Är valen i USA eller Iran mest demokratiska?


Jag kan inte låta bli att idag (20/5) uppdatera denna bloggartikel som först publicerades efter valet i Iran förra gången.
Nu har Rouhani vunnit presidentvalet i Iran med klar marginal. Samtidigt besöker president Trump Saudiarabien. DN besöker ”Ett vapenavtal till ett värde av drygt 960 miljarder kronor blev klart under Donald Trumps besök i Saudiarabien.” … ”USA vill med hjälp av Saudiarabien förstärka fronten mot Iran.” DN

The Independent skrev ”The Saudis will be appalled that a (comparatively) reasonable Iranian has won a (comparatively) free election that almost none of the 50 dictators gathering to meet Trump in Riyadh would ever dare to hold” Independent

Ja, USA framträder åter som världens främsta och mest konsekventa diktaturkramare.

Artikeln.
Är valet i Iran eller USA mest demokratiskt? Frågan kanske verkar mycket naiv, och svaret självklart. Frågan kanske anses provocerande eller onödig av vissa, men det anser alltså inte jag. Och vad är egentligen demokrati, folkstyre?
* OBS att jag är medveten om att jag gör jämförelser med presidentval i USA och parlamentsval i Iran, varför jämförelsen delvis haltar, men jag finner ändå skäl till jämförelsen och artikeln..

Jag har tidigare diskuterat USA:s valsystem, t.ex. här: http://jinge.se/allmant/dollarocracy-hur-pengar-har-forstort-usas-en-gang-ganska-demokratiska-valsystem.htm

Förre presidenten Jimmíe Carter har faktiskt upprepade gånger påstått att USA inte längre är en demokrati, t.ex. i Oprah Winfreys program i september förra året ”Former President Jimmy Carter thinks the United States is no longer a democracy, calling the nation an ”oligarchy” during an interview with Oprah Winfrey.” Är han ute och cyklar, eller bakom flötet?
http://mic.com/articles/125813/jimmy-carter-tells-oprah-america-is-no-longer-a-democracy-now-an-oligarchy#.q6Rpqab8q
Beroendet av prästerskapet i Iran, att kandidaterna ska godkännas av prästerskapet i Iran är den största svagheten i demokrati i valet i Iran och i den jämförelsen vinner ÚSA. Många valkandidater har underkänts och får inte ställa upp. Men 5000 kandidater har godkänts, och de har ingått samarbete enligt radionyheterna. Michael Winiarski, en i mitt tycke högerorienterad journalist diskuterar detta ”Folket kan påverka vägval trots präststyrets kontroll.” Han menar att valet står mellan konservativa och moderata.

1. En stark ekonomi på flera hundra miljoner dollar behövs hos presidentkandidaterna i USA, med ekonomiskt stöd från näringslivet. Obama fick 14,9 miljoner USD (100 000 000 kronor) från Wall Street inför valet 2008. Enligt morgonekot 25/9 2012 beräknas valkampanjen totalt kosta 10 000 miljoner USD – ungefär 65 000 000 000 kr i dagens penningvärde. Detta ger ett beroende, och inte för inte kommer många av GW Bush och Obamas män från näringslivet. Kandidaterna får inte stöta sig med näringslivet alltför mycket – ”socialisten” Bernie Sanders accepterar kapitalismen i USA, men vill göra den rättvis.
* En stark ekonomi är också viktig i val till USA:s kongress, och många kandidater är beroende av ekonomiskt stöd från näringslivet.
Iran elections 160225 II
Samma beroende av näringslivet finns inte i Iran, som vinner mot USA i den jämförelsen. Teheran imagesCA5ARIVU

2. Svårigheter att få rösta. I USA måste man registrera sig före en tidpunkt före valet. Dagens Nyheter skriver 25/9 2012 att ”Nya vallagar gör det svårare för minoriteter att rösta” och ”Vid valet 2008 missade 6 miljoner amerikaner sista datum för registrering och kunde ej rösta.” Vid valet 2008 var bara 71 % (146 miljoner invånare) av alla röstberättigade registrerade enligt USA:s SCB. Samma begränsning finns inte i Iran.

