Vad betyder robotar för arbete och inkomst?


Den här artikeln har redan publicerats på Björnsbrums blogg. Björnbrum
Det är en översättning av en artikel, och jag återpublicerar den nu då ämnet är intressant och viktigt. Med en del kommentarer av Bengt Nilsson, Björnbrum på Söder. Och Björnbrum har i översättningen utelämnat enstaka partier, som inte ansetts nödvändiga.
Michael Roberts: Robots: what do they mean for jobs and incomes?

Artikeln handlar om robotar och artificell intelligens (AI), ett högst aktuellt ämne. Uppfattningarna går verkligen isär. Ledande forskare varnar för farorna i artificiell intelligens, Artificiell intelligens ska revolutionera vården. SvD skriver ”Superentreprenören Elon Musk intog på söndagen scenen på tech- och kulturfestivalen SXSW i Austin, Texas. Hans rädsla för AI och strävan att befolka Mars dominerade. (Befolkning av mars diskuteras inte i just denna artikel).” SvD

Artikeln.
Vad betyder robotar för arbete och inkomst? undrar Michael Roberts
Den marxistiske ekonomen Michael Roberts har skrivit en artikel Vad betyder robotar för arbete och inkomst? Jag har översatt delar av den, samt lägger till en del egna kommentarer och funderingar. Ämnet blir ju mer och mer aktuellt, och det är sorgligt att ”vänstern” i stort inte är särskilt intresserad.

Över till Michel Roberts artikel:

Amazons öppnande nyligen av en butik i källaren till sitt högkvarter i Seattles har framprovocerat mer prat om att tillväxten av robotar och AI kommer att ersätta mänskligt arbete.Guardian I butiken, som klart är en ”pilotanläggning”, går kunderna in, skannar sina telefoner, plockar vad de önskar från hyllorna och går ut igen. Det finns inga utcheckning eller kassörer. I stället laddar kunderna först ner en app på sina telefoner och sedan känner maskiner i butiken vilken kund som är vem och vad de plockar av hyllorna. Inom en minut eller två efter att kunden lämnar butiken kommer ett kvitto för artiklarna de köpt upp i deras telefoner. Denna utveckling i ”automatisk” detaljhandel motsvarar annan automatisering: på kontor, förarlösa bilar, omvårdnad och beslutsfattande.
Robotar Roberts 180304 robots-2
Så det innebär också att människor snart kommer att ersättas av intelligenta lärande maskiner och algoritmer? I tidigare inlägg har jag skissat upp prognoserna för antalet arbetstillfällen som kommer att förloras till robotar under det närmaste årtiondet eller mer. Robotar och AI utopi eller dystopi del tre Det verkar vara enormt, och inte bara i manuella arbeten i fabriker utan även i så kallade tjänstemannaarbeten som journalistik, banker och till och med ekonomer!

Techno-futuristerna tror att robotar snart kommer att ersätta människor. Men jag tror att de springer innan de kan gå – eller mer exakt, hittills kan robotar knappast springa och fånga jämfört med människor. Detta är ”Moravecs paradox”, nämligen att ”det är relativt lätt att få robotar att visa upp ett vuxet beteende i intelligenstest eller att spela spel, och svårt eller omöjligt att ge dem en ettårings förmåga vad det gäller uppfattning och rörlighet.” Så algoritmer kan rösta på att investera eller inte investera i hedgefonder eller banker, men en robot kan inte ens slå en tennisboll. I själva verket är robotutveckling på väg mer mot ’cobots’, som fungerar som förlängning av fabriksarbetare med tungt arbete och på sjukhus och omsorg för diagnoser. Detta ersätter inte arbetstagaren direkt.

[Björnbrums kommentar: den här hundroboten som trots motstånd från en besvärlig föräldratyp (?) lyckas öppna en dörr är väl ändå på väg mot ettåringsnivån? Utvecklingen går fort inom robottekniken.]

