Kurdernas tveksamma eller pro-imperialistiska roll i Syrien.

Nyligen återpublicerade jag ett kritiskt blogginlägg om en artikel i tidskriften Ordfront om Syrien. Stödjer också Ordfront terroristerna i Syrien? Jag annonserade då en kommande artikel – nämligen denna!

Artikeln.
Senaste numret av Ordfront innehåller artikeln ”Hopp i IS-fri Mellanöster”?. Den är skriven av journalisten Joakim Medin som rest i aktuellt område, och fokuserar ganska mycket på en påtagligt positiv skildring av kurderna. Han skriver dock att ”Rojavas militära styrkor YPG har ingått i den USA-bildade koalitionen SDF som tagit över hela norra Syrien”. Men Medin utvecklar inte en rätt självklar diskussion om SDF i viktiga avseenden är en allierad till USA:s försök att sönda och splittra i Syrien. Jag har här publicerat bl.a. artikeln USA och kurdiska SDF hjälper IS att fly från Raqqa (BBC). BBC och senare Reuters beskriver om hur USA och kurdiska SDF efter avtal i sina militärfordon fraktat 3 5000 IS-krigare och anhöriga från Raqqa till strid i andra delar av Syrien.
Syrien 171115 BBC raqqa-secretBild från BBC

I den viktiga artikeln i nr 12 2017 av tidningen Folket i Bild Kulturfront och på dess hemsida Kurdisk nationalism är ingen modell för folken i Mellanöstern skriver Christer Lundgren bland annat (Utdrag av mig):

”2014 hade PKK upprättat tre självstyrande områden, eller kantoner som de kallar dem, i norra Syrien: Afrin (i nordväst nära staden Aleppo), Kobani och Jazira (guvernementet Al-Hasakah i nordost, ett stort och bördigt område befolkat huvudsakligen av araber och kurder samt en betydande minoritet assyrier och en mindre grupp armenier; kurderna är inte i majoritet). PKK:s mål var att knyta samman de tre kantonerna genom att ta kontroll över mellanliggande områden med arabisk befolkningsmajoritet. I det läget såg man möjligheten att söka stöd från Washington.”
FIB nr 12 2017
”USA:s utrikesdepartement hade beslutat godkänna en form av decentralisering, där kurderna, den sekulära regeringen och de islamistiska upprorsgrupperna var och en fick viss självständighet inom Syrien. Detta beslut utgick från att Washington hade rätt att bevilja autonomi till områden i Syrien, det vill säga att landets eventuella decentralisering inte var en fråga för Syriens invånare själva att ta ställning till.”

”PKK var entusiastiskt över Washingtons idé om upprättandet av ett federalt system i Syrien, där den kurdiska delen skulle omfatta inte bara de områden som de då kontrollerade, utan också sådana som i strid erövrades från IS och andra regeringsfientliga grupper. För att få västmakternas stöd för denna plan anslöt man sig till den USA-ledda koalitionen mot IS och ställde upp med markstyrkor i striderna mot IS.”

I augusti 2016 attackerades USA-stödda kurdiska styrkor av syriskt flyg nära staden Hasakah och USA satte in flyg för att driva bort de syriska planen. Sedan dess har Pentagon olagligt upprätthållit en de facto flygförbudszon över norra Syrien för att skydda PKK-gerillan.

”Ideologiskt och politiskt påminner PKK om den tidiga sionismen. Deras anspråk på att kämpa för folkstyre, demokrati, kulturella rättigheter och feminism mot ”ett gammalt feodalt Syrien” har stora likheter med de tidiga sionisternas anspråk på att vara socialister och demokrater i en reaktionär omgivning. Men Syriens regering är inte feodal, utan sekulär och socialistisk, anti-imperialistisk och antisionistisk.”

”Det kurdiskt nationalistiska erövrandet av territorium med stöd av imperialistmakterna gör att många i såväl Syrien som Turkiet och Irak ser de kurdiska enklaverna inte som en förebild, utan som ”ett andra Israel” i regionen. En demokratisk revolution för folkstyre kan inte genomföras med stöd av imperialistmakterna mot det egna landets suveränitet, den måste per definition rikta sig mot imperialismens strävan efter lokal dominans och världsherravälde.”

LÄS HELA ARTIKELN VIDARE I FIB KULTURFRONT! Kurdisk nationalism är ingen modell för folken i Mellanöstern

i Andra om: , , , , , , , , , , ,, ,

  54 comments for “Kurdernas tveksamma eller pro-imperialistiska roll i Syrien.

  1. Vad vill marktjuven?
    10 januari, 2018 at 06:53

    Den som vill förstå vad är det som försiggår i MÖ måste alltid ställa frågan: Vad vill marktjuven? I det aktuella fallet – ”Rojava”, skapa ett Kurdistan i Syrien är i själva verket en viktig del av marktjuvarnas Oded Yinon planen.

    En riktig analys ges här: http://www.globalresearch.ca/preparing-the-chessboard-for-the-clash-of-civilizations-divide-conquer-and-rule-the-new-middle-east/27786

    När man inser det så faller mycket på plats. T ex att det som händer i MÖ (Syrien, Irak, Libyen, Iran, Jemen, mm) inte handlar inte om USAs ”strategiska intressen” utan marktjuvarnas.

  2. Folkrätten
    10 januari, 2018 at 13:59

    Den här hen som dyker upp under olika alias har samma svar på allt; ”det är judarnas fel”. Kan man inte publicera hen under rubriken ”Sion Vises Protokoll” på en gång?

    Kurderna är ett folk utan land, eller en nation utan stat som kontrollerar territorierna de bebor, de lever under turkars, arabers eller persers regim. Ska folkrätten underkännas, därför att de råkat hamna i positionen att USA i egennytta stödjer dem?

    Gäller kanske folkrätten bara om den kan användas mot USA?

  3. Kerstin Stigsson, medlem i Sveriges Kommunistiska Parti
    10 januari, 2018 at 16:23

    Hur kan han säga att PKK påminner om den tidiga sionismen? På 80-talet kämpade PKK mot diktaturen i Turkiet, och vi inom vänstern stödde då PKK. Så vad har förändrats? Alla frihetsrörelser över hela världen – IRA, FNL, PLO, PKK och med flera – inklusive de nationalistiska slåss för folkstyre, demokrat, kulturella rättigheter och i viss mån feminism. Så vad är det för skillnad mellan t ex PKK och FNL?
    Det har bara funnits två frihetsrörelser utsprungna ur arbetarrörelsen – Sovjetunionens Röda Armé, och den Irländska folkliga armén – Irish Citizen Army – världens första arbetarklass armé (1913). Förmodligen kan jag nog räkna in Kubas frihetsrörelse också (jag är inte så kunnig i Kubas historia).
    Kinas frihetsrörelse är från folket – inte från arbetarrörelsen. Och det är en viss skillnad. IRA var en sådan rörelse som blandade från dom borgerliga till arbetarklassen.
    Är det demokrati i Syrien? Har Assad blivit vald som president av folket? Är inte Assad som t ex som vår egen kung – han har ärvt ämbetet?

    • Anders Åberg
      10 januari, 2018 at 16:58

      Håller med dig Kerstin. Kurdernas sak kan inte viftas bort bara för att dom råkat hamna på samma sida som USA i Syrien.

      • 10 januari, 2018 at 17:23

        Delar av kurderna har valt att alliera sig med USA, inte bara ”råkat”.

        • Folkrätten
          10 januari, 2018 at 17:52

          Jag har bemött dig konkret, och du viftar bort det med ”USA”. Saknar kurderna folkrätt därför att USA stöder den? Det är du som ska försvara ditt angrepp på kurderna, inte de som ska besvara ditt osakliga angrepp på dem. Kurderna är ett folk utan egen regering, de lyder under turkiska, arabiska och persiska regeringar.

