Har läst och följt alla tidningar i fallet men det står absolut inget om Englas far, hur har han tagit detta, vet han ens om vad som hänt?

Nej! Det finns inga fall där terminala straff är befogade. Det är min fasta övertygelse och som jag ser det den enda civiliserade ståndpunkten.
Däremot finns det fall där samhället behöver skydda sig mot vissa kriminella individer.

Kalla det vård, rehabilitering, slutet psykiatriskt omhändertagande, sockerkaka med rosa strössel på – i praktiken är det samma sak som du fördömer.

Vad det gäller den “demokratiska” diskussionen håller jag med dig om problemet. I väntan på att alla lär sig tänka som jag (och vi således uppnår det jordiska paradiset) får jag acceptera att menligheten har större inflytande än jag. :-)

Haha, du är iaf ärlig…;)

Nej! Det finns inga fall där terminala straff är befogade. Det är min fasta övertygelse och som jag ser det den enda civiliserade ståndpunkten.
Däremot finns det fall där samhället behöver skydda sig mot vissa kriminella individer. Men det handlar inte om straff och är en helt annan diskussion.

Vad det gäller den ”demokratiska” diskussionen håller jag med dig om problemet. I väntan på att alla lär sig tänka som jag (och vi således uppnår det jordiska paradiset) får jag acceptera att menligheten har större inflytande än jag. :-)
Jag kan leva med det…

Vi verkar vara överens om att det faktiskt finns fall där ett terminalt straff är befogat. Dock har vi helt olika uppfattningar om slutsatsen, som jag inte på något sätt kopplar ihop med begrepp som primitivt/ociviliserat tänkande. För mig är denna association översitteri och förmyndarmentalitet. Ett samhälle titulerat ”utvecklat” ska enligt min mening basera sig på demokratiska grunder i ett långtidsperspektiv – dvs folkets vilja, i kombination med vägledning av expertgrupper som förfogar över djupare kunskaper, ska leda landet med framtidshållning. Samtidigt är det ytterst viktigt att påpeka att statsskicket med ingående myndigheter ska vara tillför folket och inte det omvända. En befolkning ska inte vara gisslan under ett systems godtycke, ett kort ord för det är diktatur. Människor får inte berövas sin merborgerliga förmåga med en kvasi-övermoralisk förmätenhet. Att förlåta är stort och vi har alla olika uppfattningar om vad det innebär. Det ska dock inte övergå helt och hållet till att man i princip värderar hur mycket en person lider/lidit på en gradierad skala.

#42 Nom-de-Guerre – Hur många oskyldiga tror du att det sitter i Svenska fängelser egentligen?

Hämndbegäret är en av människans mest primitiva instinkter. En av det civiliserade rättsväsendets viktigaste uppgifter är därför att lyfta denna hämnd från brottsoffret och utdöma ett samhälleligt acceptabelt straff.

Brottsoffret får därvidlag inte ha något inflytande över straffpåföljden. Offret är en individ men brottet är i minst lika stor del riktat mot samhället. Kriminalitet undergräver trygghet och samhällsmoral och är därför allas angelägenhet.

När väl denna primitiva (men förståeliga) hämndinstinkt institutionaliserats är det självklart att rättsväsendet måste agera efter vad som gagnar samhället bäst. Och eftersom det inte finns någon ondska, och därmed inga i sig onda människor, måste grundsatsen vara försoning och förlåtelse.
Det finns naturligtvis tillfällen då inlåsningen måste bli mer eller mindre permanent av rena skyddsskäl (typ Hannibal Lector), men det är en helt annan historia.

I min kommentar står det:

Ett straff må kunna lättas, tidsbegränsas eller avklaras, men det kan du inte göra med de flesta brott.

Uppgörelser där ena parten åkt på ”smörj” var inte precis det jag syftade till i mitt svar till Torsten. Här handlar det om en diskussion i en tråd om ett barn som har bragts om livet. Att oskyldigt dömas för ett brott är för mig som att utsättas för ett mycket grovt brott, men det var det inte tal om här. Där, precis som när man utsätts för ett konventionellt brott, är tunga känslan av orättfärdighet/orättvisa en tortyr i sig som underskattas av väldigt många.