Den allmänna ekonomiska debatten är huruvida ”teknologin” kommer att skapa fler jobb än den förstör. När allt kommer omkring, går argumentet, kan ny teknik ta bort vissa arbeten (handvävare i början av 1800-talet) men skapa nya (textilfabriker). […]

Historien om bankkassörer gentemot bankomater är ett annat exempel på en mänsklig resurs där en teknologisk innovation fullständigt ersätter mänskligt arbete för en speciell uppgift. Ledde detta till ett massivt fall i antalet bankkassörer? Mellan 1970-talet (när Amerikas första bankomater installerades) och 2010 fördubblades antalet bankkassörer.Bankomater Minskandet av antalet kassörer per filial gjorde den billigare att driva, så bankerna utvidgade sitt nät av kontor. Och rollen utvecklades gradvis bort från kontanthantering och mer mot relationsbank.

[Björnbrums anmärkning: Så ser det väl inte riktigt ut här? Visserligen slänger bankerna ut kunder som vill ha reda pengar, och omvandlar sig till ”rådgivare” och ”personliga bankmän”, men mängden kontor har väl knappast ökats? Men om man tar någon annan bransch kanske det håller bättre?]

Det är den optimistiska uppfattningen. Men även då, som Marx påpekade med ökningen av maskiner på 1800-talet, är förlusten av arbetstillfällen inom en sektor och deras återskapande i en annan ingen smidig förändringsprocess. Som Marx uttryckte det: ”De verkliga fakta, som den ekonomiska optimismen endast ger en vrångbild av, ser ut så här: De av maskineriet utträngda arbetarna kastas från verkstaden ut på arbetsmarknaden, där de ökar antalet av de arbetskrafter, som utgör reserven för den kapitalistiska exploateringen. Denna följd av att maskineriet införes framställer ekonomerna som en fördel för arbetarklassen. I vårt arbetes sjunde avsnitt skall vi visa, att maskinerna tvärtom av denna orsak drabbar arbetaren som ett fruktansvärt gissel. Här nöjer vi oss med att slå fast: De arbetare, som kastas ut från en industrigren, kan visserligen söka arbete i en annan gren. Om de finner en sådan och bandet därmed återknytes mellan dem och de samtidigt med dem ”frigjorda” existensmedlen, så sker detta med hjälp av ett nytillkommet kapital, som söker placering, men ingalunda medelst det förut fungerande kapitalet, som nu har förvandlats till maskineri.

Men deras utsikter att reda sig är mycket små t.o.m. i detta fall. Förkrympta genom arbetsdelningen är dessa arma satar så litet värda utanför sitt gamla arbetsområde, att de bara kan få sysselsättning i några få lågt stående och på grund av sin enkla beskaffenhet alltid överfyllda och underbetalda branscher.

Dessutom drar alla industrigrenar årligen till sig en ström av människor, som levererar de rekryter som behövs för den regelbundna ersättningen och tillväxten. Så snart maskineriet frigör en del av de arbetare, som förut var sysselsatta i en bestämd industrigren, tar också den ström av nya arbetare, som skulle ha sökt sig till denna industrigren, en annan riktning och hamnar i andra industrier, medan de ursprungliga offren till största delen går under eller förslummas under övergångstiden.

[Björnbrum: Citatet är från Kapitalet I, kap. 10, avd. 6, sid 383-384 i Ivan Bohmans översättning. Roberts hänvisar till Marx’ anteckningsböcker som kallas Grundrisse, men jag tycker hans angivna citat stämmer bättre med Kapitalet som ju dessutom är vad Marx själv velat publicera.]

Och så finns lönsamheten hos tekniken. Robotar kommer inte att användas om de inte kan leverera mer vinst för ägare och investerare i robottillämpningar. Men fler robotar och relativt mindre mänskligt arbete kommer att betyda relativt mindre värde skapat per enhet kapital investerat, eftersom vi från Marx värdelag vet att värde (innefattat i försäljning för vinst) skapas endast av mänsklig arbetskraft. Och om den sjunker relativt till använt kapital så finns det en tendens till lönsamheten att falla. Så ökningen av robotar och AI ökar sannolikheten och storleken på lönsamhetskriserna. Så det är mycket troligt att nedgångar i kapitalistisk produktion kommer att intensifieras, eftersom maskinerna i allt högre grad ersätter arbetskraften.
Detta är kapitalismens stora motsägelse: Om man ökar produktiviteten av arbetskraft genom fler maskiner minskar kapitalets lönsamhet.
[Björnbrum: Det som Roberts här lägger fram är det som Marx något knöligt kallade ”lagen om profitkvotens fallande tendens”. Den finns beskriven i Kapitalet III, kapitel 13-15 som publicerades långt efter att Marx dött. Enligt Marx’ uppfattning om värde så är det bara levande mänskligt arbete som skapar nya värden. Det som händer med maskiner och annan utrustning är att under arbetsprocessen så överförs en del av deras värde till de nya produkterna, maskinen i sig skapar däremot inga nya värden. Det sker en förslitning, och det är ju något som bekräftas i bokföringen där en del av maskinparkens värde skrivs ned varje år.]