          Har man som svensk mage och rätt att säga till kurderna; ”tyvärr kräver vår goda relationer till diktaturerna i Turkiet, Syrien, Irak och Iran att ni inte har någon rätt som nation betraktat” ?

          Jag skulle säga att USA just lyckats placera sig i den roll som sovjetunionen beklädde förr; hänvisande till antiimperialism flyttar de fram sina egna positioner i skydd av folkslag som bli kvitt utländska herrar.

          • 10 januari, 2018 at 18:19

            Givetvis ska folkrätten gälla alla. Den ger inte kurderna rätt till egen stat i Syrien, där de utgör c:a 8 % av befolkningen.

            Förre ambassadören Ingmar Karlsson ”Storkurdistan” en utopi? analyserat kurderans historia och situation. Han kommer till slutsatsen att ett enat Kurdistan är en utopi. Det finns sådana skillnader i olika avseenden mellan kurder på olika håll.

            USA avfärdade också kurdernas folkomröstning i Irak med hänsyn till intresse av relationen till Irak och Turkiet. Ser inte liknelsen med Sovjetunionen. Här gällde det främst stöd till angripna nationer som Vietnam eller till befrielserörelser mot kolonialmakter.

          • Vad vill marktjuven?
            10 januari, 2018 at 20:14

            Har man som svensk mage och rätt att säga till Palestinier ”Tyvärr kräver marktjuvarna att Palestina inte har rätt till egen stat, på eget territorium?”. Dock är det precis det som du själv säger egentligen när du viftar bort kritik mot marktjuvarna, d v s, sionist-kolonialisterna. Dubbel moral, helt enkelt.

            Kurderna är pjäser i ett större spel – antigen är de omedvetna om det, eller har de blivit sålda av sina ”ledare”. Vi vet att Barzani har en cosy relation med marktjuvarnas enhet. Känner du till uttrycket Israel-Kurd, t ex? Vi vet att imperiets devis är och har varit ”söndra och härska”. Vi vet att splittringen av Irak, Syrien och även Iran ingår i zionisternas strategi att ommöblera MÖ. Om du vill kalla fakta ”sions vise” eller vad du vill så var så god. Men det funkar inte för att avfärda det som bevisligen har studerats och vistas av många andra. Du har all folkrätt i världen att vifta bort självklarheter – men kom ihåg bara att dina avfärdanden faller liksom platt. Lägg fram BEVIS på bordet om du har några, vilket jag betvivlar att du har.

        • Kerstin Stigsson, medlem i Sveriges Kommunistiska Parti
          10 januari, 2018 at 18:32

          Och …?
          Här har du valt att stödja en borgerlig och imperialistisk nation mot en annan lika borgerlig och imperialistisk nation.
          Så enligt dig har kurderna inte rätt till en egen nation, till demokrati, frihet – enbart för att delar av kurderna allierat sig med USA!
          Men om dom hade allierat sig med Ryssland hade det låtit annorlunda, eller hur?
          Jag blir så förbannat trött på att nyliberalernas och högerns stöd till USA -imperialismen och ni och extremhögern som stödjer Ryssland! De som kommer i kläm är den vanliga människan – folket. Ni tänker inte ens på människorna – arbetarklassen – som råkar illa ut när de söker friheten från någon av imperialistmakterna.
          Det är dags för folket och arbetarklassen att resa sig från de båda imperialistmakterna!

          • 10 januari, 2018 at 22:09

            Oberoende av detta har de ingen självklar rätt vare sig de allierat sig med Ryssland, USA eller inte med någon. Lika litet har samerna i Sverige rätt till egen stat utan vidare.

            Ryssland och USA har påtagligt olika utrikespolitik.

          • ERIK
            11 januari, 2018 at 10:41

            ”Det är dags för folket och arbetarklassen att resa sig från de båda imperialistmakterna!”
            Kerstin, nu är du där igen, i dina orealistiska önskedrömmar! En analys av konsekvenserna måste ta mer i beaktande än bara en folkgrupps intressen. Jag fick inget svar när frågan gällde Irakkurdernas (Barzanis) utropande av självständighet. Ligger det i den irakiska arbetarklassens intresse och vad säger Iraks kommunistparti? På det fick jag inget svar! Kosovo bombades fritt av NATOs ingripade på UCK-gerillans sida. Med våld ändrades europeiska gränser för att det låg i västmakternas intresse. Idag är det lilla landet till stor del ockuperat av en gigantisk NATO-bas. Om din utgångspunkt är arbetarklassens intresse bör du väl först ställa frågan om folkgruppens intresse är i arbetarklassens intresse!

            • Kerstin Stigsson, medlem i Sveriges Kommunistiska Parti
              11 januari, 2018 at 13:19

              Önskedrömmer?!? En gång i tiden drömde jag om att det skulle bli fred på Nordirland, och att de som såg sig vara republikanska irländare fick vara med på lika villkor i samhället. Det blev fred, men tyvärr ligger alla besluten sedan något år tillbaka återigen i London. Och demokrati …? Ja, de har fria val men … politikerna har inte fått tummen ur …!
              Och vad vore vi utan önskedrömmar?
              Du skulle kanske inte engagera dig i politiken om du inte hade önskedrömmar om hur det skulle vara.

              Det är principen att alla folk har rätt till ett eget land jag försvarar. Även kurder har rätt till ett eget land. Även samer och urinvånarna (indianerna) i Amerika och i Australien har rätt till detta.
              Jag kan se framför mig en sorts karikatyrteckning där USA (Trump) har ett fattigt folk i bojor. Ett folk som slåss av för dom falska eller okända anledningar med ett annat folk. Detta folk som också har den uppfattningen är i sin tur slagna i bojor av Ryssland.
              Allt medan USAs och Rysslands presidenter kopplar av med en whisky eller ett glas vodka – och säger till varandra: ”Det är allt bra att vi har idioter till folk som slåss för vår rätt till naturråvarorna i deras eget land!” Och: ”Vi behöver inte skicka ut våra egna soldater för att garantera att våra egna nationella (amerikanska eller ryska) kapitalister får del av jordens resurser – det gör folket så bra själva!” De båda folket som hade hört vad de båda presidenterna hade sagt hejdar sig, tittar på varandra, slår sedan sig lösa från bojorna och vandrar därifrån – arm i arm! (Det är många som säger att jag har fantasi!)

              • 11 januari, 2018 at 14:55

                Dina tankar om allas rätt till eget land passar väl in på imperialismens devis ”Söndra och härska”.

          • Anders Åberg
            11 januari, 2018 at 12:33

            Kerstin.
            Att rakt av jämföra USA och Ryssland som imperialistmakter skymmer verkligheten.
            USA är något alldeles oerhört mycket mer farlig och aggressiv än Ryssland och därför tvingas vi ta ställning mot USA, vilket i praktiken innebär att vi också tar ställning för Ryssland.
            Jag håller med dig om att kurdernas sak inte får gå förlorad i det spelet, men man får inte heller förlora det större perspektivet och några folkresningar i USA och Ryssland tror jag inte vi skall räkna med på mycket länge.

