Debatten i svenska media om förbudet mot kärnvapen


SLMK logga

IKFF logga

Som medlem i Svenska Läkare mot kärnvapen (SLMK) har jag igår fått detta meddelande ”Med anledning av debatten i svensk media om förbudet mot kärnvapen”, som utges tillsammans med IKFF. Den tillför en del viktiga fakta tycker jag. Enligt Faktabladet är Peter Hultqvists påståenden, t.ex. i Aktuellt 31/8, om att denna kärnvapenkonvention kan hindra militärt samarbete oriktigt.

Artikeln.
En hätsk debatt har blossat upp i svensk media om det internationella avtal som förbjuder kärnvapen som antogs den 7 juli i FN.
Förbudet syftar till att öka pressen på kärnvapenstaterna att nedrusta sina arsenaler, i enlighet med icke-spridningsavtalets (NPT). 122 länder röstade för avtalet, inklusive Sverige. Den 20 september öppnar avtalet för signering. Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF) och Svenska Läkare mot Kärnvapen var på plats i FN under förhandlingarna och har under decennier följt utvecklingen i internationella nedrustningsfora.

”Det är slående och oroväckande hur svenska politiker i allianspartierna går tvärt emot slutsatserna från internationella konferenser och tunga expertröster när de kritiserar istället för att välkomna detta avtal som förbjuder världens mest destruktiva vapen. Hur kan de inte tydligt ta avstånd från massförstörelsevapen?” säger Malin Nilsson, generalsekreterare Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF.

Idag finns cirka 15,000 kärnvapen, flera med en sprängkraft tusentals gånger starkare än bomberna som släpptes över Japan. Ett fullskaligt kärnvapenkrig skulle utradera all mänsklig civilisation. Forskare har även visat att ett begränsat krig skulle orsaka en klimatpåverkan som kan leda till att 2 miljarder människor riskera att svälta ihjäl.

”Vi måste komma ihåg vilket vapen vi pratar om. Kärnvapen är ett massförstörelsevapen vars användning strider mot folkrätten och resulterar i nästan ofattbara humanitära konsekvenser. Ingen stat eller humanitär organisation har kapacitet att hantera en sådan katastrof”, säger Josefin Lind, generalsekreterare på Svenska Läkare mot Kärnvapen.

Trots detta faktum har debatten dominerats av två helt andra frågor; om detta avtal stänger dörren för ett framtida Natomedlemskap och om det skadar relationerna med USA.

USA har också meddelat Sverige att de kan komma att utvärdera relationerna om Sverige ansluter sig till förbudet.

Detta är i sig inget nytt. USA har under en lång tid pressat för att stoppa förhandlingarna. Det finns inget i kärnvapenförbudet som hindrar militära samarbeten, vare sig bilaterala eller multilaterala, så länge det inte rör sig om kärnvapen. USA:s och Sveriges militära samarbeten vilar idag inte på några kärnvapenöverenskommelser och Sverige har tydligt deklarerat att kärnvapen inte är tillåtet på svenskt territorium, säger Josefin Lind, Svenska Läkare mot Kärnvapen.

USA bedrev samma slags påtryckning under processen om att förbjuda klustervapen. Där påpekade de att klustervapenförbudet skulle försvåra Natosamarbetet. Detta skede dock inte då både Sverige men också 22 Natomedlemmar skrev på avtalet.

Även inom Nato finns olika syn på kärnvapen, där vissa stater har nationella regelverk som förbjuder vapnen på deras territorium. Danmark, Norge och Spanien tillåter till exempel inte utplacering av kärnvapen på deras territorier under fredstid medan Island och Litauen inte tillåter utplacering vare sig under freds- och krigstid. Island, Norge och Danmark förbjuder även kärnvapenbärande fartyg att lägga till i deras hamnar.

Vi förväntar oss att regeringen kommer att signera avtalet och att riksdagen kommer att ratificera det. Allt annat vore att bryta mot en lång tradition av nedrustningsarbete och vara ovärdigt en humanitär stormakt som Sverige

, säger Malin Nilsson, IKFF.
Kärnvapen stor

KORT FAKTA
Det finns idag 14935 kärnvapen i världen
Det finns nio stater som innehar kärnvapen. Fem av dem är erkända inom icke-spridningsavtalet (NPT): USA, Ryssland, Kina, Storbritannien och Frankrike. Vidare har Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea kärnvapen.
Det har tidigare inte funnits något avtal som förbjuder kärnvapen på samma sätt som förbud finns mot till exempel biologiska och kemiska vapen.
Det enda multilaterala avtal som idag reglerar kärnvapen är icke-spridningsavtalet (NPT) med målet att förhindra spridningen av kärnvapen. Under detta avtal förpliktigar sig icke-kärnvapenstater att inte erhålla kärnvapen och kärnvapenstaterna att nedrusta sina arsenaler. I slutet av 2016 antogs en resolution i FN:s generalförsamling om att inleda förhandlingar om ett förbud mot kärnvapen 2017.
Kommentar, Anders: Enligt NPT från 1971 ska kärnvapenstaterna rusta ned, men de rustar upp sedan några år.
——————————————————————————————————-

FAKTABLAD

Faktabladet

Korta fakta om kärnvapenförbudet
Hur antogs kärnvapenförbudet?
Avtalet som förbjuder kärnvapen antogs efter omröstning i FN, New York, den 7 juli 2017. Avtalet 122 stater röstade för. Röstresultatet Kärnvapenländerna, och de flesta länder som ligger under USAs kärnvapenparaply, valde att bojkotta förhandlingarna.
Förhandlingarna skedde mellan 27-31 mars och 15 juni-7 juli på uppdrag av FN:s generalförsamling. Resolutionen