3. Lågt valdeltagande i USA gör att presidenten har mindre aktivt befolkningsstöd. Vid president- och kongressval röstar sedan decennier 50-60 % av de röstberättigade. Vid presidentvalet 2012 röstade 59 %, varav 51 % på Obama. Han stöddes alltså aktivt av 30 % av de röstberättigade. I Iran röstade 85 % år 2009, varav knappt 63 % på Ahmadinejad. Obama stöddes alltså aktivt av 30 % av de röstberättigade och Ahmadinejad av 53 %. Och Trumps stöds av 25,5 % av de röstberättigade Enligt Winiarski menar den religiöse ledaren Khameini att det är en medborgerlig plikt att rösta.
* Och i valen till kongressen i USA brukar valdeltagandet vara ännu lägre!

4. Elektorsystemet
i USA medförde att GW Bush med 47,9 % av rösterna valdes till president och slog Al Gore som fick 48,4 % av rösterna. Iran saknar elektorssystem efter vad jag vet.

5. Smutskastning av motståndaren i annonser och reklam dominerar i USA. Vid presidentvalet 2008 användes 2 800 miljoner dollar till TV-reklam, medan beloppet i år beräknas bli 5 000 miljoner dollar. Forskning visar att andelen negativa politiska TV-inslag, inkl. de med smutskastning, ökat från 50 % år 2000 till 60 % år 2008. Och man vet från presidentvalen 1988 och 2004 att smutskastning har effekt. Smutskastning är inte lika väl utvecklad i Iran.

6. Iran har före valet utsatts för olagliga sanktioner under lång tid som allvarligt skadat landet av USA, något som rimligen påverkat människors inställning till olika politiska alternativ. USA har inte utsatts för sanktioner före sitt val. USA har sedan decennier bestraffat alltför självständiga länder med olagliga sanktioner, en slags krigföring enligt FN-stadgan. Den kandidat i USA som vill ha bort sanktionerna får det svårt, liksom den kandidat i Iran som tycker att sanktioner kan vara OK.

Hillary Clinton III
Donald Trump II
Är valet i USA eller Iran mest demokratiskt? Är skillnaden mellan kandidaterna i politiskt avseende större eller mindre i Iran än i USA? Jag uppfattar att skillnaderna i politisk uppfattning kan vara större mellan kandidaterna i Iran än mellan de två huvudkandidaterna vid presidentvalen i USA. USA vinner i jämförelsen på en punkt – där finns inget prästerskap som ogiltigförklarar kandidater, medan Kapitalet sätter stopp för att kandidaters möjlighet att lyckas. I övriga jämförelser vinner snarast Iran, i vissa fall tydligt, som då det gäller folkets valdeltagande – en viktig faktor i demokratin, folkstyret. En avgörande begränsning i demokratin i båda länderna är att kontroll över landets resurser och viktigaste produktionsmedel inte är under folkets kontroll, och att detta inte är en fråga i valet.


i Andra om: , ,, , , , , , ,

Carter om USA:s demokrati Gunnar Jonsson DN 4/11 DN 4/11 DN 2/11 DN 4/10SvD 4/10 a href=”” target=”_blank”>
Globalresearch 25/3 Gunnar Westberg Newsmill 2011-11-10Björnbrums rescension 2/4 Pierre Gillys hemsidaBjörnbrums rescension av boken ”Bombdiplomati” Verbal förlag Globalresearch 22/9 2012 Globalresearch 27/5 2012 Nils Bowie Russia Today 8/4 2013 Björnbrum 13/4DN1
DN2
Svenska Dagbladet
Expressen
Aftonbladet
Dokument utifrån 30/9 FIB-Kulturfront DN 22/8 Economy Watch 24/8 Globalresearch 21/8 SvD 22/8 Aftonbladet Expressen 23/8 New York Times 3/8 SvT GP Pierre Gilly


41 svar till “Är valen i USA eller Iran mest demokratiska?”