Huvudströmningen inom nationalekonomin förnekar antingen värdelagen eller ignorerar den. 1898 presenterade den neo-Ricardianske ekonomen Vladimir Dmitriev, för att motbevisa Marx värdeteori, en hypotetisk ekonomi där maskiner (robotar) gjorde allt och det inte fanns någon mänsklig arbetskraft. Han hävdade att det ändå fanns ett stort överskott tillverkat utan arbetskraft, så Marx värdeteori var fel.

Men Dmitrievs tankexperiment är irrelevant eftersom han och andra ortodoxa ekonomer inte förstår värde i det kapitalistiska produktionssättet. Värdet i en vara till försäljning är dubbelt: det finns fysiskt ”bruksvärde” i den sålda varan eller tjänsten, men det finns också ”bytesvärde” i pengar och vinst som måste realiseras i försäljningen. Utan den sistnämnda sker ingen kapitalistisk produktion. Och bara arbetskraft skapar sådant värde. Maskiner skapar inget värde (vinst) utan att människor sätter igång maskinerna. Faktum är att Dmitrievs superöverflödande robotekonomi inte längre skulle vara kapitalistisk eftersom det inte skulle bli någon vinst för enskilda kapitalister.

Och här är kapitalismens stora motsägelse. När maskiner ersätter den mänskliga arbetskraften, under kapitalismen, faller lönsamheten även om arbetets produktivitet stiger (fler saker och tjänster produceras). Och fallande lönsamhet kommer periodiskt att störa produktionen för enskilda kapitalister eftersom de bara använder arbete och maskiner för att göra vinster. Så kriserna förvärras långt innan vi kommer till Dmitrievs hypotetiska robotvärld.
[Björnbrum: Att tala om ”lagen om profitkvotens fallande tendens” låter rätt oskyldigt, men i själva verket kan detta ses som en av flera kristeorier som marxister kan arbeta med. Och till skillnad från tillfälliga kriser som kan övervinnas och till och med stärka kapitalismen så är det här ett långvarigt och möjligen dödligt gift som äter sönder systemets möjligheter att fungera. Kanske samtidens våldsamma spekulationer i kapital som inte sysslar med ren produktion kan ses som ett tecken på att systemet närmar sig slutet?

Robotar och vad de kan innebära: det är inget nytt ämne på min blogg. Den här manicken hade jag med i ett inlägg i maj 2009: Produktivitetsexplosion och försvunna jobbDen skulle vara bra på att plocka saker. Andra robotar svetsar, monterar etc. Ännu så länge är väl människan den enda verkligt mångsidiga bio-roboten. Men det jobbas säkert på det också.]
Björnbrum 180303 margin
Men vad gör man när jobb förloras till robotar? Några liberala ekonomer pratar om en ”robotskatt”. Men allt detta skulle göra är att sakta automationen – knappast ett progressivt drag för att minska trälandet. Idén om universell grundinkomst (UBI, universal basic income) fortsätter att få fart bland ekonomer, både vänster och huvudströms-. Jag har diskuterat UBIs förtjänster och begränsningar tidigare.Basinkomst – inte tillräckligt radikalt UBI förespråkas av många neoliberala ekonomiska strateger som ett sätt att ersätta ”välfärdsstaten” med fri hälsovård, utbildning och anständiga pensioner med en grundinkomst. Och detta är tänkt för att hålla ner lönerna för dem som arbetar.Jacobin En anständig nivå av grundinkomst skulle vara för kostsam för kapitalismen att ha råd med. Och även om UBI vanns i kamp av kämpande arbetare skulle det inte lösa frågan om vem som äger robotarna och produktionsmedlen i allmänhet.
[Björnbrum:Medborgarlön, eller vad man kallar det, är en bra idé i rätta händer. I nyliberala händer kan den bli ett fruktansvärt vapen.]

