Skadegörelse en klassfråga

Denna artikel publicerades första gången 22/5 2018. Fortfarande intressant? Tror det. Tror tyvärr inte att situationen ändrats något.

Jag har förberett att åter publicera ett fortfarande aktuellt blogginlägg som kritiserade en artikel av Expressens ledarskribent Anna Dahlberg om ”Putinpropaganda”. Kommer om en stund. Men jag vill också uppmärksamma en bra artikel av henne om skadegörelse. Kaoset i Dalatrafiken drabbar ingen rik
Expressem. Pål Steigan har också uppmärksamma detta. Pål Steigan
Hon skriver ”Stök i det offentliga rummet är ytterst en klassfråga. De som har råd kan oftast välja bort skränet, hoten och våldet. Därför borde även vänstern ta den sociala oron på allvar.
Det är lätt att tro att stökiga ungdomsgäng mest är ett storstadsproblem. Situationen inom Dalatrafiken talar ett annat språk. Under senare år har situationen på bussarna i framför allt Borlänge urartat fullständigt.
Det har kastats sten, ägg och tomflaskor mot bussar. Vid ett tillfälle stormades en buss av ett 20-tal ungdomar som knackade sönder rutor inifrån.
Inne på bussarna råder inte sällan tumult. Nödkranar vrids om så att bussen inte kan köra vidare. Ungdomar tjuvplingar, bråkar, skriker och vägrar betala biljett. Flera gånger har högstadietjejer blivit omringade av killgäng och fått utstå tafsande och förolämpningar.
Busschaufförer har kallats ”hora”, blivit hotade och rånade med kniv.”
DT

Vidare ”Vid Jaxrondellen kom ynglingar fram, attackerade bussen och hotade föraren med ett tillhygge av trä. De hotade att dra ut honom ur bussen och döda honom. De kastade stenar på passagerare och spottade på föraren.” Händelsen beskrivs som en hämnd för att föraren dagen före hade kontaktat polisen.
– Klimatet har hårdnat på bussarna under senare år. En vuxen människa kan kanske välja att ta bilen i stället, men många skolbarn är hänvisade till åka buss. Vi har frustrerade föräldrar som ringer oss och undrar hur de ska våga låta sina barn åka buss”

Buss sönderslagen
Det är oroande tecken på att den sociala oron ökar i många offentliga miljöer. Hot och våld mot lärare ökar stort, enligt Arbetsmiljöverket. Inom vården rör det sig om en 40-procentig ökning av hotfulla händelser under senare år, vilket har fått sjukhus att anlita ordningsvakter och låsa dörrar på akuten. Andra miljöer som drabbas av social oro är bibliotek, resecentrum och köpcentrum. I Borlänge plågas även köpcentret Kupolen av stökiga och våldsamma ungdomsgäng som sprider rädsla.
Var och en kan incidenterna verka bagatellartade, men tillsammans skapar de en krypande känsla av otrygghet med långtgående konsekvenser. Personal sjukskriver sig eller söker sig till andra, mindre utsatta arbetsplatser. Det gäller poliser lika väl som lärare, socialsekreterare eller busschaufförer som vill slippa att köra vissa linjer. Det är en dränering av kompetens i det tysta.
Upplevelsen av otrygghet spär på så vis på segregationen”.

Kommentar: I denna fråga tycker jag att Anna Dahlberg har lika rätt som hon har fel om ”Putinpropaganda” i en artikel för ett år sedan. Pål Steigan menar att större delen av den svenska vänstern nonchalerar detta problem. Troligen är det så, men det är inget progressivt i att låta kaoset på bibliotek, köpcentra, på bussar och inom vård och omsorg få fortsätta. Det är en klassfråga och något som ökar segregationen. När ska vänstern reagera?