  1. Guardian rapporterade kl 06.10 i morse
    Iran elections: early results show reformists and moderates lead race. Reports in two semi-official news agencies, Fars and Mehr, indicate hard-liners are the main losers in the vote. Friday’s polls for the parliament and the assembly of experts – its role is to choose the Islamic Republic’s clerical supreme leader – were extended for nearly six hours due to a turnout that was estimated to have been around 70% and which would likely favour the reformist-moderate camp.
    (http://www.theguardian.com/world/2016/feb/27/reformists-and-moderates-lead-race-in-early-election-results)

    USA: The 2014 congressional election turnout rate of 41.9 percent was the lowest since the U.S. Census Bureau first began asking Americans about voting and citizenship status in 1978. The 2014 voting rate was 7.0 percentage points lower than in 1978 and down from the 45.5 percent that reported voting in the 2010 congressional election. (https://www.census.gov/newsroom/press-releases/2015/cb15-122.html)

  2. Det är nog inte fråga om demokrati i någon av länderna. I USA köper man presidentposten och i Iran är kravet att man har koranen och islam som rättesnöre.

  3. Jag har direkt kontakt med grupper i Iran som bekämpar regimen, min svåger är politisk flykting pga sitt engagemang i marxist-leninistisk gerilla som krigar mot regimen, osv.

    Jag har bra koll på hur just Iran fungerar från första hands-källor som arbetar mot regimen.

    Bilden jag levererar om populär regim kommer från just motståndsrörelserna. De har svårt att växa just pga väldigt många i Iran är väldigt nöjda med landet och regimen.

    Jag arbetar med ensamkommande ungdomar från Iran som bekräftar vad mina övriga källor säger.

  4. Dina kontakter antingen är från Tode partiet eller Aksariyat de kämpar inte mot regimen de vill ändra den. Om dina kontakter är från dessa organisationer så är på tiden att överväga andra informationskällor. För din kännedom David dessa två organisationer ända till 1985 hjälpte diktatur regimen genom angiveri av vänster aktiva .

  5. Ahmadinejad kom från enkla förhållanden och det gillade inte icke religösa medelklassen och överklassen honom. DE klagade också på hans utseende. Men han var bra retoriker och god talare. Han kan betraktas som en socialist.

    Snarare det är folkstyre som är starkare ord än demokrati. Man kan ha demokrati men inte folkstyre.

    • Det stämmer om Bernie Sanders, som utgör ett undantag och en möjlighet. Vet faktiskt inte hur kandidaterna till valen i Irak finansieras.

            • Jaha. Så du menar att Israel, ett litet land med lite drygt 8 miljoner invånare, med en landyta som är mindre än Småland och med en BNP på ca 35 000 USD per capita styr USA, med 320 miljoner invånare?
              Är inte detta att tillmäta Israel lite för stor makt? Eller hur menar du?

              • @Anders I
                Landet i fråga har några saker som de flesta länder inte har.

                De har ett system som är värre än apartheid enligt Noam Chomsky som har judisk bakgrund.
                De har stående hjälpsamt veto från USA (världens största kriminella företag som någonsin existerat på planeten enligt Paul Craig Roberts), allt medan de tar mer och mer territorier i besittning i strid med internationella överenskommelser.

                • Ditt påstående att ”har ett system som är värre än apartheid” orkar jag inte kommentera. Bara det faktum att araber utgör 20% av Israels befolkning och fulla medborgerliga rättigheter, rätten att rösta, väljas till offentliga ämbeten, att bilda egna partier, motsäger detta. Rättigheter är nära nog unika i Mellanöstern, särskilt vad gäller minoriteter och kvinnors rättigheter.