            • Kerstin Stigsson, medlem i Sveriges Kommunistiska Parti
              11 januari, 2018 at 14:13

              USAs regering möjliggör för det amerikanska finanskapitalet att ro hem naturresurserna i andra länder t ex i Irak och Libyen.
              Så gör även Rysslands regering. Jag orkar inte skriva ner allt igen. Men du kan se kommentaren jag skrev till Anders Romelsjö på Clartébloggen under artikeln ‘Hur Knut Lindelöf drog ut i strid mot sekterismen och fann den utbredd’.
              Men jag kan säga att det ryska finanskapitalet har vuxit väldigt kraftigt under de senaste åren – olja, stål, aluminium, banker, etc. Inom vissa sekter dominerar den ryska staten som möjliggör för det ryska finanskapitalet. Finanskapitalet behöver en uppbackning av den ryska staten för att fungera. Vilket inte behövs i USA.
              Men samtidigt är Ryssland i mångt och mycket fattigare än t ex Tyskland.
              Så vi kan nog inte jämföra USA och Ryssland. Emellertid så är Ryssland mer eller mindre imperialistiskt. De beter sig imperialistiskt, både i Ryssland och utomlands. Den ryska regeringen arbetar för det ryska finanskapitalet, precis som i andra kapitalistiska länder. Och Inte för det ryska folket. Visst finns det allmosor från staten för att hålla det ryska folket i schack. Men så sker även i Sverige, i Tyskland, I USA, osv.
              Som någon skrev: ”Ryssland framställs som ett anti-imperialistiskt alternativ och Putin framställs som en folkens hjälte som värnar de mindre ländernas oberoende. [Men] sådana ställningstagande hör inte hemma i den kommunistiska rörelsen som hela tiden måste se världen såsom den ser ut och inte såsom man vill att den ska se ut.”
              Varje land har sin kommunistiska kamp mot borgarna, kapitalet och fascismen. Så även Ryssland.
              Du menar att när det inte finns några utsikter för att ett folk ska resa sig mot kapitalet så ska man alltså ge upp kampen, och kanske söka sig till någon annan ideologi?
              Det är när det är som mörkast som vi inte har råd att ge upp!
              Om vi ger upp – vem kämpar då för det arbetande och det utsugna folket av alla nationer? Kanske reser sig inte det utsugna folket på länge men vi ska inte göra det lättare för kapitalet. imperialismen och fascismen att sno åt sig folkets ägodelar (t ex vårdcentraler i Sverige och oljeproduktionen i Ryssland). Varje man och kvinna behövs för att kämpa mot dessa krafter.
              Att medge att Ryssland är imperialistiskt är ett litet steg framåt! Kritik till den ryska kapitalismen och imperialismen är ett ännu större framsteg.
              Jag kan inte ta ställning för ett kapitalistiskt och imperialistiskt Ryssland som suger ut sina medborgare – allt medan de rika oligarkerna blir snorförmögna på de ryska medborgarnas vägnar! Det skulle vara lika illa som att ta ställning för USA. Eller för kapitalismen i Sverige.

              • 11 januari, 2018 at 14:53

                Kerstin försök skilja mellan huvudsak och bisak. Det ryska finanskapitalet är jämförelsevis svagt. Läs Myten om rysk imperialism. För nårvarande är kampen mot krig, i praktiken nu mot USA-imperialismen & Co av största vikt.

                Oinformerad hets mot Ryssland är USA:s specialitet som underlag för ev. färgrevolution,statskupp eller krig. Låt dem behålla den. Ryssland är kapitalistiskt, med ganska svaga imperialistiska drag. Kom ihåg hur Sovjetunionen under Andra Världskriget samarbetade med imperialiststaterna USA och Storbritannien.

                * Ryssland har ett handfull militära baser utomlands. USA har c:a 700 baser i uppemot hundra länder, specialtrupper i lika många.
                * USA:s militärutgifter är c:a 10 större än Rysslands.
                * USA för folkrättsvidriga krig på flera håll, Ryssland inte efter vad jag vet. Rysslands återinförlivandet av Krim var i strid med folkrätten efter vad kan förstå, medan den ihjältigna av USA & EU möjliggjorda statskuppen mot folkvald president i Kiev 22/2 var ett värre brott.
                * Ryssland strider legalt mot terrorismen i Syrien. USA:s intervention sker i strid med folkrätten och dessa kända stöd till terrorismen kritiseras knappast.
                * Ryssland anklagas för krig mot Georgien 2008. FN:s utredningsteam skrev i sin rapport: ”De öppna fientligheterna började med en storskalig georgisk militär operation.”
                * Ryssland nedslående av uppror i Tjetjenien, tidvis med islamistisk fundamentalism och stöd av USA är folkrättsligt korrekt. Bra för världen att detta lyckades
                * Ryssland står fast vid avtal med USA om begränsning av långdistans- och medeldistansmissiler med USA som ensidigt drar sig undan.
                * USA hotar Nordkorea med förstörelse. Ryssland föreslår förhandlingslösning, med stopp för Nordkoreas missiltester och av de stora USA-ledda krigsövningarna i Sydkorea nära Nordkorea.
                * USA och media anklagar Ryssland för inblandning i val i USA, utan belägg. Däremot har USA-forskare visat att USA intervenerat i minst 80 val i minst 45 länder, enligt forskare.
                *Tydlig skillnad finns mellan Sovjets illegala invasion i Afghanistan och Rysslands nuvarande krigsavvärjande politik i samarbete med Kina.
                * Kan medföra en ny bipolär värld, minskad krigsrisk och ökad tid för mobilisering av arbetarklass.

                • Kerstin Stigsson, medlem i Sveriges Kommunistiska Parti
                  11 januari, 2018 at 16:22

                  Allt det där vet jag – du behöver inte tjata. Du är väldigt förtjust i att jämföra med USA-imperialismen, eller hur?
                  Men som du vill:
                  Om man jämför finanskapitalet med t ex Storbritannien så ligger Ryssland mycket före. Kanske till och med före Tyskland.

                  Så enligt dig är huvudsaken att bekämpa USA-imperialismen. Medan den ryska imperialismen är en bisak?!? Jag fattar inte hur du tänker. Vi måste bekämpa all imperialism. Det kvittar om den är stor eller liten – det kan jag som kvinna intyga. Det spelar ingen roll om den är liten eller stor. Det är innehållet som spelar en roll.
                  Två av våra kamrater i ett av de två kommunistiska partierna arresterades i somras av den ryska regeringen. Men du håller tyst. Så även KP. Hedervärt var att KPs ungdomsförening reagerade och protesterade mot arresteringarna. SKP och alla andra europeiska kommunistpartier protesterade mot arresteringarna.
                  Vi kan inte hålla på att hålla Ryssland om ryggen när våra kamrater råkar illa ut. Det handlar om att stå rakryggade och solidarisera oss med dom partier vi har som systerpartier i alla nationer, inklusive Ryssland.

                  Det är inte roligt alls att få etiketter på sig, särskilt som det inte stämmer. Vi som är socialister (det är du väl?) har ett högt tak när det gäller kritik och diskussion. I alla fall mitt parti. Och vi kallar inte varandra för splittrare om vi har en avvikande åsikt!
                  Lenin (du har väl hört talas om honom?) ‘Om nationernas självbestämmande':
                  ‘Kan ett folk, som förtrycker, andra folk, vara fritt? Nej’.
                  ‘Huruvida t x Ukraina kommer att upprätta en självständig stat är något som beror av tusen faktorer, vilket på förhand är okända. Och då vi inte vill ‘gissa’ i onödan håller vi fast vid det som är obestridligt: Ukrainas rätt att bilda en sådan stat. Vi respekterar denna rätt. Vi stöder inte Storryssars privilegier gentemot ukrainarna. Vi fostrar massorna att erkänna denna rätt att avböja statliga privilegier för vilken nation det vara må.’
                  Lenin i ‘Kritiska anmärkningar i den nationella frågan':
                  Under de språng alla länder upplever under de borgerliga revolutionens epok är sammanstötningar och kamp om rätten till en nationalstat möjliga och sannolika. Vi proletärer förklarar oss på förhand vara motståndare till storryska privilegierna och i överenstämmelse härmed bedriver vi all vår propaganda och agitation.’
                  Wikipedia engelska Sovjet-Afghan War nämner att Sovjetunionen hade fått ett godkännande den 17 december 1979 av antingen den afghanska regeringen eller av diktatorn själv – Amin – att kollektivt hjälpa Afghanistan. Det är som när Syriens regering begärde hjälp av Ryssland.
                  Enligt FN får man kollektivt hjälpa andra länder om en sådan förfrågan eller begäran kommer in.

