Vår nya artikel i GP ”Vi måste fjärma oss från Nato om vi vill slippa krig”


Då och då åter-publicerar jag artiklar som jag publicerat ett år tidigare, urspungligen ett förslag från Facebook.

Detta är en artikel som vi för en gångs skull fick in i den etablerade pressen, och som väckte viss debatt.
Och jag vill påstå att den fortfarande är aktuell – eller?

Artikeln.
Mycket har skrivits om NATO och hur man bör förhålla sig till NATO – bland annat här i många artiklar. Jag återger nedan ordagrant den artikel som Göteborgsposten publicerade 12/8 2016. Den är skriven av Leif Elinder, mig och Martin Gelin – alla aktiva läkare inom fredsrörelsen. Vår artikel i Göteborgsposten

Vårt främsta bidrag är nog att vi konkret påvisar risken för krig i Europa till följd av USA:s och NATO:s krigspolitik.

Vår artikel
Putin 160812
Bild från GP: JURE MAKOVEC
Ingress: SÄKERHETSPOLITIK. Det militärstrategiska läget är således ytterst instabilt. Länder med Natobaser i Rysslands närområde löper en allt större risk att bli förstahandsmål, skriver debattörerna.

Debatt Risken för kärnvapenkrig har aldrig varit större och det beror bland annat på Natos upprustning i Rysslands europeiska grannländer, vilka också kommer att vara måltavla om Putin bestämmer sig för att slå tillbaka, skriver bland andra Leif Elinder.

Under Kubakrisen diskuterade president Kennedy med rådgivare olika alternativ. Ett innebar ett begränsat anfall mot sovjetiska robotbaser. Sovjet antogs godta en sådan utgång hellre än att slå tillbaka på ett sätt som skulle leda till att både USA och Sovjet ödelades.

Under 1950 – 1980 talet rådde ett säkerhetspolitiskt läge kallat MAD (Mutual Assured Destruction). MAD innebär att om en stormakt anfaller först så har den angripna ändå alltid möjlighet att vedergälla. Förmågan att kunna slå tillbaka tjänade som tillräcklig avskräckning. Den relativa trygghet som MAD-doktrinen skapade finns inte längre. USA och Ryssland anklagar nu öppet varandra för att utgöra ”existentiella hot”. Den militärstrategiska balansen blir alltmer skev. USA:s kärnvapenupprustning samt Natos omringning av Ryssland har skapat en ytterst osäker och farlig situation. Fördelarna med att ”slå till först” blir svårare att motstå. Med stöd av Nato installerar Rumänien och Polen nu ett nytt amerikanskt ”försvars”-robotsystem som kallas ”Aegis Ashore”. President Putin har varnat dessa två länder för att de vid en militär konflikt nu kommer att bli förstahandsmål. Rysslands oro för ett avväpnande första anfall förefaller vara äkta. Huruvida oron är välgrundad kan vi inte veta. Avgörande för vår säkerhet är vad respektive stormakt tror och planerar för.
NATO - militärer
Risken aldrig varit större
Den före detta amerikanske försvarsministern William Perry varnade för att risken för ett kärnvapenkrig nu är större än den någonsin varit.
Som skäl anförs bland annat följande:

* Beslutet att efter Sovjetunionens fall (1990) bryta överenskommelsen om att inte utvidga Nato. Nato har sedan dess ökat från 13 till 28 länder,

* Natos olagliga intervention i Jugoslavien (1999) med avskiljandet av Kosovo.

* Uppsägningen av ABM-avtalet (Anti-Ballistic Missile Treaty) år 2001.

* Upprättandet av (se ovan) antimissilbaser i Rumänien och Polen – baser som lätt kan omprogrammeras för anfallsrobotar.

* Uppgraderingen av det amerikanska kärnvapensystemet för en biljon (12 nollor) dollar.

* Den olagliga och USA-stödda kuppen (2014) i Ukraina.

* Natos militärstrategiska övertag när det gäller förmåga att slå till först.

* Demoniseringen av president Putin inklusive jämförelser med Hitler. (En ”Hitler” är inte någon som man förhandlar med – utan någon som man helst eliminerar).
Oberoende amerikanska säkerhetsanalytiker som VIPS (Veteran Intelligence Professionals for Sanity) bedömer Natos krigsspel i Rysslands närområde som ytterst provokativa och riskabla. Allt fler europeiska politiker tar offentligt avstånd från Natos aggressiva politik – såsom Greklands premiärminister Tsipras, den tyske utrikesministern Frank-Walter Steinmeier liksom den franske presidenten Hollande.
Russia - US bases imagesCAIEQPUF
Motsatta konsekvenser

Nato är globalt starkt. Jämfört med Ryssland spenderar Nato tio gånger mer pengar på rustningar. Många länder antar att en Nato-anslutning ger skydd. Men vid en asymmetrisk militärbalans blir den logiska konsekvensen den motsatta. Slår USA/Nato till från baser i Rysslands närområde så hinner inte den ryska försvarsledningen reagera. Ryssland har klargjort att en sådan situation kommer man inte att tolerera.
Kärnvapen stor
Därför tillämpar Ryssland i dag en kärnvapendoktrin som tillåter ett kärnvapenanfall med restriktioner (”The Concept of De-escalation”). Avsikten är att med ett begränsat första angrepp slå till på ett sätt som gör att en fortsatt krigföring blir mindre sannolik. USA undkommer en utvidgning av konflikten till eget territorium genom att inte slå tillbaka. Vilken amerikansk president skulle vara beredd att ödelägga sitt eget land bara för att vedergälla ett ryskt angrepp mot baser i Europa? Det militärstrategiska läget är således ytterst instabilt. Länder med Natobaser i Rysslands närområde löper en allt större risk att bli förstahandsmål. Utgången av det amerikanska presidentvalet skänker ingen tröst – oavsett utgång.