                  • @Anders I
                    Även om jag håller med Noam Chomsky när han utvecklar saken djupare så var det inte mitt påstående, men hans. (Noam Chomsky är inte själv troende, men har judisk bakgrund.)

                    Att som minoritet ha demokratisk rösträtt i ett, enligt FN, olagligt ockuperat land, där de kriminella som tagit landet i besittning dominerar, är likt att vara ett offer infångad av ett gäng ”moderata rebeller” där man röstar om huruvida våldtäkten ska fortsätta eller ej.

                    Det våldtagna offrets röst bland ett gäng skäggprydda salafister gör det ”demokratiskt”, likväl skulle aldrig någon någonsin kalla de ”moderata rebellerna” för demokrater för att de låter offret rösta i minoritet mot sin egen våldtäkt.

                    Det är och förblir en parodi på demokrati.

                  • Anders I: Vilka rättigheter har Palestinierena i sitt eget land?
                    Västbanken har massor med vägar mellan (olagliga) israeliska bosättningar och dessa vägar får palestinierna (i sitt eget land, märk väl, urbefolkningen) inte nyttja. Vägnätet gör ett samarbete mellan ”öar” av urbefolkningens områden omöjligt. Gazaremsan behöver vi knappt nämna: Man får inte föra in betong för att bygga upp sönderbombade hus igen, för av betong kan man ju bygga en ramp som man kan skicka en nyårsraket ifrån, som landar på ett fält. När raketen landat utan att skada en enda människa bombas ett till hus till småbitar. Det är ungefär som när den stakars våldtäkstmannen ser sig som offer eftersom kvinnan hade en för kort kjol. Wag the dog…

  6. TEHRAN — Iranian President Hassan Rouhani’s allies have won all of the capital’s 30 seats in parliament, with 90 percent of votes counted from last week’s election, state television reported on Sunday.

    In the 260 seats in the provinces, the president’s allies fared less well.

    Out of the 56 constituencies outside the capital, 19 went to the main list of conservatives, nine to the pro-Rouhani list and 14 to independent candidates.

    Of the independents, six had ties to conservatives, five to reformists and three were undeclared.
    (http://www.timesofisrael.com/rouhani-allies-sweep-all-30-seats-from-conservatives-in-tehran-vote/)

  7. Man kan ha olika uppfattningar om olika personer, precis som man hade i Sverige t.ex. om Olof Palme. Han betraktas ibland som USAs agent och ibland som Socialist, det beror på vem man frågar och hur man analysera. Det är en del av demokratin om du förstår! Det är inte sådana som du och jag som försvarade landet mot Iraks armé och mördargrupper som Mojahedin, utan det var Pasdaran, militärer och de frivilliga. Att prata är lätt men att prata klokt är inte så lätt. Alla socialistiska länderna (demokratisk valda också!) betraktade Ahmadinejad som någon typ av socialist (Venezuella, Brazilien, Bolivia, Cuba, Nicaraqua etcetr.) och han var mycket känd även i anti sionistiska fronten. Hemma i Iran var hans regeringstid en tid där man hjälpte de fattiga och även byggde hus för dem. Medan Rouhanis tid har varit tid med besparingar och stopp för sociala verksamheten etcetra.