Ett mer spännande alternativ, som jag ser det, är idén ’universella grundtjänster’ [UBS, universal basic services], d.v.s. vad som kallas offentliga varor och tjänster, gratis att använda. UBSEtt rikligt överflödssamhälle är definitionsmässigt ett där våra behov uppfylls utan arbete och exploatering, d.v.s. ett socialistiskt samhälle. Men övergången till ett sådant samhälle kan börja med att ägna socialt nödvändigt arbete till produktion av grundläggande sociala behov som utbildning, hälsa, boende, transporter och grundläggande matvaror och utrustning.

Varför använda resurser till att ge alla en grundinkomst för att köpa dessa sociala behov? Varför inte göra dem gratis vid användning? Istället för att skära av människor som inte arbetar från dem som arbetar med inkomst behöver vi bygga enhet vid arbetet genom att skära ner arbetstiden och utvidga (avgiftsfritt) offentliga tjänster och varor för alla.
Roberts 180303 robots-1
Detta skulle naturligtvis kräva att de många äger och kontrollerar produktionsmedlen och planerar tillämpningen av dessa resurser för sociala behov, inte vinster för de få. Robotar och AI skulle då bli del av de teknologiska framstegen som skulle göra ett överflödssamhälle möjligt.
[Björnbrum: Det här skulle ju kunna utvecklas och framhållas som en ”välfärds- och frihetsrevolution”. Men just nu är det glest med krafter som vill verka åt det hållet.]

intressant.se, , , , , ,, ,, ,, , ,, , , ,


30 svar till “Vad betyder robotar för arbete och inkomst?”

  1. Tanken bakom den industriella revolutionen var väl att maskinerna en dag skulle sköta det tunga, skadliga och monotona arbetet. Att vinsterna skulle hamna i fickorna på framgångsrika ägare i stället för att gagna samhällets gemensamma bästa låg väl vid sidan av prognoserna för en gemensam, samhällsnyttig framtid. Utvecklingen påminner om biodlare som lägger beslag på miljoner arbetares fullvärdiga arbetsinsatser och ersättningen blir ett substitut för samhällets överlevnad. Ibland undrar jag om de miljoner som dog i tunga och skadliga arbeten hade fortsatt om kristallkulan berättat om framtiden. Många hade kanske gått hem och fortsatt med torpet och fisket i stället.

    • Problemet var nog att många knappast kunde gå hem till något torp längre. De jordlösa på landsbygden fick allt svårare att försörja sig när befolkningen växte och de gamla allmänningarna försvann och nya former för jordskifte infördes. Så vilka andra alternativ för överlevnad fanns än att börja lönearbeta någonstans, även om det alternativet var motbjudande?

      Liknelsen med biodlare som lägger beslag på binas arbete tror jag är värd att sparas och fundera vidare på.

  2. Spännande. Det här har jag tjatat om ett tag nu på olika bloggar, dock utan att väcka något större intresse.
    Jag kan rekommendera en bok om det, ”Postkapitalism” av Paul Mason, den finns översatt till svenska på ordfront.

    • Den så kallade vänstern har varit notoriskt ointresserad av de här frågorna i årtionden. Ju mer påträngande de har blivit, desto större ointresse. Och då har ju samtidigt kapitalägarnas möjligheter att agera efter sina egna intressen ökat.

      • Björn.
        Jag misstänker att du har alldeles rätt. Vänstern i Sverige pratar knappt om detta, men kapitalägarna är sannolikt i full färd med att förbereda sig inför teknikskiftets nästa språng.
        Kanske är dom angrepp vi ser på yttrandefriheten och strejkrätten och eventuellt också närmandet till NATO, med vidhängande krigshets mot Ryssland, en del i deras positionering inför framtiden.
        Vi vet inte allt dom pratar om i högerns tankesmedjor, men vi skall nog inte underskatta dom.

