Indien böjer sig inte för USA:s sanktioner


Indien har traditionellt goda relationer till USA. Å andra sidan är Indien medlem i BRICS och Shanghai Cooperation, som initierats av Kina, som Indien tidvis haft ansträngda relationer till. Även relationerna till Ryssland har varit ansträngda. Förenklat kan kanske man säga att Indien står med två friare, den ena mer högludd och påträngande och den andra mer lyssnande och avvaktande. Modi agerar ansvarsfullt mot sitt land. Han köper en bättre produkt, till relativt sett lägre pris. Och Indien ser ivrigt fram mot Den Nya Sidenvaägen (Belt and Road Initiative, BRI), som presenterades för 5 år sedan. Man noterar hur ”Världspolisen” går fram allt tydligare – med sanktioner och sanktionshot, i strid med FN-stadga. Dags för breda protester, eller hur?

Den negativa bedömningen av Patriotsystemet av en expert som nämns i artikeln av CNN är värt att notera ur svensk synvinkel. Patriot dåligt men dyrt vapensystem.
* En patriot köper inte Patriot – en okritisk vasall till USA gör det!

Uppgifter finns att Indien inte accepterar USA:s sanktioner mot Iran trots stark press från USA. Landet planerar ökad import av olja från Iran. Och Indien tänker betala i sin valuta rupee, och inte i dollar. Ett bidrag till att minska dollarns dominans. Indien vill inte böja sig för USA:s sanktioner.

CNN rapporterar att Indien också hotas av amerikanska sanktioner efter köp av det högteknologiska S-400 missilförsvarssystemet för 5,4 miljarder dollar från Ryssland. CNN: Översatt utdrag ur artikeln

Affären kan potentiellt öppna Indien upp mot amerikanska sanktioner enligt den nya lagstiftningen Countering America’s Adversaries Through Sanctions Act (CAATSA).
Lagen, undertecknad av president Donald Trump i augusti, är avsedd att straffa Moskva för sin ”elakartad verksamhet”. Förra månaden införde USA sanktioner mot Kina för inköp av rysk militär utrustning, inklusive S-400, enligt CAATSA-lagstiftningen.

Modi och Putin 2018. By Kremlin.ru, CC BY 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=71142574

Modi och Putin SCO 2016. By kremlin.ru, CC BY 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=49697567

Medan Kina är en konkurrent till USA ses Indien som en viktig amerikansk strategisk allierad.
Amerikanska försvarschefer har arbetat hårt för att öka samarbetet med Delhi på en rad områden de senaste åren, bland annat i oro över den kinesiska militära expansionen i Indo-Stillahavsområdet.
Indiens inköp av det ryska vapensystemet tvingar Trump-förvaltningen att välja mellan att straffa Delhi – och försämra relationen – eller bevilja landet ett undantag, försvaga sanktionseffekten och öppna USA för anklagelser om favoritism.
Efter avslutandet av avtalet fredag berättade USA:s ambassad i Delhi att CAATSA-lagstiftningen inte var avsedd att ”skada våra allierade eller partners militära förmågor”.

Det högteknologiska systemet S-400 anses vara det mest effektiva luft-och-flygsystemet i sin klass, och överträffar kapaciteten i det åldrande amerikanska Patriot missilsystemet, enligt experter.
Den kan nå mål, bland annat bemannade och obemannade flygplan, kryssningsmissiler och ballistiska missiler inom ett område på upp till 400 kilometer, och ligger då utom räckhåll för vanlig radar.
Peter Layton, från Australiens Griffith Asia Institute, sa att om USA låter Indien köpa S-400 utan ”straff” finns inget skäl för att USA inte ”tillåter” andra länder som Turkiet att göra det.

”S-400 är så kapabelt och till ett relativt överkomligt pris och det är svårt för amerikanska vapenproducenter att konkurrera”, säger Layton, som beskrev missilsystemet som erbjuder överlägset och billigare än jämförbara amerikanska alternativ.

