Men det mest intressanta i Niklas kommentar är; Det finns de som gör det aktiva valet att inte rösta.
Bland politiskt initierade har det varit känt mycket länge att borgerligheten röstar av plikt. Den enda förändring de gör är att de byter objekt för sina sympatier, till ett annat borgerligt parti. Det andra som är känt är att vänstersidan står för huvuddelen av röstskolkarna och att vpk/vp har i förhållande till sina röstetal största andelen. Det har kunnat vara mer än en tredjedel av vpk/vp,s valmanskår som har stannat hemma i en del val.
Nåväl, av de som röstskolkar är det inte ens en procentenhet som gör det av religiösa skäl, merparten av dem väljer faktiskt bort s och vp.

I ett tidigare inlägg nämnde du dina fackliga erfarenheter, ja det kan ju vara en erfarenhet
Jag har ju bara varit fackklubbsordförande och suttit med i förbundsförhandlingar. Senare blev utköpt av företaget för att jag var en besvärlig jävel. Långt efter, uppåt 10-tal år så sa mina gamla arbetskamrater att de saknade mig och att företag hade blivit fördjävligt.

Från den tiden kommer också min erfarenhet av att det är av ondo att ha folk som sitter på mer än en stol. På förbundet fanns det flera personer som var partimedlemmar(s), men det var bara en som satt på två stolar. Den personen gjorde saker (texter som skulle vara bra för den politiska kärriären) som i förhandlingarna förödande för de anställda, vi hade ett helt litet helsike med att neutralisera dem.
På förbundet var de andra reellt störda över hur deras kollega skötte sitt jobb.
Den personen var också den direkta orsaken till att jag blev utköpt, genom att göra gemensam sak med arbetsgivaren. Sedermera klättrade personen vidare i den politiska och fackliga hierarkin och numera nått sin absoluta inkompetensnivå.
Den nivå hade jag sett tidigt. Till saken hör att de andra på förbundet kom och beklagade vad som har hänt och att det inte fick göra något. (jag blev bjuden på rätt många middagar med dem, som tack för den tid som hade varit)
Som du ser en del av, jag har haft ett långt och händelserikt liv som jag till och med har överlevt.

..nästan 20% låter bli att rösta.
I nästa alla val har andelen röstskolkare varit på den nivån. Partierna har förklarat det med att det är sjuka och gamla som inte kan och orkar rösta. Jag har svårt att tro att en femtedel av den vuxna befolkningen är så dålig.

Det finns de som gör det aktiva valet att inte rösta.

Att rösta vore att acceptera ett samhälle jag inte tror på. Att inte rösta är att aktivt ta avstånd från demokratin. Jag är inte reaktionär revolutionär, det är ingen risk att jag kommer försöka störta vår samhällsstruktur. Men jag vill ändå visa att jag aktivt tar avstånd från något jag inte tror på. På samma sätt jag inte är med i svenska kyrkan, varför ge dem bidrag när jag inte tror på den tro de förmedlar?

Det är ett aktivt val att inte rösta. Det har gått en inflation i att misskreditera dem som inte röstar, vilket givetvis är ett misslyckande för politiker/demokratins förespråkare.

Men som sagt, att inte rösta kan mycket väl vara ett aktivt val. Jag följer med intresse den politiska debatten, men väljer att inte ta del av den, vore inte det hyckleri? Att delta i någonting man inte tror på.