        • Det låter som om högern skulle vara en enda samlad politisk kraft men jag tror inte det är verkligheten. Snarare en av vänstern föreställd fiende som ska bekämpas till varje pris. Frågan är bara om den arbetande klassen finner en sådan uppdelning vara gällande. Vissa kanske fortfarande gör det men jag tror de blir allt färre. När propagandan ställs mot motpropaganda så blir det problem. Internet har medfört att krigsskådeplatsen har flyttats från gatan till media. Väntar med spänning på 1:a maj. Folkfest eller folktomt?

          • Jag har en känsla av att det är högern som larmar om ”vänster”, när det i själva verket handlar om människor som knappast har några vänsterståndpunkter kvar, annat än en (ursäkta uttrycket) pissljummen liberalism med lite tyck-synd-om-identitetspolitik, värdegrunder och ”alla människors lika värde”. Att sådana människor skulle ha några djupare intressen av vad man kan göra med den tekniskt-vetenskapliga revolutionen är föga troligt. Däremot har de konstigheter för sig som gör att det är lätt att håna dem och kalla dem ”vänster”.

            När jag försökte beskriva datoriseringens möjligheter för en ganska högt uppsatt person i V-partiet fick jag bara svaret: ”Men jag är ju humanist.” – Ajöss! Sådana människor är inte vänster. Möjligen kan de inräknas bland de avarter som Marx och Engels spolade i slutet av Kommunistiska Manifestet.

  3. Nu skojar du, Björn! Visst talar vänstern om robotar.
    https://www.etc.se/ledare/fuck-arbetslinjen-lat-robotarna-ta-over-vara-jobb
    Och Sovjetunionen satsade verkligen på vetenskap och göra arbetet lättare för arbetare. De ansåg att robotar var till för folket och samhället.
    Visste ni förresten att det var Sovjetunionen som uppfann mobiltelefonen? Tror det var 1956. Och det var någon som sa att de även låg bakom uppfinningen av led lampan.
    Och på sovsjosen Lenin (presidentkandidaten och direktören Pavel Grundinins arbetsplats) utanför Moskva studerar ungdomarna programmering och vetenskap – Gratis! Enligt någon artikel jag har läst så satsar de mer på utbildning i teknik än vad de ordinarie ryska skolorna gör.

    • Den som tog patent på den första mobiltelefonen hette Leonid Kupriyanovich.
      En annan sovjetisk uppfinnare som låg långt framme var Léon Theremin. Trots att han tillbringade en tid i USA så var han Sovjetunionen trogen. Emellertid arresterades han några år före andra världskriget och tillbringade en tid i gulag. Förmodligen upprättades han efter det när han fick ta emot Stalinpriset 1947.
      Det finns en rolig historia hur Sovjetunionen gjorde för att avlyssna den amerikanska ambassaden. Den står att läsa här:
      https://sv.wikipedia.org/wiki/Léon_Theremin

      • Både avlyssningen med emblemet och Theremin är två riktiga klassiker!

        Örnemblemet har jag inte sett i verkligheten men jag var på en konsert med Theremin för många år sedan. Har ingen inspelnings från den konserten men YouTube är full av andra inspelningar, t.ex den här https://www.youtube.com/watch?v=lY7sXKGZl2w

        • Den engelska wikipedia är mycket mera detaljerad om Theremins spännande liv!
          https://en.wikipedia.org/wiki/Léon_Theremin
          Som t ex att han skilde sig och gifte sig med en afrikan-amerikans ballerina, vilket på 30-talet chockerade det amerikanska etablissemanget!

    • Nja, jag skrev ju ”den så kallade vänstern”, vilket inte är samma sak som den riktiga vänstern som trampar på i Marx och Engels fotspår. Den vänster som levde kvar hos teknik- och vetenskapspositiva socialdemokrater och kommunister i Sverige till senare delen av förra århundradet (alltså så länge ”arbetarpartierna” verkligen mest var befolkade av arbetare) men som försvann i och med att funktionärer och medelskikt tog över. Därmed blev vänster förvandlad till ”vänster”. Men det kan ju komma en rekyl så småningom, när valet mellan ”socialism eller barbari” blir väldigt akut att göra.