                  Är krigsrisken så stor som du (eller Ryssland) påtalar? Mycket märkligt att Irländska Kommunistiska Partiet inte tar upp den stora risken i de senaste tolv numren. De har inte gjort den till en stor sak. De prioriterar bostäder, arbete, vatten, etc.

                  • 11 januari, 2018 at 17:19

                    Nej vi behöver inte alls bekämpa all imperialism nu. Den antiimperialistiska rörelsen är svag och bör koncentrera sig på den helt överlägsna imperialismen. Rysslands finanskapitalet är svagt. Har du läst den 16-sidiga artikeln? Gör det eljest och hänvisa till den i eventuella kommentarer i frågan. En svaghet av Irlands KP att inte uppmärksamma krigsrisken.

              • Anders Åberg
                11 januari, 2018 at 20:03

                Kerstin.
                Nu blir jag lite osäker på vad du egentligen menar med finanskapitalet. Dom verksamma inom olja, stål och aluminium är väl inte vad vi brukar kalla finanskapital.
                I min skalle är finanskapitalet i första hand banksektorn och diverse bolag som mest hanterar pengar. Om det är dom du menar så är det ju alldeles fel att USAs finanskapital inte skulle behöva uppbackning av staten. Quantitative easing programmet i USA pumpade in 3 700 miljarder dollar och om du menar oljemaffian så är väl dom tillsammans med vapenindustrin själva drivkraften bakom USAs imperialistiska mordorgier runt hela jordklotet.
                Men visst, dom ryska kapitalisterna har säker imperialistiska ambitioner dom också och det är ingenting som behöver förtigas, men det gäller väl för alla kapitalister oavsett nationalitet.
                Den krigshets som vi bevittnar nu kommer dock från USA och NATO, inte från Ryssland.
                Skall vi delta i den eller skall vi gå emot den, eller skall vi sätta den ideologiska renlärigheten och klasskampen först och därmed behandla båda sidor som lika goda kålsupare?
                Kanske överdriver en del risken för stormaktskrig och så länge som det hela håller sig på den nuvarande nivån så kanske man kan kosta på sig lyxen av ideologisk renlärighet, men om det hettar till så kommer vi att tvingas välja sida. I det läget riskerar renlärighetsivrarna att ha bidragit till att urvattna en eventuell fredsrörelse till en meningslös papperstiger.
                Jag kan inte se annat än att en fredsrörelse värd namnet måste fokusera på den aggressiva parten, i det här fallet då USA/NATO och göra allt som står i vår makt för att hindra vårt eget land att sluta upp bakom krigshetsarna. Det skulle man också kunna göra av rent säkerhetspolitiska skäl, för att undvika vansinnet att ställa vårt land mitt i skottlinjen vid en eventuell konflikt.

                • Kerstin Stigsson, medlem i Sveriges Kommunistiska Parti
                  12 januari, 2018 at 09:46

                  Anders Åberg,
                  Om man ser t ex på Lukoli – som är ett oljeföretag – har de gett upphov till Rysslands näst största kapitalförvaltningsföretag. De äger dessutom 20% av Rysslands fjärde största bank.
                  I företaget Rusal (aluminium) ingår flera oligarker, Renova gruppen äger 15% av aktierna i företaget. Aktierna går via företaget Sual (en av de tio största aluminium tillverkarna i världen). Renova gruppen har stora intressen i andra företag – värme, el, kemisk produktion, tillverkningsindustri. Gruppen äger även banken Metcombank. I Rusal finns Mathias Waring (en som tidigare arbetat vid Stasi). Waring sitter i styrelsen för VTB Bank.
                  Vad jag kan se så äger mycket av finanskapitalet i Ryssland de flesta större företagen och banksektorn. Vilket gör dom till en enorm makt i staten.

                  Jag kan inte begripa att Anders Romelsjö, Jan Myrdal och Stefan Lindgren inte gjort samma analys om krigsrisken som Irish Communist Party, KKE (Greklands Kommunist Parti) och förmodligen andra europeiska kommunistpartier. Även dom ryska kommunistpartierna har tonat ner krigsriskerna. De koncentrerar sig på den inhemska politiken. Polens Kommunistparti (som har förbjudits att verka i Polen utan att Romelsjö påtalat detta) har andra problem än just kampen för fred. Kanske är anledningen för att de har förbjudits är att de inte går hand i han med den högerextrema regeringen i Polen.
                  Kan dessa tre männen ha en annan agenda i bakfickan, t ex att vänstern (som de anser är utplånad) skall närma sig eurasianismen vilket är extremhögern i Ryssland? Och vad gör då det Kommunistiska Partiet (ej att förväxlas med SKP)? Ska de ställa sig på eurasianismens sida – d v s en del av en ideologi som har tagit delar från kommunismen och fascismen, en s k fjärde ideologi. Vad jag vet så har eurasianismen börjat få mer och mer anhängare i Ryssland. Kanske är det därför som KP inte riktar någon riktig kritik till Putin och kapitalismens Ryssland. Visst, KP kallar Putin för högerspöke och råkapitalist men det hänger alltid ett ‘men’ efter! Varför är KP så avvaktande? Har det med deras förflutna att göra (homofobi och liknande, KP är en kvarleva från Myrdals maoism och från Baudes KPMLr)?

                  • 12 januari, 2018 at 13:59

                    Krigsrisken och risken för kärnvapenkrig ökar. Se bloggimlägg här och bedömningar av experter. Nobelpris för kärnvapenstopp: USA planerar kärnvapenattack på alla städer i Ryssland & Kina. Anfallsrätt hos underordnade

                    * Den internationellt aktade Bulletin Atomic Scientists skriver att USA:s nukleära moderniseringsprogram innehåller en revolutionerande ny teknik som ökar risken för kärnvapenkrig. bulletin Atomic Scientists Slagkraften i nya kärnvapen ökar med tre gånger. Den nya tekniken kallas «super-fuze»,”super-tändrör.”
                    Denna teknik kan kanske slå ut i stort sett hela den ryska systemet av strategiska kärnvapenmissiler.
                    Diagrammet visar hur djupt dessa kärnvapen slår ner i jordytan.

                    Bulletin av Atomic Scientists ställde i januari i år fram den så kallade domedags-klockan en halv minut till två och en halv minut vid midnatt, dvs. ökad risk för kärnvapenkrig med risk för utplåning av mänskligheten.

                    Angående Ryssland har jag på gång refererat till en artikel i frågan, som du inte verkar ha läst. Myten om rysk imperialism och försvar av Lenins analyser Utdrag nedan
                    * Privately-owned monopolies in developing countries tend to differ from their imperialist-world counterparts by being far smaller. Russia has few companies, either private or state-owned, that approach in scale the “hyper-corporations” of the advanced West. In Forbes magazine’s 2015 list of the world’s 2000 largest publicly-traded companies, the highest-placed Russian firm is the gas corporation Gazprom in 27th place, while the oil corporation Rosneft is listed at number 59.[15] Both these companies are majority state-owned. The largest privately-controlled Russian corporation listed by Forbes is LUKOIL, in 109th place. In all, Russia rates 27 firms in the Forbes list – similar to Brazil with 25, and well behind India with 56.
                    * The most powerful privately-controlled Russian company that does not have an obvious link to the resource sector is the retail chain Magnit, at number 701 on the Forbes list. Russia’s non-extractive, non-processing private corporations are thus rather modest in size by world standards.
                    * . Russia is strikingly poor in financial assets. Credit Suisse in its Global Wealth Databook for 2015 cites the astonishingly low figure for financial assets per adult in Russia in mid-2015 of $2,490, compared to $8,204 in Brazil, $25,962 in Chile, and figures in Western Europe that mostly top $100,000.[17] The low figure for Russia reflects the weak development since Soviet times of the financial instruments, including stocks, bonds, money market funds and bank deposits, that in most parts of the capitalist world make up the bulk of wealth.
                    * Russia’s small banking industry is dominated by two majority state-owned banks descended from Soviet financial institutions. Neither of these two is especially big in world terms. In the SNL Financial list of the world’s largest 100 banks as of 31 March 2015, Sberbank ranks at number 59 while the VTB Group holds 100th place.[20] The remaining Russian banks are much smaller.

