För en vecka sedan så varnade jag för att köpa aktier i Facebook, dvs. redan innan börsintroduktionen hade skett. Jag redogjorde dessutom kort för – varför man skulle akta sig för aktien och skrev:

Jinge.se 17/5: ”När man talar om ”hype” så tror jag att man ska ha fullständigt klart för sig att Facebook = Hype. Facebook är en genomförd idé men det substantiella värdet är egentligen bara ett par hyfsade programmerare och den maskinpark som de eventuellt äger själva. Aktievärdet handlar idag om en förväntad annonsför-
säljning och dessutom om en obrottslig trohet från användarnas sida. Orsaken till att man börsnoterar nu är förstås att ägartrojkan är medvetna om detta och att nästa plattform som kommer bli ännu mer populär kommer att sänka Facebookaktien ner till ett rent skräpvärde. De vill helt enkelt casha in.”

Visst är det skojigt att få rätt, samtidigt så är det inte lika skojigt att statliga pensionsfonder har köpt in sig i Facebook för gigantiska summor, man sysslar med andra ord med att elda upp pensionsspararnas pengar. Och nu visar det sig att de tre banker som hjälpt till att introducera Facebook medvetet har lurat kunderna på massor av miljarder – dollar.

SVT: ”Uppgifter: Hemlighetsmakeri kring börsintroduktionen De tre banker som tog hand om Facebooks börsintroduktion uppges ha sänkt förväntningarna på framtida inkomster bara dagarna innan introduktionen – utan att meddela andra än ”sina egna” institutioner och klienter, rapporterar Reuters.

Morgan Stanleys analytiker Scott Devitt var en av dem som meddelade sina egna klienter att man sänkte förväntningarna – och enligt Reuters kom detta som en chock för de av klienterna som tänkt investera i det sociala nätverket. Det var bland annat uppgifter om att många användare flyttade över sin Facebook-kommunikation till mobilen som ändrade förväntningarna. På mobilen har bolaget nämligen ännu inte hittat någon särskild intäktsmodell (man visar annonser på datorversionen av sajten, men inte i mobilen).”

Enligt amerikansk lag så är man skyldiga att meddela sådant som kan påverka värderingen och/eller aktiekursen innan man introducerar en ny aktie, Morgan Stanley gjorde inte det utan beslöt sig om att vara tysta som möss om den information de hade själva. Introduktionspriset var trettioåtta dollar för aktien, den har redan varit nere på trettioen dollar och ligger idag på trettiotvå. Men då ska man ha klart för sig att Morgan Stanley har stödköpt aktien för enorma summor, allt för att värdet inte ska krascha helt.

Vad som händer den dag som dessa slantar ska tas hem igen bävar väl Wall Stret för, men det är just den sortens manipulationer som är så vanliga när det gäller aktieaffärer. Nu har man lyckats, man har ”pratat upp” värdet på en aktie vars substantiella värde är högst en tiondel av börsvärdet, och man har säkerligen inte blivit fattiglappar på att låta bli att berätta det man visste. Fonder och privata investerare får ta smällen, för sådan är kapitalismen.

Hur många miljarder svenska pensionspengar som har eldats upp vet väl ingen, men det är många många miljarder…

it Andra om: Facebook, Luftaktie, Skräpaktie, Hype, Bedrägeri, Internet, Fejan, Morgan Stanly, Luft, Börsintroduktion, Bluff, Casha in, Zuckerberg svt1 ekot dn123 gp123 ab123456 svd1234

Jag är inte mycket för att spekulera i aktier, det vet nog de flesta som läser den här sidan, men nu finns det anledning att varna folk tycker jag, satsar man en tusenlapp på Facebook så riskerar man att förlora hela slanten, och än värre är det förstås om man köper för ännu mer pengar.

DN: ”Det råder köphysteri när Facebook ska in på börsen. 500 000 svenskar är intresserade av att handla aktien, visar en färsk Sifo-undersökning som Avanza Bank har gjort. Det kan bli deras sämsta affär, varnar Avanzas privatekonom Claes Hemberg. – Facebook är en jättebra idé, men det är inte alls lika bra att äga aktien, säger han till DN.

Omkring 2,1 miljoner svenskar äger aktier, och av dem uppger varannan till Sifo att de är intresserade av att köpa aktier när den amerikanska sajten börsnoteras på fredag.”