      • Det skulle visa sig att Granskning Sveriges Fabian Fjälling är pilot och före detta stridspilot i Svenska Flygvapnet. Handen på hjärtat Kerstin. Vem litar du mest på, en stridspilot från Svenska Flygvapnet eller en vänstervriden AFA-aktivist direkt från gatan?

        • En stridspilot från det svenska flygvapnet kan på sin lediga tid vara aktivist i AFA! Vem säger att en stridspilot inte kan vara en kommunist?

          • I Sverige har jag svårt att tänka mig det men säkert var det en merit i Sovjetunionen. Tidigare såg jag AFA som någon form av ”rättvisans gatukämpar” men allteftersom ghettofieringen av vårt tidigare mer trygga och skyddade Sverige har tilltagit i rekordfart har de för mig hamnat mer på samma sida. Visste du att antal ”utanförskapsområden” har växt från ett fåtal till ett par hundra stycken på bara ett par decennier i vårt Sverige? Du vill kanske jag ska skylla det på kapitalismen, som om den vore någon slags nyhet för oss?

            • Vem ska man annars skylla på om inte kapitalet? AFA? Invandrarna?
              Det har varit kapitalet som har haft makten – både före och efter de senaste decennierna. Det har aldrig varit en socialistisk regering i Sverige.

              • För mig ter det sig som både socialismen och liberalismen står bakom det är förfallet där man man kan läsa om mord och andra hemskheter precis varenda dag på nyhetsplatserna. Det här fortsätter och endast konservatismen tycks vara i protest men den är av tradition i jämförelse med den ”västerländska demokratin” än så länge mindre men är ständigt växande till det liberala etablissemangets stora förtvivlan som ser sin närmast totala makt och inflytande gå förlorad. Som resultat av det har vi den senaste tiden fått bevittna rena panikåtgärder och den kommande ”censurlagen” kan vara ett av exemplen på det. I år är det också valår. Ett riktigt spännande valår där resultatet aldrig någonsin varit så okänt. Det jag här ville visa var resultatet av de tre stora politiska ideologierna som fortfarande är dominerande men folk börjar tack och lov kunna se samhället utanför den inskränkta politiska boxen.

              • ”Det har aldrig varit en socialistisk regering i Sverige”

                Vem har påstått det?
                Däremot har det funnits regeringar med socialistisk inriktning och vi har en sådan nu. Dock har den socialistiska inriktningen minskat de senaste decennierna till förmån för en mer marknadsliberal inriktning men så har trenden varit över hela västvärlden. Även om jag numera tror på produktion i privat regi så är den inte alltid mest lämpad. Ett sådant exempel är bostadsbyggandet om man nu önskar att nya bostäder ska kunna nås av alla människor vilket är ett villkor för att motverka bostads-segregation med negativa sociala påföljder. Tyvärr ser den numera marknadsinriktade socialdemokratiska regeringen ut att misslyckas med sådan bostadspolitik då byggherrarna är mindre intresserade av att hyra ut bostäder till lägre hyror. Här framgår tydligt svårigheten att tjäna två herrar samtidigt. Att idag producera något allmänt nyttigt för samhället i statens regi verkar helt enkelt var ute och förlegat samt tillhör nutidshistorien men det kanske kommer tillbaka därför historien brukar ju ofta upprepa sig och det gamla blir som nytt igen?

                https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svalt-intresse-for-regeringens-stod-till-billiga-hyresratter

    • Det bästa för att främja innovationer är belöningen. Hitintills kan vi nog säja att större delen av vår välfärd är just den belöningen. Ägandet är en förutsättning för den här belöningen därför får man ingen belöning kan man lika gärna sparka sig trött. Många innovationer har uppstått i krigens tillstånd men där är det istället krigslyckan som blir själva belöningen och ägandet får då mindre betydelse men kan istället bestå i segern över fienden som då blir friheten.

  4. Frågor i bloggposten: ”Varför använda resurser till att ge alla en grundinkomst för att köpa dessa sociala behov? Varför inte göra dem gratis vid användning?”

