och att ökad reglering inte vore bra. I en opinionsundersökning undersökning 2011 uppfattade 40 % av tillfrågade i ett representativt befolkningsurval i USA ordet “capitalism” som negativt (medan 60 % såg negativt på ordet “socialism) (“Capitalism is on the decline in America -at least the word is”).
En socialisering innebär att befolkningen runtom i världen via valda representanter får kontroll över tillgångarna, en förutsättning för rättvis och rationell användning av våra gemensamma tillgångar.
Och för att man på ett vettigt sätt kan ta sin an den för mänsklighetens överlevnad avgörande frågan om klimatet.

Vad bör göras?En reell “lösning” förutsätter att nuvarande djupt orättvisa och odemokratiska ekonomiska system, kapitalismen, ersätts av ett demokratiskt ekonomiskt system där vi på jorden demokratiskt och tillsammans planerar hur vi mer rättvist ska använda och fördela jordens begränsade resurser. Det ska inte vara någon diktatorisk planhushållning, och företagssamhet ska tas till vara för mänslighetens bästa. För detta behövs politiskt arbete, i och utanför parlament (t.ex. demonstrationer) med kamp för en bättre värld och mot ett orättvist och odemokratiskt ekonomiskt system, och detta systems talesmän och den lilla grupp som profiterar. Det behövs alltså massiv mobilisering mot kapitalet och dess företrädare i regeringarna runtom i världen. Då kan något uppnås – som nyligen i folkets delseger nyss i Egypten.


i Andra om: , ,, , , , kapitalism, , , , ,

http://www.dn.se/nyheter/1-grad-varmare-grekerna-bavar-for-en-annu-torrare-varld?rm=print DN 4 grader varmare DN 9/12 att rädda världen Pepprat och Rödgrönt Kommunisternas blogg DN 9/12 Per Ankersjö DN 9/12 Anders Svensson 9/12, Röda Malmö 9/12, AB 9/12,SvD 9/12, Bilderblogg 9/12DN 9/12 Röda Malmö, DN Debatt 27/11, Supermiljöbloggen 27/11, För ett Alliansfritt Sverige Waldemar Ingdahls blogg, Jonas Sjöstedt och Jens Holm i SvD Brännpunkt 26/11 ,DN 26/11, Supermiljöbloggen,Anders Svenssons blogg,Åsa Westlund, Röda Malmö, Pepprat, DN 19/11, SvD,SvT,Aftonbladet, BBC, Opinionsundersökning i USA 2011, , Sveriges Radio, DN 20/8 2012, SvD 20/8 2012, Pål Steigans blogg Aftonbladet Ingrid Eckermans blogg Miljömagasinet Ulf Karlströms blogginlägg Åke Kilanders recension av Klares bok i @politiken.se


7 svar till “I klimatfiaskomötets kölvatten – lösningen är socialism!”

  1. Att kapitalismen har baksidor vet ju alla, men frågan är om du har något bättre. Redogör gärna för hur ditt system skulle kunna minska CO2-utsläppen.

  2. Gärna, vid tillfälle. Det finns nog inga formella hinder för världens stater att teckna klimatvänliga avtal om minskning av utsläppen etc. Men det sker inte? Varför inte? Litet av förklaringen finns i min mycket korta beskrivning av kapitalismen. Pål Steigan behandlar det mer uttömande i sin bok. Det finns en mänsklighet, ett jordklot och gemensamma resurser att ta hand om här och nu och för framtiden. Men det är inte mänskligheten som demokratiskt kontrollerar dessa resurser (i huvudsak). De är i händerna på en mycket, mycket liten andel av jordens befolkning, närmare skildrat i tidigare blogginlägg. Och de arbetar i, är fångna i kapitalismens system, som i den dominerande informationen och massmedia framställs som det självklara systemet, som ej behöver ifrågasättas (men där nackdelar kan presenteras, och förslag om små förändringar också presenteras).

    Antag att t.ex. President Obama deklarerar att nu ska USA slå in på en annan energi- och klimatpolitik med minskad förbrukning. Vi ökar bl.a. skatterna på viss energiförbrukning, vi förbjuder viss klimatförstörande verksamhet, vi skrinlägger planerna på olja från skiffer och tjärsand. (och vi satsar mer på forskningen. Han gör det inte. Han ser inte på befolkningsmajoritetens väl och ve. Han fick förstås hundratals miljoner i valstöd. (I valet 2008 fick 100 miljoner SEK från Wall Street). Jag påstår att Obama företräder i sin politik intressena hos en liten, liten andel av befolkningen – storkapitalisterna. Men hela retoriken är en annan.

  3. Att ingen av dagens demokratier är perfekta och delvis styrs av minoritetsintressen är också allmänt känt. Frågan kvarstår, hur vill du förändra världen och på vilket sätt skulle det minska CO2-utsläppen?
    Är du säker på att en majoritet av världens befolkning verkligen vill försämra sin levnadsstandard för att minska CO2-utsläppen?

  4. Det vore förmätet att vara säker på vilken ståndpunkt som majoriteten av världens befolkning skulle inta. Men jag tror bestämt att en majoritet skulle stödja förslag på nödvändiga klimatförbättrande åtgärder, särskilt om man upplever att alla/de flesta deltar. Dessutom lär sådana åtgärder inte innebära försämringar för så många – jämfört med troliga scenarier med en horisont på 10-20 år.

    • Grundproblemet är att majoriteten av världens befolkning inte har samma insikt som du (och jag när det gäller att rädda vår jord) Hade befolkningen haft insikten hade det inte varit något problem, eller hur?
      Frågan är hur ska man få majoriteten att få insikten? När det är gjort är halva lösningen klar

  5. Vad är du rädd ska hända inom 10-20 år? Hur mycket har situationen förvärrats de senaste 10-20 åren? Vilka åtgärder tror du att du skulle kunna få med dig en majoritet av jordens befolkning på? Minskade flygresor, minskad utbyggnad av elektricitet, produktion av biobränsle istället för mat?