Privatiseringskritiker skrev ”Årets debattartikel” i Läkartidningen. Vilket ledarskap behövs i vården?

Vi fick för ett par veckor sedan ett mail med önskan om God Jul från vår nära vän med dr Jan Halldin (och Ann). Jan nämnde att en av hans många debattartiklar om sjukvård (i DN, SvD och väl mest i Läkartidningen), som ofta har fokus på kritik av privatiseringar – har utsetts till Årets debattartikel i Läkartidningen och presenteras nedan. Har i samråd med Jan väntat med publiceringen tills det blev offentligt, vilket nu skett. Läkartidningen: Pris till flitig debattör
halldin_jan_2

Läkartidningen skriver ”Jan Halldin, legitimerad läkare och medicine doktor, Danderyd, prisas i kategorin »Debatt« för sin artikel »Vilken ledarstil krävs i vården?«. Han har varit mycket aktiv i sjukvårdsdebatten sedan 1990-talet, då han själv arbetade som klinikchef och överläkare vid beroendekliniken på Danderyds sjukhus. I dag är han pensionär, men har fortfarande ett antal hjärtefrågor som han fortsätter att driva. – Det är roligt att debattartikeln om ledarskap prisas eftersom den sammanfattar ganska mycket av det som jag under lång tid försökt lyfta fram, säger Jan Halldin. Han anser bland annat att det är olyckligt att man inom hälso- och sjukvården fokuserar för mycket på ekonomiska effektivitetskrav och för lite på själva patientverksamheten.
Trots att marknadsekonomiska principer hotar de medicinska och etiska värderingarna, patientsäkerheten, arbetsmiljön och yttrandefriheten är det få som vågar säga ifrån. Det är jätteviktigt att vårdchefer på olika nivåer visar mer civilkurage och att vi får bort den tystnadskultur som råder. Jag vet att det är många som håller med mig men som inte vågar ge sig in i debatten”.

DN Debatt publicerade 9/1 Jans artikel ”Inrätta socialmedicinska team i utsatta områden”, där han bl.a. skriver:
* Stärkta polisresurser räcker inte. Många invånare i de utsatta områdena har problem med ekonomi, dålig hälsa och avstår ofta från att söka både sjukvård och tandvård. För att nå en ökad integration i utsatta områden är det nödvändigt att satsa på samverkande sociala och medicinska insatser.
* Mina nära femton år som socialläkare var kanske det mest meningsfulla och omväxlande arbete jag haft under mitt yrkesverksamma liv som läkare.
* För att få en ökad integration inom hälsans domäner i främst utsatta områden med olika invandrargrupper och ett ökat flyktingmottagande behöver vi i dag inrätta socialmedicinska team. Dessa team bör också arbeta med andra i dag utsatta grupper som hemlösa, missbrukare, psykiskt sjuka och ensamma äldre, ofta fattigpensionärer.

Jag har tidigare bl.a. publicerat hans artikel Varför var kollegorna så tysta i Astrid Lindgren-fallet?. Han är aktiv medlem i ”Gemensam Välfärd”, där jag är passiv medlem.
Vilken ledarstil krävs i vården?

Hans artikel om Nya Karolinska Sjukhuset bör läsas av alla som är intresserade av vård Sjukhusbygget som riskerar att utlösa en fördjupad vårdkris

Jan Halldins prisbelönta artikel.Vilken ledarstil krävs i vården?
Svensk sjukvård måste få fram ledare som är förebilder och inspirationskällor för personalen, och som kan säga ifrån när patientsäkerhet eller grundläggande etiska värderingar hotas.

Svenska sjukvårdspolitiker har sedan 1990-talet haft som mål att hälso- och sjukvården ska styras av marknadsekonomiska principer. Sjukvårdens chefer, ofta läkare, har fogat sig, varvid medicinska och etiska värderingar fått stå tillbaka för ekonomiska effektivitetskrav. Det finns därför hos läkare ett motstånd att gå över i en chefsroll, vilket ur ett etiskt perspektiv inte är acceptabelt [1].

Under mina år (1987–1996) som klinikchef och överläkare vid Beroendekliniken på Danderyds sjukhus infördes nya ekonomiska styrsystem. Tidigare hade vårdprofessionerna haft ett avgörande inflytande på vårdens inriktning. Sjukvårdsadministratörer och politiker tog över, och patienterna blev kunder.

Under 1990-talet skrev jag kritiska artiklar i dagspress om marknadsstyrningen av vården, vilket inte alltid sågs med blida ögon av ledande sjukvårdspolitiker. I mitt sjukvårdsområde lades fram förslag på chefspolicydokument med lojalitetskrav som kunde hota yttrandefriheten. Sådana krav fanns kvar i chefskontrakt på Karolinska sjukhuset så sent som 2006 [2]. En tilltagande tystnad i debatten bredde ut sig bland vårdanställda. Andra händelser, exempelvis den oacceptabla behandlingen från rättsvårdande myndigheter, chefer och läkarkollegor av narkosläkaren i Astrid Lindgren-fallet, har säkerligen spätt på denna tystnad [3].