    Mitt svar:
    – Anledningen att behålla kapitalet även i en mer jämlik ekonomi är att det finns ett annat gemensamt intresse, vilket är att vi vill upprätthålla ett ekologiskt hållbart samhälle och då kan varken populationstillväxt eller konsumtionsnivå vara fri, såvida man inte antar att alla människor i systemet är självpåtaget återhållsamma, men det vore förmodligen en alltför utopisk dröm, och det är därför ett gratis-samhälle förmodligen är en dålig idé om man vill skapa balans med naturen. En grundinkomst är en betydligt bättre idé.

    I övrigt är arbetstidsförkortning kombinerat med ett mer jämlikt, men inte helt jämlikt, samhälle den mest logiska vägen, anser jag, vilken förmodligen kommer få störst acceptans, d.v.s. vara en demokratiskt hållbar väg.

  5. Karl Marx irrationella utsagor om att maskiner inte producerar värde var motiverat av att hans herrar Britterna ville lura sina rivalers befolkning att motarbeta industrialisering och modernisering överhuvudtaget. Detta vågar jag påstå eftersom den sortens bakåtsträvande uppmuntran är genomgående i Britternas inflytande över andra folk. Upplysningens inslag av kunskapsförakt är förstås en paradox men likväl inte klarsynt observerad av etablerade akademiker. Uttrycket den ädle vilden som tillskrivs Rousseau lär aldrig ha uttalats explicit av honom men väl uttryckt i andra ord. Britternas ständiga syfte var att hålla tillbaka alla andra.
    Såväl Frankrike på 1700-talet, Indien, Sovjet Kina och araber och andra har i linje med det ovansagda blivit uppmuntrade till att skjuta sig i foten genom att motverka sina egna intressen. Alla sekteristiska rörelser överhuvudtaget har såna inslag.
    Araber har inte tjänat något på att övergå ifrån strävanden efter en panarabisk union till den delvis religiöst betingade splittring som nu råder. Och det är samma imperium som påtvingat även araberna en ogynnsam och bakåtsträvande sekterism.
    På intet vis vill jag emellertid förlöjliga eller vifta bort den debatt Anders citerar. Problematiken är högst aktuell och relevant. Men Marx är ingen bra startpunkt då han tjänade monopolkapitalets intressen hur ovilliga ni än är att gå in på det.
    Dom folk som ovan nämndes som lurade att skada sig själv var inte dumma utan Britterna var sofistikerade och skickliga i sitt bruk av medlöpare. Till skillnad från Usa idag har Britterna i mkt högre utsträckning lyckats upprätthålla en värdig fasad under århundraden. Kanske inte ens spelad utan snarare en äkta övertygelse om den egna förträffligheten. Usas mer folkliga karaktär har gjort att deras metoder varit lättare genomskådade. Öppna hot och sedelbuntar.
    Mitt råd beträffande framtiden med AI är att människor av kött och blod bör anstränga sig att utforska kunskapens gränsmarker annars kommer AI att göra det och kanske inte anse att vi bör veta vad AI funnit. På kortare sikt finns det nog många nya intressanta arbeten som en följd av AI.

  6. Vad robotiseringen och artificiell intelligens kommer att innebära bestäms självklart av dem som äger robotarna och AI-erna. Eller har det plötsligt den borgerliga (dvs. monopoliserande) äganderätten avskaffats? ”Vänsterns” tänkare verkar som så ofta ha tänkt bort klassamhället och klassintressena. Vilket är desto mer anmärkningsvärt idag när borgarklassen uttrycker sina intressen till exempel när det gäller monopolet på kärnvapenbestyckade robotar så oerhört klart.