När man talar om ”hype” så tror jag att man ska ha fullständigt klart för sig att Facebook = Hype. Facebook är en genomförd idé men det substantiella värdet är egentligen bara ett par hyfsade programmerare och den maskinpark som de eventuellt äger själva. Aktievärdet handlar idag om en förväntad annonsförsäljning och dessutom om en obrottslig trohet från användarnas sida. Orsaken till att man börsnoterar nu är förstås att ägartrojkan är medvetna om detta och att nästa plattform som kommer bli ännu mer populär kommer att sänka Facebookaktien ner till ett rent skräpvärde. De vill helt enkelt casha in.

För vad tror ni händer när nästa idé handlar om något helt nytt, något som användarna upplever som både fräscht, kul och välfungerande? Jo då tar många miljoner användare sin Mats ur skolan och aktievärdet kommer att divideras med hundra, eller i värsta fall tusenfalt. Visst, man kan ha kvar sitt konto på Facebook, men vad händer när alla kompisar överger Fejan? Själv ska jag le ett riktigt varggrin när aktien börjar falla, för när det gäller Facebook-
aktien så fungerar inga fallskärmar…

Men satsa på du, har du för mycket pengar så är det ju snällt av dig att skänka dem till de som äger Facebook idag, de får ju många privatjets, kryssningsfartyg, helikoptrar och öar i Västindien för dina slantar, och för våra pensions-
fonders slantar icke minst. Folk måste vara idioter!

it Andra om: Facebook, Luftaktie, Skräpaktie, Hype, Bedrägeri, Internet, Fejan dn1234 ab123 sr1 svt gp12 svd1234

Själv har jag funnits på nätet ända sedan åttiotalet då det bara var en rent textbaserad företeelse, jag läste UseNet News, men var aldrig speciellt aktiv. Idag har nätet utvecklats på ett sätt som är rent ut sagt häpnadsväckande.

När det gäller Facebook så startade jag för några år sedan ett konto, mest av nyfikenhet. Relativt snabbt så fick jag ett antal ”vänner” och även ”vännernas” ”vänner” blev mina ”vänner”. Det var väl någonstans där som jag tröttnade, kanske efter 6-7 timmars närvaro på ”fejan”. Jag satte igång att stänga av alla vänner, jag slängde helt enkelt ut dem, och dessutom så nonchalerade jag alla ”vänförfrågningar” och nekade också att ansluta mig till olika grupper. Kort sagt, jag bestämde mig snabbt för att Facebook inte var något för mig.

DN: ”En dryg miljon svenskar mår dåligt om de inte regelbundet är på Facebook. Lågutbildade, låginkomsttagare och kvinnor som använder Facebook är ofta mindre lyckliga och mindre nöjda. Det visar den första stora svenska studien av det sociala mediet.

Hälften av den svenska befolkningen, 4,5 miljoner människor, använder Facebook. Drygt tre miljoner av dessa loggar in där varje dag. Facebookanvändandet sprider sig över världen och har på kort tid även blivit en stor del av många svenskars liv.” (forts nedan..)

Jag vet inte om jag kan berömma mig själv för att ha ”avslöjat” Facebook på något sätt, men det jag snabbt kom underfund med var att FB kräver en massa tid, men det var en tid som garanterat inte gav användaren något tillbaka. Visst, jag har upptäckt en massa gamla bekanta från flera decennier tillbaka, och vissa av dessa har upptäckt mig. Och visst har jag frågat mig ”nämen” när jag sett vissa bekanta namn från anno dazumal, men det har aldrig känts aktuellt att ägna timmar åt att följa märkliga diskussionsträd där tusentals personer använder nätet som klotterplank.

Visst, så kan man betrakta hela nätet, men själv klarar jag mig utmärkt genom att vägra Facebook.

it Andra om: Facebook, Fejan, Jan-Inge Flücht, Jinge, Sociala medier, Twitter, Internet dn1234 svd1234 ab1234 t

Vi var många som upprördes ordentligt av de uppgifter i media som gjorde gällande att en pojke som spelat dåligt i en innebandyturnering i Uppsala lämnades att gå hem till sin stockholmsförort av en besviken pappa.

Redan samma dag så förekom uppgifter som gjorde gällande att uppgiften ursprungligen kom från Facebook, och att den därifrån gått vidare till tidningarna. Själv skrev jag en bloggpost med rubriken Given anmälan till Socialtjänsten, en sanning om det hade varit så att uppgifterna var korrekta.

På många bloggar och i tidningarnas kommentars-
spalter gick diskussionerna höga, folk var genuint förbaskade och ifrågasatte en förälder som var så nonchalant, för att uttrycka det milt. Nu visar det sig att allt kan ha varit en hoax, ett påhitt, visserligen så finns det en föreningsfunktionär som hävdar att han har talat med en förälder som var otrevlig mot honom i telefon, men allt fler ställer sig nu tvivlande till uppgifterna.

