”Stormakterna tjänar på utbrytningar” – Verkligen?



Några dagar före folkomröstningen i Skottland 18/9 publicerade jag här ett gästblogginlägg, en översättning av Åke W. Bergh av en artikel av den kände trotskisten/socialisten Tariq Ali, där denne visade påtaglig förståelse för de som ville att Skottland bryter sig ut ur Storbritannien och bli en helt självständig stat efter folkomröstningen. Strax efter, men på morgonen 18/9 före folkomröstningen publicerade jag ett annat inlägg som polemiserar mot denna uppfattning, skriven av Lars-Gunnar Liljestrand. Han har liksom Åke W. Bergh skrivit här tidigare och är en av författarna till boken ”Lagen om krig” (Se höger kolumn). En debatt har sedan skett efter inläggen. Nu återkommer Bergh med en replik till Liljestrand.
Skottlands flagga

Åke W. Berghs replik.

Det är inte svårt att tolka en god portion ”Schadenfreund” (skadeglädje) i Tariq Alis argument för ett fritt Skottland: här har UK, Great Britain eller vad man väljer att kalla sig, med ”den enda kvarvarande supermakten” USA med sin Natoallians, stött rena huggsexan i forna öst (inklusive Jugoslavien) för att skapa ett pärlband av nya formellt fria men värnlösa västvasaller (utfattiga dessutom – se självaste CIA World Factbook – enda oberoende utbrytaren Vitryssland rena välfärdsstaten).
För USA en chans att skapa lebensraum för sina pipelines men lika mycket flytta fram sina militära positioner för att komma i läge att ytterligare stycka upp forna Sovjetunionen – med klart sikte även på ”nya hotet” Kina. Det senare med en obehaglig neokonservativ antydan om ett tredje världskrig.
Och så kommer nu detta hot om utbrytning i själva västimperialismens centrum (vilket geostrategen Eric Walberg nog skulle räkna in Skottland i)!
Skotsk man 170px-Bagpipe_performer

För att hyfsa debatten: ”Stormakterna” (vilka de nu är idag förutom USA) stöder INTE ett oberoende Skottland! Klart besked från Washington. Nigel Farage och George Galloway å sin sida har en helt annan agenda; båda vill bryta loss HELA dagens UK (Storbritannien) från USA/Nato/EU:s kvävande inflytande. Man agiterar för ett oberoende UK (i:et i Ukip) – borgerligt resp. socialdemokratiskt – fritt från EU:s neoliberala krisekonomier med sina åtstramningar och krigshetsande Nato. Ett UK utan förpliktelser att betala andra länders låneskulder, öppet för handel med ALLA, utan blockader och bojkotter och krav på att dra i fält för att bomba och ockupera fjärran länder.
Man vill sköta sitt, liksom Marine Le Pen i Frankrike. Med dem Ron Paul i Texas som vill att hans USA ska ta itu med sina egna gigantiska problem och sluta blanda sig i all världens interna angelägenheter.

Åter igen: Kuba är som bekant ingen ”utbrytning” USA ”tjänar på”, liksom Latinamerika i övrigt – ett oljerikt Venezuela utanför USA:s maktsfär rena mardrömmen. Selektiviteten i vilka som bör ”söka oberoende” är flagrant ensidig. Välkomna är utbrytare som vill förena sig med imperiet och helt ut accepterar deras affärsintressen och militärbaser (såsom nu senast nazikuppens Ukraina). Ett imperium som accepterar utbrytare i den egna maktsfären är förvisso snart inget imperium.

För övrigt är jag helt ense med Lars-Gunnar Liljestrand: ingen tjänar på regional antagonism och en massa chauvinistiska småstater. I synnerhet dem utan rimlig ekonomisk bärkraft. De befriade baltstaterna är långt ifrån några rika oljeprinsdömen – fråga deras ambulerande låglönejobbare här i Sverige idag.

Sverige, ja. I nutidshistoriskt perspektiv kan vi bara beklaga hur svensk socialdemokratis tappra försök att förena oss med våra grannländer direkt efter kriget gick i stöpet. Hur en alliansfri nordisk union in spe effektivt saboterades av USA med sitt Nato. Ett neutralt enat Norden som haft lika lite att frukta som Schweiz och Liechtenstein, och vare sig krävt militärallians eller svensk vapenindustri.
Scotland untitled

Tariq Ali har stöd för sin positiva syn på det skotska valet. “Etablissemanget vet att den skotska folkomröstningen blottat deras London-centrerade autokrati inför hela den brittiska väljarkåren, och har tvingats till löften om vidgad demokratisk representation. Tveklöst något som även det maktfullkomliga Bryssel och EU:s medlemsstater fått sig en tankeställare av” sammanfattar Finian Cunningham (i My Catbird Seat).



i Andra om: , , , , , , , , , , , , ,

DN 16/9 DN 19/9 Tariq Ali i CounterpunchDN 8/9Flamman augusti 2013


3 svar till “”Stormakterna tjänar på utbrytningar” – Verkligen?”

  1. I AB så har man tagit in en artikel av Masha Gessen att Ryssland faller sönder om några år! Denna förhoppning har många haft sedan Sovjet kollapsade och delades upp i mindre stater. Det hon inte tänker på att det är många länder som nog kommer att splittras långt innan det urgamla Ryssland, framförallt hennes omhuldade USA där ju några delstater är väldigt aktiva att lämna t ex Texas. Den stora orsaken till att USA inte splittrats för länge sedan är ju dollarn som gör att USA med minimal ansträngning kan köpa utländska produkter och hålla igång den kollapsande ekonomin med sedelpressar. Den dagen som dollarn rasar, rasar USA. Det som fick Skottland att rösta ja för en fortsatt union var ju hotet om ekonomiskt kaos om pundet försvann som valuta. Washington sitter och filar på storstilade planer om att stycka upp andra länder medan man själv sitter på en tickande bomb! I sanning skrattretande!

  2. Ingen vill veta vad folken tycker om att splittra GB? Jag tror att folket i sitt ”oförstånd” vill bryta sig ur GB liksom Svenska folket säkert vill bryta sig ur EU! Skottarna vill bestämma själva svårare är det inte. Jag tror att folkomröstningens resultat är riggat. Bara att titta på de Moderatstyrda kommuner i Sverige som hade ett deltagande på 130%, Riggat är bara förnamnet.