Kommentarer till Sådan är Kapitalismen

Av: Jinge

Jinge — Thu, 05 Feb 2009 07:53:15 +0000

Läs bloggposten en gång till! Eller sätt på dig glasögonen!

Av: Tobbe

Tobbe — Thu, 05 Feb 2009 07:43:26 +0000

Det är inte bra att löneklyftorna ökar, men siffrorna är från 2007, vilka har styrt under tiden klyftorna ökar. Varför spyr Ni galla över den nuvarande regeringen då? Sen skall man göra skäl för sin lön, men det är en annan sak.

Av: Arthur

Arthur — Wed, 04 Feb 2009 21:48:53 +0000

Läst Wanja Lundby-Wedins klagomål idag över överbetalda direktörer.En direktörslön uppgår visst till 48 arbetarlöner. Ställer mig genast frågande till hur många underköterskolöner det går på Wanjas lön? Eller är detta en opassande fråga.

Av: Niclas

Niclas — Wed, 04 Feb 2009 21:15:02 +0000

Jag börjar bli mer och mer osäker kring motivet girighet nämnt ovan.

Jag tror att dessa personer i toppen fallit offer för sitt eget system. I grunden handlar det om att känna uppskattning och hur man mäts i sin omgivning som påverkar. Systemet är pengar. Löner och ersättningar slutar någonstans att vara ersättning och medel för levnad och mer en måttstock. Hade systemet värderat insats på annat sätt hade man eftersträvat detta istället. I andra sammanhang är ju detta redan ett faktum. Även om pengar blivit en del av idrott slår guld- och os-medaljer högre i värdeskalan. Drivkraften är då inte nödvändigtvis girighet sett ur pengar. Man kanske kan likna det samma stävan som driver idrottare att nå framgång/omvärldens beundran.

Hursomhelst tycker ändå jag vissa händelser runt oss just nu är historia som skapas på flera plan. På sätt har vi en förmån att vara med i detta. Är det kapitalismens fall? Kanske, men jag är inte så säker på att det som komma skall nödvändigtis är lösningar från historien utan nått helt annat, det är det som gör vår tid så spännande.

Av: Martin

Martin — Wed, 04 Feb 2009 18:02:52 +0000

Elon Melon har rätt, pengarna är koncentrerade och har tyvärr alltid mer eller mindre varit det – även om en revolution snabbt ändrar på VEM som är innehavare så är det en kortsiktig lösning – vips vaps så är det en ny elit – syftar på goda Sovjet och t.ex. Nordkorea. Nu är det förvisso ett tag sedan Sovjetunionen rasade samman men på slutet där så var det, liksom här, kraftiga löneklyftor. Om jag inte missminner mig så var klyftorna större där än någonstans i dåtida västvärlden. För individer spelar det stor roll att systemen byts (speciellt för de som avrättas, men det gör mindre helheten…
Vill med detta säga att tanken är fin, men även med ”rätttänkande” stater så spårar systemen ur (Kuba, Sovjet, Nordkorea m.fl arbetarstater) – Svårt att säga att ena eller andra sidan är bäst… Gott om fel och brister i alla system, eller!?

Av: Elon Melon

Elon Melon — Wed, 04 Feb 2009 17:06:48 +0000

Till Martin – jag tror att man måste se problemet som en procentuell ökning av levnadsstandarden.
A. direktör rik, tjänar en normal årslön i veckan. Ska denne känna av en ökning krävs en dubblering, två årslöner i veckan. Hu, det blir många pengar…
B jag, med normal årslön på ett år. Jag känner faktiskt av en ökning med 10%. De flesta med normala årslöner kan då spara kanske en tredjedel av höjning, konsumerar resten.
C Den riktigt fattige i tredje världen höjer sin levnadsstandard enormt om det finns bra vatten och hyfsat käk. En ökning från $1 till $ 1.50 innebär en enorm skillnad.

Och varför har då ekonomin gått åt fanders – enkelt! Lönegapet i Sverige för 75% av alla förvärvsarbetande ligger mellan 15-30 000:- Varje löneförhöjning ligger i inflationsnivån. Denna grupp är konsumenter, de spara inte i våldsamma aktieaffärer, så när ekonomin stryps det minst försvinner komsumtionen i de breda lagren=rejält konjunkturfall.

Hade vi haft en regering som inte strypt a-kassa, sjukförsäkring mm hade fallet troligen inte blivit så hårt. ”Det fixar sig…” och så har man gått på nästan som förr.

Tillbaka till solidariteten med tredje världen – inga problem. Makt- och kapitalkoncentrationen det sista halvseklet har varit exceptionell. De runt 50 000 rikaste i världen äger över 90% av världens tillgångar, och makten koncentreras för varje dag. För varje miljardär som världen ser tas pengarna nånstans ifrån. De alstras inte i de rikas plånböcker. Forbes räknade ifjol med över 1000 dollarmiljardärer. OCh vi pratar runt $ 100 000 000 för de som ligger på platserna runt 50 000 i förmögenhetsligan i världen.

De finns även en beräkning att vid en förmögenhet på $ 5 000 000 och uppåt ändras inte levnadstandard i stort set hur rik man än är. Tanke-experiment – skulle världens 50 000 rikaste skänka 10% av sin förmögenhet så skulle alla i hela världen få runt $ 1000 var… Vi pratar mao inte alls om någon tusenlapp i månaden i svensk lön.

Det kanske börjar klarna vilken extrem kapitalkoncentration världen sitter på.

Ha en skön helg!

Av: Jinge

Jinge — Wed, 04 Feb 2009 16:32:43 +0000

Jag tror att alla inser att globaliseringen är nödvändig och att levnadsförhållanden ska vara jämlika oavsett var man bor. Det är inte genomfört på en kvart, men tecknen i skyn tyder inte heller på att något sker i den riktningen.

Av: Martin

Martin — Wed, 04 Feb 2009 16:24:14 +0000

Alla har en benägenhet att titta uppåt. ”Se på dem, de tjänar orättvist mycket”.
Och sedan kräva utjämning. Men jag minns en djupare diskussion med en kamrat till mig som pratade mycket om hur viktig solidaritet är! Jämna ut i Sverige, jämna ut i Europa, jämna ut orättvisa löner i västvärden…. Men när vi kom till att vara solidarisk med ”resten av världen” – alltså att jämna ut totalt, inkludera alla kineser (de som lever på landet), indier och afrikaner som lever på några dollar om dan – Oj, hoppsan då blev det inte så intressant längre. Skulle ju inneburit att genomsnittslönen skulle bli någon/några tusenlappar i månaden….

Av: Ole

Ole — Wed, 04 Feb 2009 15:45:58 +0000

År 2000 var ett toppår för inkomstklyftor, det mest extrema sedan 1975. 2006 var det näst mest extrema året 1975-2006. Tidsjämförelser på SCB:s hemsida under ombyggnad slutar tyvärr år 2006 så vad som har hänt efter det får någon annan fylla i.

http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____163550.aspx