  8. Benny Åsman den 28 februari 08:25

    David, att uttala sig om en diktaturs ”popularitet” bland befolkningen är minst sagt äventyrligt. Det är oftast efter en diktaturs fall som man kan skapa sig en riktig bild av ”populariteten” och den stämmer aldrig med de ”turistreportage” som talar om nöjda människor och popularitet. Du säger att det finns många exempel på hemska diktaturer som var populära. Jag undrar vilka? Ska man döma efter de ”masshyllningar” som organiserades på Röda Torget var Stalin extremt populär. Men vi vet att det var en organiserad fasad. När folk får det skrivet på näsan att de bör ställa upp i hyllningarna om de vill behålla sitt jobb eller sina barns skolgång tvekar inte många. Jag känner också många iranier här i Bryssel och bilden av ”popularitet” verkar för mig blek. Vad gäller de unga stadsborna (på landsbygden är det mer tveksamt) så är det uppenbart att regimen är avskydd för dess moraliska bigotteri och förbud av allt som ungdomen strävar efter; tankens frihet, frihet i kulturval av film, musik och lektyr, sexuell frihet och annat. Reportagen om vad Teherans unga sysslar med bakom fördragna ridåer talar också sitt språk.
    Men som sagt det är alltid efter en diktaturs fall som man plötsligt kan se vilka som verkligen stödde den. 

    • Daniel Burén den 28 februari 10:31

      Det som var kronan på den liberala demokratin; ett levande partisystem, är i praktiken avvecklat. Vad som återstår är således en variant av Presidentiell Demokrati. Allt färre uppfattar det som att de, de facto, röstar på ett politiskt program. Man röstar på en person, där parti & program, mest fungerar som en kuliss.

      I praktiken gäller det ryska ordstävet ”den som betalar kusken, bestämmer färdvägen”.

      Ergo. Partisystemen; närmast helt fria från elektoriatet, är visserligen formellt ’demokratier’, men enligt en modell mer gemensamt med romerska republikens senat än ’hela folkets makt’; som ideal.

      Således ÄR det relevant om folket i Iran är av uppfattningen att de har MER inflytande över det (ekonomiskt) politiska systemet, än elektoriatet i USA.

      Givetvis bör det politiska systemet vara utformat enligt ett system där arbetarklassens organisationer ensamma förfogar över valets resurser; men där alla kandidater har möjlighet att kandidera.

      Ett sådant system skulle kunna vara kollektivt presidentskap, med lokal rådsdemokrati. (Men förbud; de juro; jämställt, med spioneri/högförräderi, för företag; att blanda sig i det politiska systemet)

  9. Folk kring George W. Bush skrävlade ”Everybody wants to go to Baghdad, real men want to go to Tehran”. Och så skulle även ha skett om inte ledande generaler skulle ha vägrat, och det skedde knappast av humanitära skäl utan pga. att den amerikanska militären redan var hårt ansatt i Irak.
    Vad har det sagda med det iranska valet att göra ? Jo, dels störtade man USA:s marionett, shahen, från moskéernas hägn dit shahen hade svårare att tränga in, dels fungerar kopplingen mellan religiöst och politiskt ledarskap som en försvarsmekanism mot yttre inblandning. Vi kan tycka liksom många iranier med oss att livet vore angenämare om religion var en privat angelägenhet separerad från politikens vardag. Men vi lever i en värld där folken i Mellanöstern fått erfara att yttre makter inte drar sig för att krossa deras länder om tillfälle ges. Då är man nödd att skapa lösningar som i en idealvärld skulle te sig främmande.
    Som replik till sina arroganta landsmän gav det äkta paret Hillary Mann-Leverett och Flynt Leverett sin bok om Iran titeln ”Going to Tehran”, där de beskriver Irans moderna historia och skarpt kritiserar sitt lands politik. Rekommenderad läsning.

  10. Youtube – Noam Chomsky – America is NOT a Democracy

    Youtube – Noam Chomsky on Clinton vs Sanders

    (Noam Chomsky är en amerikansk professor emeritus i lingvistik vid Massachusetts Institute of Technology. Förutom sin roll som ledande språkvetare är Chomsky även aktiv inom samhällsdebatten.
    Chomsky har beskrivits som ”den moderna lingvistikens fader”. Hans arbete har även influerat områden som analytisk filosofi, kognitionsvetenskap, artificiell intelligens, datalogi, logik, matematik och psykologi.)