                    With a market capitalisation in May 2015 of $26.9 billion, Sberbank measured on this basis is less than one-tenth the size of the world’s largest bank, the U.S.-based Wells Fargo, and not much more than 40 per cent as big as Brazil’s largest bank, Itaú Unibanco.[21] Brazil, moreover, has four banks in SNL Financial’s top 100, compared to Russia’s two.

                    * Russia’s per capita Gross Domestic Product (measured at Purchasing Power Parity) in 2015 was a little under US$24,000 – rather less than half of the U.S. level, significantly behind Malaysia, and similar to the figures for Chile and Argentina.[7]
                    *

                    • Kerstin Stigsson, medlem i Sveriges Kommunistiska Parti
                      12 januari, 2018 at 15:14

                      Jag har läst den, men den imponerar inte på mig. Det skulle vara som om någon försökte övertyga mig om att 70 80-talets socialdemokratiska politik inte var imperialistisk!
                      En stat i ett kapitalistiskt land agerar i kapitalets intresse – inte folket.
                      Du måste skilja mellan en stat i ett kapitalistiskt land och en stat i ett socialistiskt land. Vilket KP också har svårt med. Den ena agerar till förmån för kapitalet. Det andra agerar till förmån till arbetarklassen (och då talar jag om socialism – inte kommunism).
                      Det går inte och jämföra om du är liten eller om jag är stor när det gäller att beskriva ett land om imperialistiskt eller inte. Det som betyder något är hur monopolen och kapitalet agerar i ett land. Och Rysslands kapital agerar imperialistiskt – allt enligt vad Marx och Lenin skulle se på det. Och vi måste bedöma Ryssland och motsättningarna för att komma arbetarklassen till gagn – imperialistiskt eller inte. Inte hur de ryska borgarna ska komma till gagn. Och just nu gagnas inte den ryska arbetarklassen, eller den svenska, eller den europeiska av en för tillfälligt ‘svag’ imperialism.
                      Socialister och kommunister ska inte agera borgerligt, även om vi lever i en borgerlig stat. Vi är inte socialdemokrater. Vi ska betrakta hur kapitalistiska länder behandlar sin av alla nationers arbetarklass (det eftersom den borgerliga unionen EU har tvingat människor från sina länder för att få ett arbete). Och agera utifrån detta. Om kapitalet, och staten som möjliggör detta genom lagar, utnyttjar eller splittrar en arbetarklass ska ställa oss på arbetarklassen av alla nationer. Det är den borgerliga staten, EU eller EEU, och kapitalet som försöker splittra och sänka löner. Vi faller i den borgerliga fällan genom att klanka på våra egen klass av en annan nation. Detta orsakar splittring och rasism – vilket är vad borgarna och kapitalet vill ha. Och splittringen kommer att öka enormt i framtiden i och med den fria rörligheten. Då gäller det att inte säga ‘vi’ och ‘dom’ när vi alla är ur arbetarklassen.
                      Du är förtjust i att sätta ‘svag’ och ‘stark’ i att betona vad du vill ha sagt, eller hur? Men ibland kvittar det – kom i håg att David besegrade Goliat. Och många små och till synes muskelsvaga kvinnor gör lumpen med ett gott resultat!
                      Det spelar överhuvudtaget ingen roll i mängden av kärnvapen USA och Ryssland (och andra länder) har.
                      Faktum är att en kärnvapenbomb från något land är en för mycket!

                    • 12 januari, 2018 at 15:17

                      Imperialismen finns i olika grader. Den är svag då det gäller Ryssland och mycket starkare,och utrikespolitiskt mer hotande från USA.

                  • Anders Åberg
                    12 januari, 2018 at 19:10

                    Det kanske är så att man inte kan dra tydliga skiljelinjer mellan industrikapital och finanskapital längre. Tendensen verkar vara att en ständigt ökande del av världens kapital befinner sig i rörelse från produktion och mot spekulation. Påståendet att USAs finanskapital inte skulle behöva uppbackning av staten förefaller dock lika felaktigt trots det.

                    Om vi inte gräver ner oss i vem som har den mest relevanta bedömningen av risken för stormaktskrig så kanske det blir lättare att diskutera det som iallafall händer mitt framför näsan på oss, nämligen den fullständigt uppenbara krigshetsen mot Ryssland.
                    Vi kan alla se hur Ryssland omringas av västvänliga krafter och hur NATO-propagandan även i vårt fredliga land når höjder som iallafall jag aldrig upplevt tidigare. Allting tyder på att USA och NATO också är djupt inblandade i destabiliseringen av Mellanöstern och t.om. backar upp rena terroristorganisationer, samtidigt som dom låtsas bekämpa dom.
                    Rysslands ingripande i Syrien visar tydligt tvehågsenheten i västvärldens engagemang mot terrorismen. Väst ville helt enkelt inte utrota IS och Al qaida, just för att dom hade mer intresse av en splittrad arabvärld.

                    I Sverige är det alltså uppslutningen bakom NATO, krigshetsen mot Ryssland och en synnerligen tveksam hållning gentemot terrorismen som vi har att ta ställning till.
                    För min del är detta mycket enkelt. Sverige är i full färd med, eller har i praktiken redan anslutit sig till dom mest reaktionära, expansiva och brutala krafterna i världen. Du får göra hur du vill Kerstin, men för mig är det fullständigt självklart att bekämpa denna vanvettiga utveckling.

                    • Kerstin Stigsson, medlem i Sveriges Kommunistiska Parti
                      13 januari, 2018 at 06:27

                      Jag har inte påstått att USAs finanskapital inte behöver uppbackning av staten. Tvärtom. USAs finanskapital behöver staten – precis som Rysslands finanskapital. USA använder imperialism – krig och erövringar – för att de rika ska bli rika, kortfattat sagt. Det är imperialismens natur.

                    • 13 januari, 2018 at 09:05

                      USA ”använder” inte imperialismen. Något val finns inte. Vid analys av kapitalismen för över ett hundra år sedan av radikale Hobson (1902), Hilferding och Lenin (1916) att kapitalismen övergått i ett imperialistiskt stadium ekonomiskt, hos de ledande länderna i alla fall. En analys av detta, senare teorier, och den senare utvecklingen finns i boken/skriften ”USA som världspolis” av Ulf Karlström och mig. Kan best’llas för 50 kr, eller 254 kr som pdf. Se till höger på bloggsidan. Läs också Bakom krigen står imperialismen

                    • Kerstin Stigsson, medelm i Sveriges Kommunistiska Parti
                      13 januari, 2018 at 10:27

                      Jag använder Lenins definition av imperialism, Anders Romelsjö. Inte en revision. I alla fall inte en av dig och av den rasisten Ulf Karlstöm analys om vad imperialism är.
                      Om du ska hänvisa till någon så ska du hänvisa till Marx och Lenin.
                      Lenin: ”Finanskapitalet, som koncentrerat, på några få händer och åtnjuter ett verkligt monopol, vinner väldiga och ständiga profiler av bolagsstiftningar, emission av värdepapper, statslån, o s v, befäster härmed finansoligarkins herre välde och pålägger hela samhället en tribut till monopolisterna.”
                      ”Finanskapitalet är så betydande, man kan säga avgörande kraft i alla ekonomiska och internationella förhållanden att det är i stånd att underkasta sig, och i verkligheten underkasta sig till och med stater som åtnjuter fullständig politiskt oberoende.”
                      ”När vi fått en situation där kapitalet lagt under sig nästan all produktion och det krävs en väldig stor kapitalinsats för att ta sig in på marknaden, blir det viktigt för kapitalet att lägga under sig nya marknader. Detta leder till ökad konkurrens mellan olika kapitalistiska stater som mynnar ut i krig.”
                      ”Imperialismen som ett särskilt stadium av kapitalismen.”
                      Menar du att USA är av naturen kapitalistiskt? Kapitalism är en ideologi och ett ekonomiskt system – inte ett särskilt kännetecken för ett land. En stat, ja. Men inte ett land.
                      Som sagt – en stat kan vara kapitalistisk, och en stat kan vara socialistisk.
                      Jag tror du och jag inte har samma definition om vad imperialism är. Det är därför du har omdefinierat Rysslands imperialism till just ‘svag’. Men jag utgår från Lenin och Marx – inte av en omdefinierad version av Marx och Lenin. Och från att ha studerat Lenin och Marx har jag och många andra definierat Ryssland som imperialistiskt.