  7. ”Secular stagnation” , ihållande stagnation, är det nya modebegreppet bland liberala ekonomer. Med det vill man få sagt att det saknas tillväxtmotorer och att situationen blir alltmer permanent. Därtill har fransmannen Piketty kommit fram till att produktionsresultatets fördelning mellan arbete och kapital förskjutits alltmer till kapitalets förmån. Bakom dessa tendenser kan vi skönja den teknologiska utvecklingen. Efterfrågan är permanent otillräcklig då löntagarnas andel av nationalinkomsten minskar och kapitalägarna saknar incitament till att investera för att de upplever otillräcklig efterfrågan.
    Jag är böjd att tro att när problemen tillspetsas kommer lösningarna att presentera sig s.a.s. av sig själva. Mänsklighetens förmåga att producera växer och behoven försvinner ingenstans. Lösningen är ”teknisk”, även om den kanske ter sig komplicerad när vi försöker sia in i framtiden. Lösningen kommer troligen att kräva att samhällets förmåga att reglera efterfågan tilltar och i övrigt kan oligarkerna se fram emot dåliga nyheter.

    • Ja, medan Baran & Sweezy skrev om detta redan i ”Monopoly Capital” 1/1 1967 och sedan lyfte Monthly Review fram stagnation som en grundläggande faktor, ett karakteristikum i kapitalismen, kanske främst i den mogna kapitalismen.

    • Jo lösningen är teknisk på det viset att det är tekniken som formar ekonomin, som i sin tur formar politiken.
      En tänkt situation där alla jobb har tagits över av robotar är inte möjlig inom marknadsekonomins ramar då ingen vinst genereras och om alla är arbetslösa finns varken arbetarklassen eller någon köpkraft kvar.
      Någonstans på vägen dit kommer något att hända, då precis som du säger behoven finns kvar.
      Jag tvivlar dock på att vi kan nöja oss med att vänta på att lösningen presenteras av sig själv, då lösningen i det fallet mer sannolikt kommer att presenteras av högern.
      Vi behöver på allvar reflektera över hur denna utveckling skulle kunna gestalta sig och kanske lägga en del av all den kraft som läggs på att rota i socialismens historia på att skaffa oss en beredskap inför framtiden. Jag är rätt säker på att våra politiska motståndare redan jobbar hårt med detta.

    • Lösningarna kommer nog att presentera sig själv. Men inte utan en väldigt tillspetsad kamp mellan intressegrupperna. De gamla bossarna lär knappast ge upp godvilligt.

  8. Den dag som robotar är kopplade till AI som har en intentionalitet som går djupare än människans, kan det ställa till problem.
    Bästascenariot är robotar som är snällare än den procenten av psykopater som styr idag. Då skulle robotarna kunna bjuda motstånd.
    Robotar med för mänskligheten destruktiv intentionalitet skulle innebära slutet för människan.

  9. Det åker runt så mycket citat av vad kända personer påstås ha sagt. Jag vet inte om det här verkligen är Hawkins, men det stämmer åtminstone med vad jag själv tänker, så då är det kanske riktigt:

    Stephen Hawking: ”Everyone can enjoy a life of luxurious leisure if the machine-produced wealth is shared, or most people can end up miserably poor if the machine-owners successfully lobby against wealth redistribution. So far, the trend seems to be toward the second option”

    Angående eventuellt destruktiva robotar så tänkte Isaac Asimov ut motmedlet för länge sedan, i sina tre (sedan fyra) robotlagar:

    1. En robot får aldrig skada en människa eller, genom att inte ingripa, tillåta att en människa kommer till skada.
    2. En robot måste lyda order från en människa, förutom om sådana order kommer i konflikt med första lagen.
    3. En robot måste skydda sin egen existens, såvida detta inte kommer i konflikt med första eller andra lagen.

    I Asimovs roman Stiftelsen och jorden (utgiven 1986) presenteras senare den ”nollte”, övergripande lagen (på engelska Zeroth Law), som i den fjärran framtiden har skapats för att ha prioritet före de första tre:

    0. En robot får inte genom handling, eller underlåtelse att handla, orsaka att mänskligheten skadas.

  10. Schackdatorer utvecklas som lär av sina misstag, förarlösa fordon konstrueras på samma sätt.
    Vad är det då som säger att inte en viss intentionalitet smyger sig in hos robotens AI?
    Hela mänsklighetens historia visar på att en grupp försöker blåsa en annan. Från augurernas försmädliga flin till ”gick du på den lätte”.
    Så grundfrågan tycker jag kokar ner till om utvecklingen har ett högre syfte a la Hegel eller sker planlöst genom anpassning som Darwin menade.