  11. Det är väl egentligen bara Schweiz som har kommit nära något som börjar likna en verklig demokrati. Alltså där medborgarna har något reellt inflytande, om de vill.
    Alla länder som har olika former av representativ demokrati där samhällsapparaten kontrolleras av en liten grupp människor som själva tagit sig upp till den sittande politiska eliten – är inga verkliga demokratier. Inte ens Sverige. Folkstyre är fullt möjligt, det måste bara börja utvecklas system för hur det ska göras. I Sverige arbetar Direktdemokraterna med möjligheten att bygga ett folkstyre och en verklig demokrati. Någonstans måste det börja annars går planeten under. Det är inte vanliga människor som vill kriga och lägga under sig, det är de eliterna som driver fram, de politiska och de ekonomiska. För att få slut på det krävs folkstyre.

  12. Även ansvarig bakom den ansedda propaganda kanalen NYT, som stödde den korrupta lögnerskan och krigshöken, gör ett ”avbön” för dess ”journalistik.” Slår en slant om att DN följer efter snart.
    Kan inte vänta att läsa DNs ”ledare” (snarlikt NYTs, självfallet – copy apset ni vet) och vad man hittar på den här gången …

    https://sputniknews.com/politics/201611131047378598-nyt-says-blew-election-coverage/

    Däremot blev Newsweek ertappad med byxorna långt nere med sitt ”Madam President” utgåva –
    skadeglädjen är skön

    https://sputniknews.com/us/201611101047313854-madame-president-newsweek-premature-clinton-win/

  13. Irans presidenkandidater ska godkännas av ayatollorna innan de får ställa upp, så valen består av ett par olika ayatolla-kandidater. En av dem är den egentlige kandidaten, den andre är med för syns skull, resultatet av valet ska bli det som ayatollorna vill, det är kärnan i processen.

    Iran saknar fri press, man får inte starta en tidning.

    Irans rättssystem bygger på koranen, dvs rätt att döda hädare, frånfällingar, ickemuslimer.

    • Valet är mer öppet än du beskriver. I USA är det mycket svårt att starta en tidning. Sex stora bolag i etablissemanget och storfinansen kontrollerar 90 % av mediemarknaden i USA, jämfört med 50 st år 1983. Ja, Irans rättssystem har frånstötande innehåll. Å andra sidan har USA världens största fängelsepopulation, med avskyvärda förhållanden i en del, bl.a. privatägda fängelser. Mångdubbelt större andel av färgade än vita sitter i fängelser i USA, av något skäl…

      • Det är helt riktigt att marknaden, oligopol och inkomster/utgifter sätter gräns för tidningsutgivningen i USA, precis som i Sverige Men där finns inte en myndighet som skickar polisen på dig för att du skriver ”kränkande” innehåll. Valet i Iran är en noga planlagd process, där väktarrådets fåtaliga kandidater ställs mot varandra, och resultatet bara kan bli ofarligt.

        En socialist kan ställa upp som kandidat i USA, men inte i Iran. Att han inte kan vinna i någondera landet är en annan sak, men i Iran hamnar han i fängelse, eller i galgen, efter att ha fått knark nerstoppat i fickan.

    • Electoral college är USAs motsvarighet till ”Ayatollah rådet”.
      Nu när ”deplorables” tagit hem segern, tack vare USAs ayatollah råd, håller du med om att USA är en demokrati?
      Eller skall du fråga tarotski?

      • Nej. Det är inte riktigt samma sak. I USA kan folket välja vem de vill. USA är mer demokratiskt än Iran, även om USA måste frigöra sig från oligarkernas medie-monopol och finna sin kandidat innan de verkligen kan få en fullt fungerande demokrati på riktigt. Demokrati innebär, enligt min egen mening, att folket ska ha objektiva och sanningsenliga källor för sina uppfattningar. Med internet är det förhoppningsvis på väg.

        I Iran kan folket INTE välja vem de vill. Ayatollorna styr vem som får leda landet. I USA kan i princip vemsomhelst bli president om folket röstar på den individen och dennes uppbackare. Tyvärr har USA:s folk låtit sig vilseledas av de sionistiska ljugande Wall street-medierna, ej heller engagerat sig i partierna tillräckligt för att skapa en nödvändig förändring inom partierna.