                    • 13 januari, 2018 at 10:51

                      Jag utgår från Lenins definition, liksom Magdoff (1968) som fann nya karakteristika. Lenin betonade ”konkret analys av konkreta förhållanden” och skulle aldrig godta att man 100 år senare bara skulle använda hans definition. I förordet till boken beklagade han också att censuren hindrade honom att utveckla aspekter på politik.

                      Nej, du utgår knappast från Marx’ och Lenins arbetssätt. Räcker inte med att citera dem, man måste försöka göra en egen analys. Du får gärna kritisera vår analys med egen analys förstås men jag ser inte att du gör det.

                    • Kerstin Stigsson, medlem i Sveriges Kommunistiska Parti
                      13 januari, 2018 at 11:58

                      Så du vill ha hela? Jag trodde det räckte med att citera Lenin. Var och en får tänka och fundera på om man kan med Lenins ‘Imperialismens som kapitalets högsta stadium’ jämföra eller förverkliga med dagens värld. Men varsågod, här är min analys:
                      ”Finanskapitalet, som koncentrat på några få händer och åtnjuter ett verkligt monopol, vinner väldiga och ständiga profiter av bolagsstiftningar, emissioner av värdepapper, statslån, osv, befästs härmed finansoligarkins herre välde och pålägger hela samhället en tribut till monopolisterna.”
                      Kommer du ihåg att jag nämnde företaget Lukoil? Lukoil äger 20% av Rysslands fjärde största bank – dvs finanskapitalet. Rysslands tredje största är VTB Bank (staten äger 60%), resten inhemska och utländska finanskapitalister såsom Sultan Kerimov. Rusal och Renova-gruppen är andra företag och finanskapital Osv. Allt är som jag nämnde i en föregående kommentar är koncentrerat till som Lenin nämner få händer och åtnjuter ett verkligt monopol, vinner väldiga och ständiga profiter av bolagsstiftningar, emissioner av värdepapper, statslån, osv. Hela det ryska samhället bidrar till monopolisterna.
                      Nummer två av Lenins citat är att dagens ryska (eller amerikanska) finanskapital är en avgörande kraft i alla ekonomiska och internationella förhållanden, att de kan intervenera andra oberoende länder för att befästa det ryska eller amerikanska monopolet …
                      vilket gör nummer tre av Lenins citat en verklighet – det vill säga Imperialismen som kapitalets högsta stadium.

                    • Anders Åberg
                      13 januari, 2018 at 12:38

                      Kerstin.
                      Så här skrev du ”Finanskapitalet behöver en uppbackning av den ryska staten för att fungera. Vilket inte behövs i USA.”. Men då utgår jag från att det var en missuppfattning.

                      Du kritiserar Romelsjö för att han kallar Rysslands imperialism för ”svag”, men måste inte en styrkebedömning ingå i en seriös analys?
                      Svenska, Danska och åtskilliga små länders kapitalister åker snålskjuts på dom stora starka ländernas imperialism. Skall vi därför behandla alla kapitalistiska länder likadant?
                      Din ståndpunkt blir verklighetsfrånvänd och ohållbar Kerstin. Den konkreta verkligheten måste avgöra hur vi agerar, inte teser i en gammal bok.
                      Gör inte marxismen till en religion. Både Marx och Lenin skulle hatat dig för det.

                    • Kerstin Stigsson, medlem i Sveriges Kommunistiska Parti
                      13 januari, 2018 at 13:18

                      Se kommentaren ovan dig, Anders Åberg. Jag jämförde Lenin med vad han har sagt och med dagens ryska företag.
                      Javisst finns en hel del av det Lenin och Marx har skrivit som inte platsar in i dagens samhälle.
                      Det eftersom kapitalismen och imperialismen har ändrats (även om kapitalismen som ideologi finns där, se definition nedan). Kapitalet i västra Europa och USA har antagit sociala regler som inte fanns för hundra år sedan, såsom kvinnlig rösträtt, rätt att organisera sig, HBTQ-frågor, socialbidrag, etc. Krav som egentligen är utsprungna från socialismen och kommunismen.
                      Dessutom uppkom blandekonomier, välfärdsstater och välfärdskapitalistiska samhällen.
                      Gårdagens koloniala imperialism finns inte. Man kan inte t ex säga att Rysslands imperialism är uppkommen ur det koloniala samhället. Men om man bortser det som inte är dagsaktuellt och försöker jämföra Lenin och Marx med dagens kapitalism så har båda i många fall rätt. Jag kan se det ute i det verkliga samhället med bostadslösa, tiggare, hårdare krav på arbetstagare, låga löner. långa arbetstider, utslagna människor, pensionärer som tvingas leva i sina gamla bostäder som skulle behöva att renoveras (en hel del lever bokstavligen i smuts, har själv sett det gång på gång), etc.
                      Det som vi kämpade så hårt för på hundra år är på väg att försvinna.
                      Wikipedia har något så när bra definition om vad kapitalism är: ”Kapitalism är ett ekonomiskt system inom vilket kapital och produktionsfaktorer är egendomar, d v s ägs och styrs av privata aktörer såsom individer eller grupper av individer utan statlig makt. Produktionens faktorer, så som naturresurser/råvaror, realkapital, och i vissa fall även arbetskraften, liksom produktionens avsättning i form av varor och tjänster, köps och säljs på marknader enligt producentens och konsumentens samtycke.”

        • Anders Åberg
          10 januari, 2018 at 19:11

          Jo, men har dom haft något val?

          • 10 januari, 2018 at 22:04

            Jo, att samarbeta med Syriens regering som sannolikt går segrande ur striden. Utrikesministern har tidigare uttalat sig i riktning om ökad autonomi för kurderna.

            • Anders Åberg
              10 januari, 2018 at 23:02

              Du har nog betydligt högre förtroende för Assadregimen än vad jag har.

  4. ERIK
    13 januari, 2018 at 10:28

    Se inslaget i Rapport om IS-terroristen Skråmo som fick fri lejd av USA och kurdernas för att bussas ut ur Raqqa till ett område som IS fortfarande kontrollerar. Detta för att kunna fortsätta strida mot Assad.
    https://www.svtplay.se/video/16567154/rapport/rapport-12-jan-19-30-1?start=auto&tab=2018
    (Ca 13 min in i sändningen)
    Sedan vill jag hålla med Anders Å men även uppmana Kerstin att reflektera över varför politikerna och medierna i Sverige driver kampanj mot Ryssland. Vi hotas och måste förbereda oss för ett anfall. Kommande val hotas av ryskt sabotage. Den som försöker vara mer realistisk i sin bedömning av ett ryskt anfall mosas i bästa McCarthy-stil (se kritiken mot Sven Hirdman och Hans Blix). Trumps förmodade ryssvänlighet skapade oro i lägret ett tag. Samma opinionsbildning och mobilisering sker i andra EU-länder och EU-politiker med en mer sansad syn måste detroniseras. Paralleller till förberedelserna inför anfallen på Irak och Libyen är uppenbara.