Orsak och verkan

När västpolitiker inte skiljer på ”orsak och verkan”, provokation och reaktion, kan konsekvenserna bli förödande.

Nato har nu ställt Ryssland inför tre valmöjligheter

1. att ge upp och acceptera rollen som amerikansk vasallstat;
2. att invänta att Nato slår till först och därmed bli oskadliggjord;
3. att själv att med taktiska kärnvapen slå till först mot de europeiska raketer/missilbaser
vilka utgör ett direkt hot – och räkna med att USA inte är villigt att vedergälla och riskera ett motangrepp på eget territorium. (Donald Trump har redan antytt att USA inte förbehållslöst kommer att ställa upp för sina Nato partners).

President Putin har låtit förstå att det är det sista stridsscenariot som Ryssland nu överväger. Frågan är bara när. Förloraren, i vilket fall, blir Europa.

Sveriges närmande till Nato har ökat risken för att Sverige dras in i ett krig. Därför är det särskilt viktigt att Sverige och andra europeiska länder stödjer alla initiativ, som syftar till avspänning och nedrustning – och på så sätt skapa en opinion som fjärmar oss från Nato.

Leif Elinder

läkare aktiv inom fredsrörelsen

Anders Romelsjö

läkare aktiv inom fredsrörelsen

Martin Gelin

läkare aktiv inom fredsrörelsen


12 svar till “Vår nya artikel i GP ”Vi måste fjärma oss från Nato om vi vill slippa krig””

  1. IQ-BLUES

    Hva er det som skjer bak de høyeste pannene.
    Ånder i luftige svev over vannene.
    Stjerner i håret og drømmer i lommene.
    Store visjoner i bomberommene.

    Hvem er det som sitter i hjernepalassene.
    Med elektronskyer i luftmadrassene.
    Hvem er det som strever med plastfantasiene.
    Hvem er det som lever av dødsindustriene.

    (1975)

  2. Dessverre ledsages artikkelen i Göteborgs-Posten av det jeg vil kalle FEIL BILDE.
    For det tabloide øye ser det dessverre ut som om det er Putin som er den store faren.
    Dermed er han ytterligere demonisert, Bilder er viktige!

    • Håller med dig Ola Bog. Helt FEL BILD!

      Bara att hoppas att GP står för misstaget.

      Annars mycket bra artikel, men det bildmässiga är det folk kommer att minnas => Putin/kärnvapen.

  3. Ni gör något väldigt viktigt. Tacksamhet. Ni har helt rätt i att massvis med stater i EU borde gå ur Nato av säkerhetsskäl. Nato borde avskaffas helt precis som alla kärnvapen.

    Men jag måste ifrågasätta ifall ett inledande anfall av Ryssland mot Europa verkligen är rimligt att vänta sig? Vem gynnas? Girigbukarna USA som då krossat EU och Ryssland utan att lyfta ett finger? Skulle verkligen Ryssland attackera först med en så intelligent president?

    Med er retorik, är det naturligtvis rimligt att fler av Europas länder rustar upp sitt missilförsvar. Men vem gynnas? Girigbukarna i USA som säljer dem?

    Således. Vad är lösningen? Hur knäcker vi girigbukarna? Jag anser att vi bör:

    1. Bojkotta girigbukarna och deras krigshetsande fulmedier!

    2. Som medborgare byta ut de svenska regeringspartier som går fulmedias och Natos ärenden, d.v.s. de som godkände värdlandavtalet med Nato, dvs. högerpartierna SD, S, MP och Alliansen. Duger inte V så skapa nya fredliga partier som valsamverkar sig in genom regnbågsalliansen Valsamverkanspartiet!

    3. Direkt påbörja nationalisering av länders egna försvar, försvar som helt bör basera sig på allmän värnplikt och konventionell modern krigföring, där utrustningen i största möjligaste mån produceras i de egna länderna av statliga bolag.

    • I flera av Europas länder finns baser riktade mot Ryssland. Vissa har kärnvapen. Mer av den varar ökar krigsrisken.
      Jag tror inte alls att Ryssland vill starta krig.
      Att USA sätter krig högt vet vi mycket väl.

  4. Varför inte göra som Serbien.Bjuda in Ryssland att ha en militärbas parallellt med Natobas.Ryssland borde också få ett område på Arlanda bredvid USA`s område!

  5. Tack för denna artikel, som är utmärkt i GP. Nu är jag i Krim nära Jalta i söder för att känna och se infrastrukturen här, sedan jag varit i Moskva och i Simferopol några dar här och där. Allt är lugnt och fint där jag har varit. Inga poliser eller militärer eller oro , som hemma i Stockholm, Malmö, Uppsala med mord, bilbränder nästan dagligdags. Terrorförberedelsen nära Jalta och gränsattackerna från Ukraina för några dagar sedan verkar inte ha utökats, men 2 ryska gränssoldater lär ha avlidit i detta militäriska angrepp från Ukraina.