DN: ”Polisen har förhört den person som är källan till historien, Conny Eriksson, som är ledare för Sirius innebandys A-lag.

Conny Eriksson ringde pappan från pojkens telefon. Pappan ska då ha varit ohövlig och bekräftat pojkens förklaring. Därefter säger sig Eriksson med hjälp av pojkens telefon ha fått kontakt med en annan förälder, som kom och hämtade upp pojken. Eriksson hade då inte noterat pojkens namn.”

Nu ska jag inte anklaga Eriksson för någonting, för ringde en biltelefon vid angiven tidpunkt till ett fast eller mobilt nummer vid den tid som uppgivits så har polismyndigheten redan tappat mobiltelefonmasten och kan lista ut vilka telefoner som har kommunicerat. Med tanke på art och grad av ett eventuellt brott så kan antagligen den inblandade åklagaren besluta om den saken. Det betyder två saker, antingen så kommer det uppföljande artiklar i tidningarna, eller så tystas hela saken ned. Händer det sistnämnda så lär det bero på att ingenting har hänt, att det var en Hoax.¹

Är detta ett påhitt, en Hoax, så säger det otroligt mycket om medias källkritik, eller kanske man ska säga frånvaro av källkritik. Ett ämne som ständigt är på tapeten…

it Andra om: Innebandypojken, Hoax, Bluff, Facebook, Mediekritik, Nyheter, Uppsala dn svd svt ex ab1 Läs gärna annarkia, 1, 2, 3, spuchi, varghjärta, zaramis, 1
Tweet

1. Hoax = påhitt eller bluff på Internet

Dagens Nyheter frågar idag sina läsare om vad de tycker om Facebook. Det är förstås en högst adekvat fråga eftersom det är allmänt känt att FB samlar in data om sina användare och att de säljer dessa vidare till olika annonsörer.

DN: ”Facebook har på några få år växt till en global tjänst med en databas som innehåller detaljerad personlig information om mer än 800 miljoner människor. Informationen är en guldgruva för Facebook eftersom den kan hjälpa företag att rikta reklam till rätt målgrupp. Möjligheterna till kartläggning är närmast oändliga och detta har blivit en miljardindustri, som DN.se tidigare berättat.

Nu har Facebook fått en sådan omfattning att myndigheter och politiker i såväl Europa och USA anser att användarnas dataskydd måste stärkas. Hur utnyttjar Facebook databasen? Hur blir användarna upplysta om detta och vilken kontroll har de över sin egen information? Det är frågor som pockar på svar.”

Själv så har jag givetvis ett facebook-konto, men jag har aldrig fångats av företeelsen utan bara irriterat mig på de meddelanden som kommer därifrån. Nu har jag skapat ett ”skräpkonto” på mejlen som gör att jag slipper få allehanda små käcka meddelanden om än det ena och än det andra.

Bara det faktum att man nås av ”vänförfrågningar” från folk man inte känner till stör mig, alla ”inbjudningar” till än det ena och än det andra. Resultatet har blivit att jag har slängt bort alla ”vänner” och dessutom konsekvent svarar nej på förfrågningar, jag har det kvar bara för att vissa ställen bara accepterar kommentarer via facebook, något annat motiv finns inte. Jag skulle tro att jag loggar in där två gånger i månaden, till skillnad från Twitter där jag läser dagligen, ofta till och med flera gånger varje dag.

Twitter har förstås en betydande nackdel, och det är som alla vet längden på de meddelanden man kan sända. Samtidigt kan det vara rätt så underhållande om det händer något som blir mycket omdiskuterat. Senast var det Slussenbeslutet vilket fick mig att blockera en användare, det var en kvinna som agerade som ett troll, hon verkade bara vilja reta upp folk, och hon lyckades faktiskt. Sedan dess kan hon inte nå mig via Twitter i alla fall.

it Andra om: Twitter, Facebook, Sociala medier, Internet, Integritet dn123 svd12 ab1 ex1
Tweet

Nu har Annie Lööf börjat elda med skattepengarna, hon skänker hundra miljoner till Facebook för att bygga serverhallar i Luleå, detta trots att Facebook är värderat till trehundrafemtio miljarder kronor! 350.000.000.000.- enligt SvD. Man kan lätt konstatera att Annie Lööf struntar helt i skattebetalarna och satsar våra surt förvärvade skattepengar på multinationella storbolag som på egen hand skulle kunna finansiera – hundratals serverhallar som den som skattebetalarna nu ska stå för.