        ”The United States Electoral College is an example of a system in which an executive president is indirectly elected,[1] with electors representing the 50 states and the federal district. Each state has a number of electors equal to its Congressional representation (in both houses), with the non-state District of Columbia receiving three electors and other non-state territories having no electors.[2] The electors generally cast their votes for the winner of the popular vote in their respective states.[3] ”

        https://en.wikipedia.org/wiki/Electoral_college

  14. iran shia.saudiarabien sunni.båda är hårda mot opposition.
    saudi har nog mutat potus så ingen klagar
    vi kristna borde lämna araberna ifred
    kvinnorna får tufft att få jämlikhet.

  15. Patraski menar förstås väktarrådet (ur wiki); ”Väktarrådet har en central kontrollerande roll i Irans politik då den godkänner kandidater till de folkvalda institutionerna parlamentet och expertrådet samt presidenten”. Väktarrådet bestämmer vem som får ställa upp. Vem som helst får ställa upp i val i USA (det märker ni, eller hur?). ”Electoral college” är de valda elektorer som i sin tur väljer presidenten. De bestämmer alltså inte vem som kandiderar, de har att lägga sin röst efter att ha fått valresultatet. I USA kandiderade systemfiender som Bernie Saunders; han blev inte mördad, inte fängslad, fritt rapporterad och inte vald.

    Det finns bara en jämförelse att göra mellan USA ich Iran, och den är ägnad att förolämpa USA. Det är också hela poängen. Iran hänger folk i lyftkranar som underhållning och för att skrämmas, efter att ha lagt narkotika i byxfickan på dem. Iran är ett av jordens ofriaste länder, USA ett av jordens friaste. Det är bara att läsa Brecht och Marx; folk flyr från förtryck och till frihet. Alltså från Iran och till USA.

    • För att ha en chans i presidentval i USA måste man ha tillgång till hundratals miljoner. Senaste valet visar att det är möjligt att få stora summor genom insamling även för en systemkritiskt person som Bernie Sanders – som dock alls inte ville avskaffa kapitalismen. Mig veterligen har inte någon presidentkandidat i Iran nu blivit mördad eller fängslad. Din beskrivning av avrättningar i Iran uppfattar jag som osaklig. I USA finns ett mycket hårt kriminellt system med störst andel av medborgarna i fängelser. I USA finns genom bl.a. USA en mycket omfattande avlyssning av och kontroll över varje medborgarna. Om detta är lika utvecklat i Iran vet jag inte.

      • Offentliga lyftkranshängningar är ett faktum, enklast är väl att prata med en iranier. I Iran måste en kandidat först passera väktarrådet för att sen ställas inför väljarna. Givetvis kom bara teokratiska kandidater förbi, om någon blev mördad i förstadierna vet ingen. I USA passerar en kandidat först väljarna och sen elektorerna.

        • Jag har talat med en iranier som uppger att antalet offentliga avrättningar minskat. I bedömningen av ett lands syn på demokrati ingår också om landet respekterar andra länders valsystem. USA är här ”världsmästare” i att INTE visa sådan respekt – enligt USA-forskare (http://jinge.se/allmant/usa-varldsmastare-i-manipulering-av-andra-landers-val-i-45-lander.htm).

