Strindbergs Stjärna – Jan Wallentin

För någon vecka sedan basunerades det ut i media att Jan Wallentin fått tolv miljoner i förskott på honoraret för sin bok, Strindbergs Stjärna. Redan där borde jag ha dragit i handbromsen och försökt ta bort skygglapparna.

Nu har jag gjort det, efter etthundraåttiosex sidor har jag definitivt tröttnat på något som jag anser vara det mest hypade som någonsin kommit från Albert Bonniers förlag. Det är en bok som i sin uppläggning verkar härma Dan Browns Da-Vinchikoden, men författaren lyckas inte. Visserligen inleds boken med en skildring av hur en galning ägnar sig åt dykning i en nedlagd gruva i Dalarna, men dyket är alltför fantastiskt för att ens snudda vid trovärdighet.

Läsarna av thrillers behöver en minst en timmes tro på att en historia skulle kunna vara verklig, men tycker man sig läsa ett upplägg för en filmatisering så känner i vart fall jag att jag som läsare satts på undantag.

Sedan tycker jag att boken präglas av det tänket, man blir inte riktigt klar över vad författaren är ute efter, det kan i vart fall inte vara att underhålla läsare som är både hyfsat läsvana och dessutom har en avvaktande inställning till det de förvärvat i bokaffären för etthundranittionio kronor.

Min rekommendation blir – köp något annat för dina surt förvärvade slantar. Strindbergs Stjärna håller inte, bra marknadsföring men en usel bok, det är min uppfattning.

it , , , , , , dn ab svd ex

  13 comments for “Strindbergs Stjärna – Jan Wallentin

  1. Mia
    5 oktober, 2010 at 11:14

    Å vad bra! Precis vad jag tänkte när jag läste boken, lite bok och mycket reklam! Tack för att jag inte är ensam.

  2. N
    5 oktober, 2010 at 11:25

    Jag tänkte väl det. Det är dock fantastiskt att någon eller några lyckats göra en så stor affär av boken och skrapat hem tiotals miljoner åt författaren innan man ens läst boken. Vi får nog vänja oss vid att det fungerar så, i fortsättningen.

  3. Benny L
    5 oktober, 2010 at 11:49

    Jag hör ju till dem som gillar själva genren, där man väver in ett par nypor ”äkta” historia i form av någon klassisk arkeologisk eller vetenskaplig gåta med någon form av äventyr, gärna med konspirationer som sträcker sig över århundraden och har förgreningar in i vår tid. :-)

    Just Dan Brown däremot är jag inte imponerad av, men det är mest för att han inte är någon vidare författare.

    Om man gillar den sortens spänning så testa hellre David Gibbins (som är marinarkeolog ”på riktigt”, så hans scenarier känns i alla fall hyfsat trovärdiga), Raymond Khoury eller Steve Berry.

    Tyvärr lär jag nog ändå skaffa hem Wallentins bok om jag känner mig själv rätt, trots varningssignalerna. :-)

    • 5 oktober, 2010 at 11:52

      Skyll dig själv!

      • 25 oktober, 2010 at 03:25

        De må vara första (och enda) gången det här årtusendet, men jag håller med Jinge. Skyll dig själv om du spiller tid på att läsa den här. Däremot skulle jag vilja veta vem som stått för marknadsföringen, DET måste vara en äkta smartskalle.

        • 25 oktober, 2010 at 03:34

          Albert Bonniers förlag har väl engagerat någon toppkraft, men säger Bonniers att man betalat tio miljoner i förskott för den boken så säger det en hel del om förlaget. Boken är värd maximalt det värde energin ger om man använder den att tända brasor med i sommarstugan, det allra listigaste är väl att strimla den och plöja ner den i bondens åker, då kan den i a f bli till nytta för en och annan daggmask.

          Har förf fått tio mille så bör han nu dra sig tillbaka och fira detta som en lottovinst, för han kommer knappast få en spänn till för denna katastrof.

  4. Kuno
    5 oktober, 2010 at 12:12

    Jag har inte läst boken men hörde författaren säga i P1 att den skrevs under mycket kort tid. Sådant bådar aldrig gott när man samtidigt säger att den har en komplicerad intrig.

  5. Macab
    5 oktober, 2010 at 13:08

    Raymond Khoury och Steve Berry har skrivit fanatstisk bra böcker tycker jag. Klart att rekomendera.
    David Gibbins däremot får jag tarmvred av, det är så faktaspäckat och huvudpersonerna ska hela tiden berätta för varandra eftersom ”den ena kommer just nu inte ihåg hur Atlantis försvann och vem som var kung under den tiden i lande ditt o datt”

    Dan Brown gillar jag, mest för att det retar upp den katolska kyrkan, det är alltid kul. Men det borde ju även Steve Berry göra, hans böcker är ju bättre.

  6. Marcus
    5 oktober, 2010 at 13:22

    Själv tror jag aldrig på hypen, utan blir automatiskt misstänksam…

    Läs ”Foucaults pendel” av Umberto Eco eller ”Dumasklubben” av Arturo Pérez-Reverte istället.

  7. Mikael
    5 oktober, 2010 at 14:21

    Jag har inte läste denna men kände mig misstänksam och de misstankarna är bekräftade nu. Får se till att undvika denna. Är den som daVincikoden att den ska avslöja något om kyrkan som visar att kristendomen inte är sann, eller möjligen bara halvsann? Jag kan visserligen förstå tjusningen med sådant men som totalateist så blir jag ju inte direkt chockad av slutsatserna.

    En historisk deckare som jag nyligen läst och trivts med var Romarblod av Steven Saylor. Äkta rättsfall (med utvidgnngar förstås) från 80-talet fkr.

  8. Tobe
    6 oktober, 2010 at 23:10

    Tack för varningen, men den kom för sent..
    Jag borde ha förstått det, min magkänsla skrek också ”Nej!, Nej!” – trots detta drogs mitt pekfinger till beställknappen på Adlibris och nu ligger eländet på ICA och väntar på mig.
    Men sämre än Dan Brown? Det kan inte vara möjligt – det borde strida mot någon naturlag.

  9. 12 oktober, 2010 at 22:32

    Jag ska läsa boken trots alla varningar – å andra sidan fick jag den i present så jag har inget att förlora :) Synd att en bra ide blir en dålig bok.

  10. Lotta
    20 oktober, 2010 at 14:58

    Har nu lyssnat på ca 5 kapitel,,,med en fantastisk Johan Rabaeus – och är ännu inte avskräckt.
    Ibland så har jag märkt att det blir en helt annan läsupplevelse om man lyssnar.
    Flera böcker har jag både läst och lyssnat på – med helt olika känslor.
    Uppläsarna är OTROLIGT viktiga.

Comments are closed.