AB: ”Regeringen ger 100 miljoner kronor till Facebook. Anledningen: företaget bygger serverhallar i Luleå. – Jag som näringsminister ser det här som ett stöd till regional utveckling här i Norrbotten, säger Annie Lööf (C). 48 000 kvadratmeter stora serverhallar kommer att finnas på plats i Luleå inom tre år. Regeringen har beviljat investeringsstöd på drygt hundra miljoner kronor till Facebooks investering, meddelade näringsminister Annie Lööf vid en presskonferens i Luleå i dag Stödet till Facebooks datahallar i Luleå beviljades efter en ansökan från företagets dotterdotterföretag Pinnacle Sweden. – Jag som näringsminister ser det här som ett stöd till regional utveckling här i Norrbotten, säger Annie Lööf till TT.”

Jag måste erkänna att jag faktisk både får ont i magen och faktiskt blir lätt illamående när jag ser hur den nya näringsministern agerar med folkets pengar, det är inget annat än rent vansinne. Det måste finnas någon gräns för den borgerliga regeringens dumhet, att dra in tomt prat om regional utveckling är bara att tugga varmluft. När man grävt sig in i berget så är det klart, det genererar inget mer arbete åt bygg- och anläggningsarbetarna, nästa idé är väl att de ska ha fri elektricitet och fritt framdraget Terrabytebredband.

Jag undrar om den unga damen verkligen har diskuterat detta med Anders Borg & Co. Bränner regeringen skattepengar i den omfattning de gjort den senaste veckan så åker våra pensioner och man får stänga ett antal sjukhus. Och ett företag som är värt trehundrafemtio miljarder kronor behöver knappast samhällsstöd, vi kan möjligen bjuda dem på en eller annan jobbcoach!

it Andra om: Annie Lööf, Näringsminister, Högerregeringen, Politik, Facebook, Luleå ab12 svt sr svd dn1 ex
Tweet

Frågan är inte så konstig som den låter, för om en hemsida använder kakor (cookies) för att undersöka på vad besökarna gör då de inte är inne på hemsidan, som Facebook gör, ja då handlar det om en sorts spioneri.

AB: ”– nu kommer nya uppgifter om hur Facebook övervakar sina användare. Nätjätten samlar information om vilka sajter som användarna besöker – efter att de loggat ut från Facebook, skriver The Australian. Information som efter den senaste omgörningen skulle kunna dyka upp till allmän beskådan i användarnas nyhetsflöden.

Detta har bloggaren och it-säkerhetskonsulten Nik Cubrilovic regel-
bundet påpekat för Facebook i ett helt år, utan att nätjätten agerat.”

Om då Facebook ignorerar problemet så räcker det kanske inte med en bojkott, då kanske man måste använda lag-
stiftningsvägen.

Wikipedia: “En cookie eller kaka är en liten textbaserad datafil som en webbserver kan be att få spara i webbplats-
besökarens dator. Genom att kakorna i allmänhet skickas tillbaka med varje förfrågan till webbplatsen ifråga är det möjligt för servern att hålla reda på besökarens preferenser eller identitet (i den mån den är känd). Kakorna kan innehålla information i klartext (till exempel preferenser: språk=sv), men ofta krypteras innehållet i kakan, så att användaren inte kan veta vilken information den innehåller. Ofta innehåller kakan endast en nyckel till en databaspost på servern, varvid användaren inte har någon kontroll över hur mycket information som finns lagrad om honom eller henne. I kakorna kan en tidpunkt efter vilken kakorna inte längre används anges. Då sparas kakorna (beroende på webbläsarens inställningar) på datorns hårddisk, för att kunna returneras också senare.”

I praktiken innebär det att Facebook kanske kontrollerar vilka banktjänster du använder, vilka hemsidor du besöker eller vilken sorts varor du intresserar dig för på nätet. Vissa kakor behövs, men man ska under inga omständigheter acceptera att en hemsida ska kunna kontrollera vilka andra hemsidor du har besökt eller vad du har gjort där.

Igår tog jag bort de sista ”vännerna” jag hade på Facebook, jag ändrade dessutom de mejladresser som jag hade uppgett på Facebook. Jag bytte till en adress som liknar ”hjxc.uwcb@gmail.com” och som inte eftersänds till min riktiga mejladress. Detta sedan jag drabbats av dagliga spam från Facebook, spam som påpekade att jag blivit inbjuden till något, eller som bara berättade att jag inte hade loggat in på ett par dagar. Nu kan FB sända mig hur många mejl som helst utan att jag behöver se skräpet. (forts nedan..)