S-400. Av ru:Участник:Goodvint – Eget arbete, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=10259357

Indien anses vara bland världens mest lukrativa marknader för vapenexportörer. Enligt en rapport från 2017 från Storbritanniens Royal Institute of International Affairs svarade Indien för 10,3% av den globala vapenimporten mellan 2000 och 2016, varvid Ryssland levererade 72% av importen.

, , , ,

7 svar till “Indien böjer sig inte för USA:s sanktioner”

  1. Skall bli intressant att se vad som händer i grannlandet Pakistan. Imran Khan har som oppositionspolitiker sagt alla de rätta sakerna, återstår att se om han kan leverera nu när han vann valet. Men han kan inte gå emot militären i sitt land, den har ett dominerande inflytande. Även Pakistan är medlem i SCO, goda nyheter eftersom spänningarna mellan Indien och Pakistan kan dämpas. Det går framåt i Asien. Vad gäller takten spelar Indien givetvis en stor roll.

      • Du menar att det vore bättre om globaliseringen styrdes från Wall Street som hittills. Nämn det land där arbetarnas rättigheter ställs i första rummet. Ser du något land där arbetarna står i beråd att ta över från finanseliten. Skall man hoppa ned från hustaket om svaret är negativt eller skall man hellre fråga sig finns det något realistiskt steg framåt som öppnar för en bättre framtid. Se på de kinesiska tiomiljonersstäderna och jämför dem med hur det ser ut i USA, där infrastrukturen på många platser ligger på u-landsnivå med de förfallna innerstäderna. Sura, sa räven om rönnbären.

        • Nej, Jan. Lägg inte främmande åsikter som jag inte står för i min mun. Jag anser att imperialismen – oavsett om den utgår från Wall Street (USA) eller Kina eller Ryssland – skall bekämpas. Det går inte att bekämpa imperialism med imperialism!
          Nej, jag ser inte något land där arbetarnas rättigheter ställs i första rummet (isf skulle det närmaste vara Kuba). Arbetarnas rättigheter ställs långt ner på den listan, oavsett om det är inhemsk eller utländsk politik vi pratar om. I Kinas och i Rysslands (men även USA, Sverige, m fl länder) fall står nationens välbefinnande i första rummet, d v s finanselitens välbefinnande – inte folkets, inte arbetarklassens, inte dom fattigas välbefinnande.
          Javisst, USAs städer förfaller och med den den amerikanska arbetarklassen som har drabbats hårt av kapitalets flykt till Kina och andra länder för att få ner löner och arbetsskydd och liknande.
          Nej, jag ser inte något land där arbetarna står beredda att ta över finanseliten, oavsett om finanseliten är kinesisk, indisk, rysk, amerikansk eller kinesisk. Det är därför jag slåss för detta – slåss med näbbar och klor för ett rättvisare samhälle. Jag slåss inte för rätten att välja vem eller vilket land jag ska förtryckas av.
          http://www.idcommunism.com/2016/07/chinese-giant-cosco-to-pm-tsipras.html
          En bättre framtid är att slåss för socialismen – och inte imperialismen – vilket är ett realistiskt steg in i framtiden. Inte förtrycket av någon nation.
          Och inte göra som Kazakerna och inte begå massaker på arbetarna just på grund av att arbetarna krävde bättre villkor på dessa oljefält. Inget land skall gå över lik för att landet ska bli rikt med fina tiomiljonersstäder.

  2. Intressant webbtidning. Den kände jag inte till alls. Men Sveriges kopplingar till USA är bekant. Det är en lång tradition men som fick sig en törn av 1960-talets Vietnamkrig som gav en mer tongivande vänster vilken även radikaliserades. ”Barn av vår tid” heter en låt med proggbandet Nationalteatern men idag är barnen vuxna, mer därtill eller kanske som minnen. Det var en tid när nationen var tillåten och det etnopluralistiska samhället knappt ens påtänkt. Egentligen blir alla som växer upp barn av sin tid. Inte bara i Sverige, utan över hela världen.