Vårdvalsreformen infördes i svensk primärvård från 2007. Riksrevisionen konstaterar i en rapport från 2014 att vårdutnyttjandet blivit mer ojämlikt, att många besökare med lätta och lindriga besvär har tillkommit och att de sjukaste gör färre läkarbesök [4] – förhållanden som strider mot hälso- och sjukvårdslagen.
Vårdvalsanalys 2013-4-omslag_294x429
Vårdpersonalen har i denna ensidiga ekonomistyrning främst fått ägna sig åt att med datorns hjälp räkna »pinnar« och fylla i kontroll- och utvärderingsformulär.

Arbetsmiljön har påverkats. En jämförelse mellan två slumpmässiga urval 1992 respektive 2010 rörande svenska läkares arbetsmiljö visar påtagliga försämringar [5].

Antalet specialistläkare per 100 000 invånare i allmänmedicin respektive psykiatri bedöms minska med 32 respektive 28 procent åren 2008–2025 [6]. Enkäter visar att en tredjedel av AT- och ST-läkare funderar på att byta yrke på grund av arbetssituationen [1].

Att Sverige intar bottenplatsen beträffande antalet årliga patientbesök per läkare trots att vi tillhör de OECD-länder som har flest praktiserande läkare per tusen invånare [7] är inte så förvånande.

Finns det exempel på bra ledarskap i vården? I tidningen Sjukhusläkaren (4/2015) [8] intervjuas Per Bleikelia, högste chef på Ringerike sjukhus i Norge. Han har fått pris för sitt ledarskap [8, 9]. På tre år lyckades han vända en ekonomi i obalans till ett överskott.

De flesta av en sjukhusdirektörs uppgifter har Bleikelia delegerat till avdelningsläkarna. Han vill bidra till en bättre arbetsmiljö och säger att det värsta som finns är att ge anställda munkavel. En gång per månad gås ekonomin igenom. »Jag vill skapa en kultur där vi pratar om patienter med varandra – inte pengar« [8].

Per Bleikelia fick insikt om vad som är viktigt inom vården när han själv blev allvarligt sjuk. »Någon sjukhusdirektör fanns aldrig i mina tankar då – det var min läkare jag ville träffa och jag möttes av en oerhörd professionalitet« [8].

För drygt ett år sedan besökte jag Fornhöjdens privata vårdcentrum (vårdcentral) i Södertälje. Jag träffade verksamhetschefen Lennart Mossberg [10]. Trots väsentliga skillnader i att vara chef på ett norskt sjukhus och en svensk vårdcentral finns det grundläggande likheter i ledarskapet. Arbetsglädjen hos dessa två ledare går heller inte att ta miste på – något som smittat av sig på personalen.

Några centrala riktmärken för sjukvårdens ledarskap är:

Sätt patientverksamheten i fokus.
Följ den etiska plattformen med människovärdesprincipen (vård på lika villkor), solidaritetsprincipen (den med störst behov ska ges företräde i vården) och kostnadseffektivitetsprincipen, där kostnadsöverväganden först görs när de två första principerna använts.
Satsa på vårdpersonalen och deras arbetsmiljö.
Stärk tilliten och arbetsglädjen i vården.
Värna om yttrandefriheten för alla anställda.
Svensk sjukvård måste få fram ledare som är förebilder och inspiratörer för personalen i deras vård- och behandlingsarbete. När medicinska och etiska värderingar, patientsäkerhet, arbetsmiljö eller yttrandefrihet hotas är det en plikt för vårdchefer på olika nivåer att visa civilkurage och säga ifrån även om chefskapet riskeras.

REFERENSER
1. En värdefull vård – en hälso- och sjukvård med människan i centrum. Stockholm: Svenska Läkaresällskapets arbetsgrupp En värdefull vård; 2015.
2. Halldin J. Orwells »1984« i svensk sjukvård? Läkartidningen. 2006;103:773-4.
3. Halldin J. Varför var kollegorna tysta i Astrid Lindgren-fallet? 2014;111:CRYI.
4. Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan? Stockholm: Riksrevisionen; 2014. RIR 2014:22.
5. Bejerot E, Aronsson G, Hasselbladh H, et al. Läkarkåren en profession med allt mindre stöd och inflytande. Enkätstudie om svenska läkares arbetsmiljö 1992 och 2010. Läkartidningen. 2011;108:2652-6.
6. Nationella planeringsstödet 2013 – tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård. Stockholm: Socialstyrelsen; 2013.
7. Health at a glance 2015: OECD indicators. Paris: OECD Publishing; 2015.
8. Lindgren M. Per Bleikelia. »Ansvarig tillrättaläggare« som älskas av alla för sin unika ledarstil. Sjukhusläkaren. 2015;(4):6-8.
9. Lindgren M. Chefen som vägrar kalla sig chef fick Sjukhusläkarens Think different-pris. Sjukhusläkaren. 2015;(7):34.
10. Halldin J. Apropå! Konsten att driva privat vård i ett utsatt bostadsområde. »Med själva verksamheten i centrum«. Läkartidningen. 2015;112:DCUR.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

intressant.se, , , , , ,
, , , , , , , , , , , , ,, , , , , ,

DN Debatt 18/3 ETC DN 12/11 DN 2/11 Sveriges Radio om vårdvalsrapporten

  1 comment for “Privatiseringskritiker skrev ”Årets debattartikel” i Läkartidningen. Vilket ledarskap behövs i vården?

Comments are closed.