Godhetens och den politiska korrekthetens apostel, Fredrick Federley

Såhär dagen efter den uppmärksammade riksdagsdebatten så finns det anledning att fråga sig vad som egentligen åstadkommits.

Redan långt före debatten i Riksdagen så beställde FRA en ny superdator från USA, en dator som är bland de 5-6 snabbaste i världen. Det visar givetvis att man har haft ett underhandsbesked från regeringen om att spionlagarna ska trummas igenom till vilket pris som helst. I ljuset av det så kan man givetvis fråga sig var Federley och Johansson åstadkommit annat än ett antal timmar tveksam underhållning. En återremittering är inget nej, det är ett uppskov med lagens genomförande oavsett om det blir idag eller efter riksdagens sommaruppehåll.

Men hela frågan om FRA har egentligen hamnat snett. Orsaken till att FRA nu är aktuella för utbyggnad till norra Europas största spionorganisation heter givetvis
– Sovjetunionen. Det kalla kriget fick ett snöpligt slut och då insåg regering och riksdag att vi stod med en lika gigantisk som hemlig koloss ute på Lovön. En jätte som i hemlighet var delvis finansierad av USA. Eftersom Sverige inte är en öppen Natomedlem utan en smygmedlem, kalla det gärna hemlig medlem, så blev det lite problematiskt.

För i omvärldens ögon så betraktas Sverige som Natomedlem, så är det även internt inom militära myndigheter. Knappast någon i den översta försvarsledningen är utbildade enbart i Sverige. Det är standard att våra generaler också har examen från amerikanska krigsskolor, inte så att officerarna använder råbarkade uttryck som ”runka upp strids-
kuken”, det får nog anses komma från de intellektuella avskrädeshögarna. Men att det handlar om den ”Euroatlantiska säkerhetszonen”, dvs. NATO är det ingen som betvivlar, uttrycket används flitigt av nuvarande regering och även av den förra.

När det kalla kriget tog slut så fick Sverige en lika dyr som onödig myndighet på halsen. Det fanns helt enkelt inget behov längre av Förvarets radioanstalt. Idén som någon då presenterade för den dåvarande social-
demokratiska regeringen var att man skulle börja spionera i kabel i stället för i de omoderna radiovågorna. Man hade givetvis draghjälp av de raserade tornen i New York och USA:s olika terroristlagar som emanerade ur The Patriot Act och Department of Homeland Security.

Hemma i Sverige stod Göran Persson och Thomas Bodström och gapade beundrande precis som resten av den socialdemokratiska regeringen. Plötsligen hade det gamla Sovjetunionen ersatts med ett antal lika svårfångade som skäggiga gubbar i Tora-Torabergen i Afghanistan. Dessa skägg hade utbildats och beväpnats av USA för att sedan vända sina vapen mot givaren, det stora landet i väster.

I lilleputtlandet Sverige, ett land med färre innevånare än i många amerikanska städer, så insåg man plötsligt att vi hade massor av ”sådana där” som kunde definieras som antikrist eftersom de tillbad gud men hade ett annat namn för gud. De måste givetvis per definition sympatisera med skäggen försökte man intala sig, vi måste naturligtvis ha koll på dem, de där muhammedanerna.

Skutan var visserligen stor och svårvänd, men FRA lyckades på kort tid förmå den socialdemokratiska ledningen att acceptera en våldsam expansion av FRA samtidigt som Säkerhetspolisen släppte taget om ett antal vänsterelement som man spanade på tillsammans med några nazistgrupper. Muhammedanerna var inte bara skäggiga, de

Termernas egentliga betydelse spelar ingen roll så länge folks rädsla för det okända hölls manifest. Det var inga större problem med att trumma upp en osäkerhet och begynnande oro inför det främmande, i alldenstund då man hade god draghjälp av ett antal nyttiga idioter inom journalistkåren.

Beslut om FRA:s framtid togs av den socialdemokratiska regeringen, något som den borgerliga högerregeringen antagligen är tacksamma för idag. Det var socialdemokraterna som arbetade fram den lag som sedan övertogs av högerpartierna och – som sossarna lyckades bordlägga ett år. Skälet var förstås att man såg en möjlighet att tillfoga regeringen skada, man visste att lagen var rena tuggummit, man hade ju skrivit den själva.

Nu kommer lagen att gå igenom i Sveriges Riksdag. Federley och Johansson kanske får till stånd något slags kosmetiska förändringar, men mer blir det inte. Sammantaget så är FRA det absolut dyraste AMS-projekt som någonsin sett dagens ljus i Sverige. Ett projekt som enbart är till för att myndigheten ska ha sin sysselsättning tryggad, och att den ska kunna fortsätta att distribuera delikata och pikanta detaljer om svenskarna till de amerikanska myndigheterna.

Att det passar högerpartierna som handen i handsken vet alla. Nu har Fredric Federley stått och hulkat i riksdagen och alla har förstått att han är en lika känslosam som förnuftig gosse som bara vill väl. Men om det verkligen är godhet och välvilja som vi behöver från våra valda politiker är mer tveksamt.

Det vore kanske bättre om de var utrustade med en rejäl portion förnuft?

DN1234 SvD1234 AB1234 CS SDS HD12 IDG it

[tags]FRA-lagen, Fredric Federley, Anne Johansson, Högerpartierna, Högeralliansen, Riksdagen, Skendebatt, Skenbeslut, Politikerförakt, Demokrati, Muhammedaner, Islam, Kriget mot Terrorismen, USA, Homeland Security, Patriot Act, Bodströmsamhället, Socialdemokraterna, Politik[/tags]