i Andra om: ,
, ,, , vänstern, , , , ,

  6 comments for “Skadegörelse en klassfråga

  1. Kerstin Stigsson
    22 maj, 2017 at 23:23

    Jag har ingen lösning till detta problem. Mer än att studera vad andra länder har gjort för att stävja ungdomarna. Storbritannien hade liknande problem för ett ex antal år sedan. Vad har de gjort som vi kanske kan ta efter?
    Men ska vi utgå från att den sociala oron är från invandrarungdomar? Nej, det är som jag skrev i en annan kommentar på den här bloggen: I grannbyn fanns det en stökig familj som betraktades som tattare (eller av resande folk som vi säger idag). Men jag vet inte om det ryktet var riktigt. Det fanns säkert många resande som skötte sig. Emellertid gjorde en familj att alla resande fick stämpeln av att vara stökiga. Det var inte heller säkert att familjen tillhörde det resande folket. Det var lättare att sätta skulden på en identitet än på samhällets sociala brister.
    Men sedan har vi väldiga utsatta problemområden med urusla och slitna bostäder och närområden. Dessutom finns det många bostadslösa (uteliggare, knarkare och med flera) som söker sig till slitna områden med allt vad detta medför (skräpig tillvaro med att man sover under presenning och har hela sitt liv i plastpåsar). Ett skräpigt närområde gör att människor blir mindre benägna att hålla rent omkring sig.

    Är arbetarungdom mer benägna att vara stökig? Eller är det en sorts omedveten protest till politiska makthavare?
    Även i ‘skötsamma’ områden finns det säkert problem med ungdomar men som inte hörs eller syns utan det försiggår bakom hemmets dörrar. Eller så drar dessa ungdomar sig till grannliggande ‘problemområde’ för att träffa andra ungdomar eller för att få knark.
    I Sovjetunionen var tunnelbanan som en balsal med kristallkronor i taket och fina målningar på väggarna (jag vet inte om det är så än idag) och alla vara stolta över den. Ingen skulle komma på tanken att klottra.
    Något liknande var det på trådbussarna – man klev in på mitten av bussen, la kopeken i asken och tog biljetten. Det var ingen chaufför eller kontrollant som kontrollerade att man betalde. Men man hade de andra passagerarnas ögon på sig. Och om det var någon som inte betalde så blev det skyhöga protester från passagerarna. Kan det vara så att vi måste börja med oss själva för att få en förändring?

  2. 23 maj, 2017 at 16:55

    Kriminalitet kan vara en klassfråga, men jag anser inte att just detta är en klassfråga. Barnen ställer inte direkt till bekymmer i syfte att tillskansa sig mat eller pengar till lägenhetshyra. Det här är helt vanligt ungdomsbus.

    Jag anser att det framförallt är en polisiär fråga om infångande, samt en laglig samhällelig fråga om konsekvenser för barnen och barnens föräldrar. Det måste svida. Ryktet om konsekvenserna måste sprida sig.

    Barnen måste känna skuld och skam och vilja bättra sig. Föräldrarna måste få besök av polisen samt en ekonomisk konsekvens, ex. minskat bidrag för att täcka kostnaderna för vandalism, skadestånd etc.

  3. arbetarklass
    22 maj, 2018 at 23:56

    Vänstern reagerar inte. I vart fall inte som folk förväntar sig. Reagerar gör istället folket i Dalarna som börjar lyssna på vad Nordiska Motståndsrörelsen har att säja. På så vis ger vänstern NMR en god möjlighet att avancera. Bra jobbat?

    • 23 maj, 2018 at 06:41

      Kopplingen till NMR är nog mycket osäker.

  4. etnicitet
    24 maj, 2018 at 00:08

    Vilken etnicitet har klassfrågan?

    • arbetarklass
      24 maj, 2018 at 10:26

      Europeisk skulle jag vilja säja. Det är från Västeuropa den frågan en gång väckts. I Mellanöstern tror jag klassfrågan är mer påtvingad liksom så mycket annat från de Europeiska kolonisatörerna. Eller demokratispridarna som man borde kalla dem idag. Allmänna val av Europeisk modell i Afghanistan. En succé tycker du? Men det har börjat gå sämre för demokratispridarna nu. Konsekvenserna de skapat har gett upphov till kraftigt motstånd i Europas folkliga led. Ingen vet väl riktigt än hur det ska sluta?

Comments are closed.