Vad förbjuder avtalet?
Avtalet förbjuder stater att utveckla, testa, producera, tillverka, överföra, inneha, lagra, använda eller hota att använda kärnvapen. Det förbjuder också staterna att assistera, uppmuntra eller förmå någon att företa sig någon av dessa aktiviteter. Dessutom får staterna inte tillåta att kärnvapen stationeras eller uppställs på sitt territorium.
Kan Sverige gå med i en militär allians om man ansluter sig till förbudet?
Ja. Ingenting i avtalet hindrar en stat från att träda in i en militär allians med en kärnvapenstat, så länge som statens deltagande i alliansen på inget sätt involverar stöd till kärnvapen eller strider mot de aktiviteter som är förbjudna i avtalet. De länder som är del av ett avtal har tolkningsföreträde när det gäller avtalstexten. Länder som inte är med, kan därför inte sätta sig över avtalets parter som uttolkare av vad förbudet exakt innebär.

Ingår Sverige i något kärnvapensamarbete idag?
Nej. Sverige deltar inte i några övningar som inbegriper kärnvapen och ingår inte under något kärnvapenparaply.

Har Sverige deltagit i förbud mot andra vapenslag som våra militära allierade använder?
Sverige är till exempel part i förbudet mot anti-personella minor som inte USA är part i och förbudet mot klustervapen som varken USA eller Finland är part i. I samband med förbudet mot klustervapen utövade USA stark press på sina allierade att inte delta i förhandlingarna eller skriva under avtalet, liknande det vi nu ser. Inga samarbeten har påverkats av Sveriges deltagande i dessa förbud.
Kommer förbudet innebära att det inte blir tillåtet att placera kärnvapen på svenskt
territorium?

Redan idag anses det inte tillåtet att föra in kärnvapen på svenskt territorium. Detta har klargjorts av försvarsminister Peter Hultqvist vid flera tillfällen

(Expressen 2016, Riksdagens frågestund 2016) här och inte hindrat nuvarande militära samarbeten. Flera Nato-medlemmar har också nationella förbud mot kärnvapen på det egna territoriet, där bilaterala avtal skrivits gällande hur kärnvapen ska hanteras.

Hotar förbudet det rådande icke-spridningsavtalet (NPT)?
Nej. Avtalet uppfylla NPT:s sjätte artikel, som innebär att parterna är förpliktigade att förhandla ett avtal om fullständig avrustning. De åtaganden som kärnvapenländerna har förbundit sig till enligt NPT har de länge negligerat, liksom de slutdokument med handlingsplaner som antagits vid översynskonferenserna. Därmed ger kärnvapenförbudet tvärt om styrka och trovärdighet till NPT. Eftersom NPT statuerar att fem länder, som hade
kärnvapen då avtalet upprättades, är legitima innehavare av kärnvapen, måste dock förbudsavtalet stå över NPT för att det inte inom ramen för kärnvapenförbudet ska vara möjligt att hävda sin rätt att inneha kärnvapen enligt NPT.

Hur och när träder avtalet i kraft?
Avtalet öppnar för signering den 20 september. För att en stat helt ska träda in i avtalet krävs också ratificering av avtalet, vilket vanligtvis sker av landets parlament. I Sverige är det Riksdagen som ratificerar konventionen. Då 50 länder har ratificerat avtalet träder det i kraft. och blir lagligt bindande för de länder som ratificerat avtalet.

Om organisationerna


Svenska Läkare mot Kärnvapen tilldelades Nobels fredspris 1985 tillsammans med den internationella läkarrörelsen mot kärnvapen för arbetet med att sprida information om de medicinska effekterna av kärnvapen och därigenom lösa en del av kalla krigets knutar. Föreningen Svenska Läkare mot Kärnvapen har idag ca 2500 läkare och läkarstudenter som medlemmar.

Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF, är en feministisk fredsorganisation som arbetar för nedrustning och kvinnors deltagande i fredsprocesser. IKFF har sedan 1915 krävt stopp för krig och upprustning. IKFF finns i ett trettiotal länder runt om i världen och har kontor i Genève och New York.

ICAN
Kampanjen ICAN, International Campaign to Abolish Nuclear Weapons, samlar 440 organisationer i 100 länder.
Tillsammans arbetar kampanjens medlemmar för att eliminera kärnvapen, med ett förbudsavtal som första mål. Kampanjen har sitt sekretariat i Genève. Svenska Läkare mot Kärnvapen och IKFF driver kampanjen ICAN i Sverige.

i Andra om: , ,, , ,Andra om: , ,, , , , ,
, , , , ,


Ett svar till “Debatten i svenska media om förbudet mot kärnvapen”

  1. Nordkorea har idag testat en atombomb. Men jag har inte hört talas om de senaste fem tio åren att andra länder testar atombomber. Gör dom det? Testar USA och Ryssland bomber som vi inte hör talas om? Det kan de väl inte göra helt obemärkt? Seismograferna måste kunna registrera dessa rörelser.

    Jag känner till att Pakistan provsprängde atombomber för ett antal år sedan. Men har Israel – som även är en kärnvapenmakt – provsprängt någon? Eller samarbetar de så väl med amerikanarna att de inte behöver det? Ett samarbete som Sverige har en intention att kopiera.