    • 13 januari, 2018 at 10:54

      Nämndes på Rapport igår kväll – men inte att det var USA och kurderna som bussade iväg ISIS-krigare för strid på annat håll. Skrev om detta 16/11, för 2 månader sedan. USA och kurdiska SDF hjälper IS att fly från Raqqa (BBC)

    • Kerstin Stigsson, medlem i Sveriges Kommunistiska Parti
      13 januari, 2018 at 12:34

      Ja, jag har reflekterat över varför politikerna och medierna i Sverige driver kampanj mot Ryssland. Analysen till detta senare. Men jag har även reflekterat över varför politiker och medier i Sverige är enormt tysta när det gäller hamnarbetarstrejken, sopstrejken och bristen på reportage från arbetarklassperspektivet. Deras perspektiv är Mee Too, feminism, nyliberalism, HBTQ-frågor och självklart Trump. De tar sällan upp de allvarliga frågorna som dom vanliga människorna står inför. Om de någonsin gör detta så är det ofta genom arbetsgivarens perspektiv.
      De har dessutom inga reportage om arbetarklassen i Ryssland (men de har haft reportage om arbetarklassen i USA). Medan Navalny och arresteringen av honom synliggjordes i svensk media så nämndes ingenting om de två kommunisterna som arresterades av ryska myndigheter i somras.
      Nu när valet inleds i Ryssland så frågade Sveriges Radio sin journalist i Ryssland Maria Persson Löfgren om det var någon som hotade Putins seger i Mars. MPL nämnde att i och med att Navalnyj inte fick ställa upp så kunde hon inte se någon som hotade Putins seger. Navalnyj har endast cirka 2-3 % av det ryska folkets stöd. Hon nämnde inte kommunisternas Pavel Grundiinin, en man som mycket väl kan hota Putin. Kanske inte vinna men överraskningar kan hända!
      Om Grudinin skulle vinna – var skulle du då stå, Anders Romelsjö, när gunstlingen Putin sparkas ut från Krmel av en kommunist? För det kommer att hända – förr eller senare. Putin är en människa och han lever inte för alltid, det gör ingen människa.
      Och politiker- och mediakampanjen? Ja, inget nytt under solen, Erik! En sådan kampanj fanns det även på 60- 70- 80-talet. Men då hette det inte Ryssland. Utan Sovjetunionen. Och Jan Myrdal och troligtvis även Myrdals trogna vapendragare Anders Romelsjö och deras trogna skara, men även KPMLr stämde in i den politiker- och media- och förtalskampanjen mot det socialistiska Sovjetunionen. Inte kapitalistiska som dagens Ryssland är.

      • 13 januari, 2018 at 13:03

        Det fanns goda skäl att kritisera missförhållanden i Sovjetunionens politik på 1960-talet och framöver. Sätt dig i detta. Krig i Afghanistan som behandlats här är ett exempel. Varför tror du att en bristfällig socialism så lätt ersattes av kapitalism, till vilket bidrog högt uppsatta funktionärer i Sovjetunionen.

      • Erik
        13 januari, 2018 at 17:01

        Ja, men om du reflekterat ser du inget mönster? Inget väsentligt om vad som händer i landet förutom skjutningarna och kraftigt vinklat eller nedtystat om det som händer i omvärlden inte passar den världsbild MSM är satta att förmedla. Avvikande röster ges inte längre utrymme i våra stora medier. Trycket mot konformism liknar McCarthy-eran. Det är dock ingen brist på Rysslandskritik, varför?

      • Anders Åberg
        13 januari, 2018 at 21:49

        Kerstin.
        Alla detaljer om vad som händer i Ryssland förändrar inget i det som händer i Sverige.
        Som Erik påpekar så ser vi ett tydligt mönster i Svenska media. Dom tar ställning för högerkrafterna i inrikespolitiken och för krigets krafter i utrikespolitiken och vår regering gör likadant. Svenska media är idag överhetskontrollerade på ett sätt som normalt står att hitta i diktaturer.
        Det faktum att det finns kapitalister även i Ryssland är inget skäl att inte gå emot detta.
        Jag kan inte se hur det du skriver kan leda till något annat än uppslutning bakom en av dom farligaste och otrevligaste högerkampanjerna vi någonsin sett i vårt land.
        Tyvärr Kerstin, jag tror du har förlorat perspektivet fullständig här.

  5. Kerstin Stigsson, medlem i Sveriges Kommunistiska Parti
    13 januari, 2018 at 15:03

    Vi har bättre och större skäl att idag kritisera missförhållanden i Rysslands kapitalistiska politik än vad Myrdal och ni hade mot det socialistiska Sovjetunionen.
    Jag antar att ni är speciellt förtjusta i ett samhälle där alla ser lika ut, Men det finns inget samhälle, inget land som är perfekt. Det finns alltid brister någonstans. Jag tror att Sovjetunionen gjorde det bästa dom kunde utan att ha något att jämföra med. Det fanns korruption och brottslighet. Men ideologiskt brast dom inte. Dom var mer marxistisk-leninistiska än vad Mao var.
    Ni efterapade politikerna och medierna i hatkampanjen mot Sovjetunionen. Myrdal analyserade att det rådde en stor rasism i Sovjetunionen genom att lyssna – utan att förmodligen enbart kunna några enstaka fraser på ryska – på ett par som diskuterade judar.
    Även Mao och Kina hade säkert sina brister. Men dessa brister kritiserade ni inte.
    Jag har satt mig in i detta. Men du tycks inte lyssna – eller så kan du inte argumentera över det jag nämner. Fundera på varför den brittiska regeringen kände till KGBs och andras planer på att avsätta Gorbatjov, och varnade denna.
    Du kan inte få mig att Jeltsin, en alkoholiserad ointelligent idiot. ensam kunde genomföra en kontrarevolution utan att ha hjälp från inhemska och utländska krafter. Han måste haft hjälp från någon.

    Du nämner att det fanns goda skäl att kritisera missförhållanden i Sovjetunionen. Men vilka goda skäl var dessa? Det var nog inte av omtanke av den ryska medborgaren – varav du idag blundar för alla dom missförhållanden han/hon blir drabbad av.
    Gå in på cprf.ru hemsida (engelska), klicka på artikeln ‘Zhores Alfyorov: Socialism will be back’ den 30 november 2017. Där berättar Alfyorov om tiden i Sovjetunionen. En artikel som du borde läsa, du som hade goda skäl att kritisera missförhållanden i Sovjetunionen. Han tar upp Gulag, kontrarevolutionen och Putin och mycket som vi diskuterar. Det är en mycket bra artikel. Och lätt att läsa. Alla som någon gång kritiserar sovjetunionen borde läsa den. Jag har uppmanat dig en gång tidigare att läsa den. Artikeln är mycket lätt att få tag i: googla på cprf och klicka på cprf russia, Klicka sedan på cprf.ru.

    • 16 januari, 2018 at 09:30

      Kritiken mot Sovjetunionen var av annan karaktär. Kina och andra kritiserade Sovjetunionen för brister i socialismen. Man såg uppkomsten av en privilegierad grupp och brister i demokratin. Zhores Alfyorov skriver också ”Politburo members such as Mikhail Gorbachev, Boris Yeltsin, Alexander Yakovlev, Eduard Shevardnadze, the heads of some union republics and some secretaries of regional Party Committees? One cannot help thinking that this class of bureaucrats was already in a certain sense a class of exploiters.” Detta var en huvudkritik.

      • Kerstin Stigsson, medlem i Sveriges Kommunistiska Parti
        16 januari, 2018 at 10:42

        Det tog lång tid för dig att läsa artikeln, eller hur, Anders?
        Nej, kritiken mot Sovjetunionen hade inte någon annan karaktär än den kritik som vi idag ser mot Ryssland. Det var samma Fake News, och att Sovjetunionen hotade Sverige, samma krigshets, etc.