Ett problem är att en del andra hemsidor kräver att man loggar in via FB för att kunna skriva en kommentar, chatta och liknande. Det gäller särskilt idag efter att tidningarna efter åratals missbruk har börjat reagera på hat- och rasist-
kommentarerna på nätet. En mycket senkommen reaktion kan jag tycka. Och som jag skrev ovan, om vissa sidor använder kakor för att spionera på besökarna, ja då undrar jag om inte vi borde använda lagstiftning. Tills vidare så tycker jag att man ska vara mycket försiktig med att använda Facebook, helst bör man bojkotta företeelsen.

Vill Facebook lägga sina servrar i Sverige bara för att undkomma amerikansk lagstiftning? En viktig fråga, och aktuell!

it Andra om: Facebook, Integritet, Internet, Sociala medier, Kakor, Cookies ab ex e24 dn svd svt
Tweet

Jag har gjort ett flertal försök att sätta mig in i Facebook, anledningen är den hype som företeelsen omsvärmas av, på många verkar det som om Facebook till och med är det allra bästa med Internet men jag fattar ingenting.

Jag har haft tillgång till nätet sedan 94-95 och innan dess så var jag aktiv på Usenet på en fast förbindelse, jag tror att jag har testat allt på nätet, och Facebook är det jag ogillar mest. Plötsligt dimper det in ”vän-förfrågningar” men jag förstår inte. Antingen betraktar man sig redan som vän, vad det nu är, eller så gör man inte. Twitter gillar jag däremot, det är inte lika pretentiöst och surnar man till på någon, eller tröttnar, så slutar man bara att följa vederbörandes Twitter.

Sådant har jag själv råkat ut för och det svider inte i hjärtat. En gång skrev jag en text om ett ämne som jag visste skulle reta en hel del, jag hade skrivit på Twitter om texten och sent på kvällen den dagen så hade tre personer slutat följa mig på Twitter. Det är lustigt och jag tycker därför att Twitter är väsentligt roligare än Facebook. FB har dessutom den extremt fula ovanan att berätta att jag inte har loggat in på ett par dagar, därför har nu FB hamnat i mitt spamfilter.

Dessutom behöver man ju inte följa Twitter slaviskt. När någon av dem jag följer blir tjatig, och det händer, så slutar jag bara följa vederbörande något dygn så har vederbörande hunnit lugna ner sig. Nä, fy för Facebook… Min Twitter-id är, om nu någon hade missat det, @Jinges

it Andra om: Twitter, Facebook, Internet, Mikrobloggar, Bloggosfären, Hype dn svd ab1 ex
Tweet

Har man lagt ut fyllebilder på sig själv så får man givetvis stå sitt kast, i värsta fall tvingas man väl byta namn om det skulle vara alltför bedrövliga bilder. Men något som är ännu värre är när personer gör en medveten satsning på att svärta ner en politisk meningsmotståndare. Själv har jag drabbats av självutnämnda ”antirasister” som kallat mig ”antisemit” på bloggar bara för att de inte klarar att försvara Israels brott mot mänskligheten. När man sedan konstaterar att de har sökmotoroptimerat sina inlägg för att det ska hamna högt vid en sökning så kan man ju undra vad det är för slags människor. Att det är s.k. ”israelkramare” förstår var och en..

Skriver man om politik, och ibland om kontroversiella ämnen, så får man räkna med att andra kritiserar de åsikter man framför, men använder de nätet för att försöka få stopp på berättigad kritik mot en nation så är det mer än tveksamt. Då handlar det istället om att försöka begränsa någons yttrandefrihet, något som jag kan tycka är problematiskt ur fler än ett hänseende.

På det sättet så kan man nog hävda att internet ännu inte vuxit ur barnskorna, det är mycket som får konsekvenser som man inte hade räknat med från början. Jag vet inte om ni har läst om Winklevoss-tvillingarna, två grabbar som rättsligt krävt Mark Zuckerberg på en större andel av Facebook än de tidigare haft. I det kriget så har bägge parter grävt fram gammal e-post som de anser stöder deras sak, men nu är saken avgjord till nackdel för tvillingarna.

Annars är Twitter min egen favorit, där läser jag många gånger varje dag, ibland berättar jag också att jag har skrivit ett nytt blogginlägg, det ska jag göra med detta när jag har skrivit färdigt. Jag läste om någon som hade över hundra följare och kopplade en GPS till sin mobiltelefon, en teknisk variant som är tämligen enkel. Sedan lät han mobilen berätta exakta koordinater för var han befann sig en gång i timmen, efter tre dagar hade han bara några stycken följare kvar. Av det kan man förstå att lagom är bäst. (http://twitter.com/Jinges)

it Internet, Google, Facebook, Bilder, Stalking, Bloggar, Bloggosfären, Politik, Israel, Twitter dn1234 svd1234 ab123 ex svt