          På siten Vocativ skrev Shane Dixon Kavanaugh 30/12 under titeln ”Election Interference? The U.S. Has Done It In 45 Countries Worldwide.” USA har manipulerat val i 45 länder. Detta har också rapporterats av Los Angeles Times. Los Angeles Times

          Säkerhetstjänster i USA har i en stort uppslagen rapport hävdat att Ryssland hackat i valsystemen i USA och på olika sätt påverkat presidentvalet. Det finns inga belägg för detta, vilket förhoppningsvis framgår för de allra flesta som kritiskt läser rapporten. En borgerligt orienterad journalist vid Skånska Dagbladet har också kommit till den slutsatsenSkånska Dagbladet och hackningen, liksom jag själv. Pinsam CIA-rapport om rysk hackning

          USA har i själva verket en lång historia av att försöka påverka utländska presidentval visar ny forskning av statsvetaren Dov Levin i USA.

          usa-inbladning-i-valen-i-45-lander
          Levin, en forskarassistent vid Institutet för politik och strategi vid Carnegie-Mellon University, har funnit att USA försökt påverka val i främmande länder 81 gånger mellan 1946 och 2000. I dessa påverkansoperationer ingår allt från CIA-agenter som genomför framgångsrika presidentvalskampanjer i Filippinerna under 1950-talet till spridande av skadlig information om marxistiska sandinister för att påverka nicaraguanska väljare år 1990. Allt som allt har USA sökt påverka valen i 45 nationer över hela världen under denna period visar Levins forskning. När det gäller vissa länder, som Italien och Japan, försökte USA att ingripa i fyra eller flera separata val.

          I Levins siffror ingår inte militärkupper eller försökt till regimskifte (statskupp) efter val av en kandidat som USA ogillar, t.ex. inte när CIA hjälpte till att år 1953 störta Mohammad Mosaddeq, Irans demokratiskt valda premiärminister. Levin definierar en intervention i ett val som ”en kostsam (costly) handling som syftar till att fastställa valresultatet till förmån för en av de två sidorna”. Enligt Levins forskning, som omfattar felaktig information eller propaganda; framställande av kampanjmaterial för kandidater eller partier som man föredrar; tillhandahållande eller återkallande av utländskt bistånd, och offentliga tillkännagivanden som hotar eller gynnar vissa kandidater. Ofta handlar det också om att USA i hemlighet leverera stora summor kontanter, vilket var fallet i val i Japan, Libanon, Italien och andra länder.

          I uppbyggnaden av databas använde Levin bl.a. hemligstämplad amerikansk underrättelseinformation samt ett antal kongress-rapporter om CIA-aktivitet. Han kammade också igenom vad han ansåg tillförlitliga uppgifter om CIA och hemlig amerikansk verksamhet, samt akademisk forskning avseende USA:s underrättelseverksamhet, diplomatiska uppgifter från det kalla kriget, och memoarer av före detta CIA-tjänstemän. En stor del av USA:s inblandning i utländska val har väldokumenterad – Chile på 1960-talet, Haiti under 1990-talet. Men Malta 1971? Enligt Levins studie, försökte USA att påverka ekonomin på Malta under månader före valet det året.

          En stor del av USA:s inblandning i val inträffade under det kalla kriget för att hålla tillbaka sovjetiskt inflytande. Enligt Levins sätt att räkna försökte Sovjetunionen blanda sig i valet andra länders 36 gånger, vilket ökar det totala antalet interventioner i val från de två länderna till 117 under denna period.

          Men även efter det att Sovjetunionen kollapsade 1991, fortsatte USA sina interventioner i val utomlands, inklusive valen i Israel, före detta Tjeckoslovakien, och även Ryssland i 1996, enligt Levin. Efter år 2000 har USA försökt att påverka val i bland annat Ukraina, Kenya, Libanon och Afghanistan.

        • Vidare, USA:s syn på demokrati framgår också av att Trump inte vill söka påverka Saudiarabiens mycket odemokratiska styre och kända stöd till kvinnofientliga och antidemokratisk terrorism, medan han hetsar med krig mot Iran som har en variant av demokrati och bekämpar terrorism…

  16. Bernie Sanders blev bortmyglad av hillarys finansiärer ,hade han fått chansen att kandidera kanske presidenten varit demokrat.

    anders Romelsjö du jobbar bra ,hinner du bevaka vad som händer i nordkorea?