        Kina började kritisera Sovjetunionen redan på 50-talet när en kinesisk representant hade varit i Sovjetunionen. Stalin uppträdde nedvärderande och den kinesiska representanten ansåg sig förödmjukad. Representanten fick vänta på sitt hotellrum. Trots detta fick Kina ett stort lån av Sovjetunionen (wikipedia). Sedan den incidenten så blev förhållandet mellan Sovjetunionen och Kina frostigt. Och Kina började kritisera Sovjetunionen för brister i socialismen. Men de kunde aldrig presentera några brister. Så att Kina – och ni gammelmaoister – kritiserade Sovjetunionen har inget med socialism att göra. Bara en representant som kände sig förödmjukad. Det sägs på wikipedia att Mao inte hade studerat Lenin, han hade bara ett övningshäfte om detta. Kan man kritisera Sovjetunionen om man inte har studerat Lenin? Knappast. Dessutom så tog det inte länge förrän Kina började utveckla sig i en kapitalistisk riktning, och det gjorde dom redan på 70-talet. Så vem var det som brast i socialism?
        Ja, jag har hela tiden sagt att från då Gorbatjov tillsattes så utvecklades Sovjetunionen kapitalism. För visst fanns det en klass av byråkrater. Byråkratin utvecklades än mer efter 1986, med korruption och laglöshet. Men det fanns det även i Kina. Även i det Maoistiska Kina.
        Byråkratin i Sovjetunionen blev tredubbelt värre efter att Gorbatjov tillsattes, med mycket enskild girighet och korruption. Mycket själviskhet. Och, som Alfyorov nämnde, det startade i mitten av 80-talet.
        Men er (och Kinas) kritik startade redan på det tidiga 60-talet.
        Noterade du inte att Alfyorov nämnde att socialism will be back?
        Vad tyckte du annars om artikeln?

        • 16 januari, 2018 at 11:33

          Kritiken då var av HELT ANNAN KARAKTÄR. Den rörde ideologiska frågor om hur socialismen borde utvecklas. Har du läst ”Den stora polemiken” (på engelska) från 1963, eller ”Några av Leninismens viktiga problem i världen av idag?” Det är riktigt att Gorbatjov genomförde förändringar i kapitalistisk riktning. Ekonomin var i stagnation och fri diskussion var undertryckt. Visst fanns korruption och privilegier även i Maos Kina.

  6. Korp
    13 januari, 2018 at 17:31

    Kerstin Stigsson.. Apropå Pavel Grudinin som den 23 december 2017, vid kommunistpartiets XVII-kongress, nominerades som presidentkandidat. Det meddelades samtidigt att hans kampanjhuvudkontor kommer att ledas av Gennady Zyuganov .
    Vissa ryska politiker på vänstersidan har uppfattat Grudinins nominering, som presidentkandidat för kommunistpartiet som negativt. De främsta orsakerna till kritiken är att Grudinin är en affärsman som är representativ för den ”borgerliga klassen” och tidigare var medlem i United Russia .
    Ledaren för partiet av kommunisterna i Ryssland Maxim Suraikin, som också avser att delta i valet, sade: ”Kan du föreställa dig hur mycket pengar han har? Dessutom är han ägare till gården, som i sig är värld flera miljarder rubel. Detta är en riktig miljardär.
    Om en person tjänade miljarder, om personen var i regeringspartiet (United Russia) och sedan plötsligt byter skor i kommunisterna, för att uttrycka det milt, är det konstigt. Då uppstår omedelbart frågan, om en stor del av de potentiella väljarna verkligen skulle stödja en sådan kandidat”?

  7. Kerstin Stigsson, medlem i Sveriges Kommunistiska Parti
    13 januari, 2018 at 19:28

    Ja, Zyuganov ska leda Grudinins kampanj. Men var det inte du som nämnde att Zyuganov var sjuk, och att det var därför han drog sig ur?
    Ja, det är lite konstigt. men kanske inte så konstigt ändå. Jonas Sjöstedt har vänt kappan efter vinden vid otaliga tillfällen. När (inte om) kommunismen blir ‘poppis’ igen i Sverige, vem tror du då kommer att kalla sig för kommunist? Dessutom har jag för mig att Sjöstedt bor på Östermalm i Stockholm. Eller en annan borgerlig stadsdel.
    Zyuganov är inte precis fattig han heller.
    Det finns ett antal vänsterpartister här hemma som bytt totalt kostym och blivit vänsternationalister.
    Även Putin har tidigare kallat sig för kommunist och varit medlem i kommunistpartiet men är nu den största kapitalisten i hela Ryssland.
    Men nu har det ryska United Left gemensamt och i demokratiska val valt honom så vi får se hur han är. Även miljardärer kan vara bra kommunister. Jag tror inte att det hänger på plånboken storlek. Lenin själv kom från borgerlig miljö. Jag har för mig att det gjorde även Marx. Det som betyder något är om han är bra för den ryska arbetarklassen och naturligtvis ideologiskt.
    Även det grekiska vänsterpartiet floppade ur när de kom till makten och blev borgerligt.
    Det finns väl tre presidentkandidater som är uttalade kommunister? Grudinin, Suraikin och en som jag tror heter Laritsa (efternamnet kommer jag inte ihåg). Laritsa representerar Rysslands Kommunistiska Arbetarparti och är det näst största kommunistpartiet i Ryssland med cirka 2-3 röster vid förra valet.

    • 13 januari, 2018 at 19:53

      Finns inga belägg för att Putin är störste kapitalisten i Ryssland.

      • Kerstin Stigsson, medlem i Sveriges Kommunistiska Parti
        14 januari, 2018 at 07:42

        Putin är den högsta ledaren för det kapitalistiska Ryssland. Och därmed är han den största kapitalisten i Ryssland.
        Precis som jag anser att USAs president Trump är den största kapitalisten i USA.
        Varför jag anser detta är att båda har makten för ett kapitalistiskt statsskick och arbetar för at få ska bli rika medan de fattiga blir allt fattiga.
        Jag gillar inte att du censurerar mig (oavsett hur många kommentar jag får in, om du inte vill att vissa inte ska kritiserar dig och Myrdal så får du skriva in det i reglerna). Jag skickade tre kommentarer på den svarskommentaren som du publicerade 13.03, men ingen har publicerats.
        Det finns tusen gånger bättre skäl att som socialist kritisera det nuvarande kapitalistiska Ryssland än att kritisera det socialistiska Sovjetunionen.
        Visst fanns det korruption och brottslighet i Sovjetunionen vilket påverkade de fem sista åren av sovjetunionen. Men ideologin var det inget fel på.
        Och presidentkandidaten för Rysslands Kommunistiska Arbetarparti heter Natalia Lisitsyne. Inte Laritsa – som jag nämnde förut.

        • 14 januari, 2018 at 09:48

          Enligt marxismens synsätt är varken Putin eller Trump annat än talesman i överbyggnaden staten, för kapitalismen. De har inte avgörandet. Särskilt tydligt är detta i USA där den djupa staten som verkar för delar av storkapitalet synes ha mycket stort inflytande. I Ryssland har den Putin större makt än Trump i USA. Detta är mer demokratiskt, men kallas vanligen ”auktoritärt” i nedsättande ordalag.

  8. Kerstin Stigsson, medlem i Sveriges Kommunistiska Parti
    14 januari, 2018 at 12:43

    Det har kommit ett svar till CLs artikel om kurderna i Folket i Bild. Artikeln heter ‘Majoriteten ansluter sig till antinationalistisk politik’ och den är skriven av Benny Gustafsson, Vad anser du och Christer om vad Benny har att säga i kurdfrågan?

    • 14 januari, 2018 at 19:49

      Jag har inte studerat artikeln än och Christer Lundgren kommenterar om han vill.

Lämna ett svar till Folkrätten Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*