|
Att anonyma personer kan bete sig lite som de vill inser alla. I Svenska Dagbladet idag på sidan 26 finns det belysande exempel i en stor artikel om personalen i SL:s kundtjänst. Några citat från de som ringer: - Det förstår du nog att jag inte kan fatta din jävla fitta! - Vad heter du, jag ska gå till tidningarna, jag ska minsann gå vidare med detta! - Ditt jävla svin! - Jag hatar kärringar som inte gör som jag säger. - Din jävla hora fattar du inte vad jag säger. - Du kan ju för fan inte ditt jobb. - Din lilla jävla kärring, vad tror du att du är? - Jag ska möblera om ansiktet på dig så att inte familjen känner igen dig. - Jag ska skjuta skallen av dig. - Du ska ju för fan ge service! - Men lilla gumman, det måste du ju ändå förstå. - Gör för fan som jag säger! - Jag anser att en sån som du ska skjutas. - Jävla kärring! - Jävla hora, jag ska döda dig om inte bussen kommer!” Citaten kommer från tolv olika kunder. Gittan säger till SvD: ”- Jag tror att många tycker att kundtjänst är någonstans där du kan skrika av dig dina synpunkter. Det är en anonym röst som tar emot och då kan du skrika.” |
På Det Progressiva USA skrev Lennart igår:
“- Jag upplever det som att det finns en viss brist på social mogenhet bland många svenska bloggare. Jag får aldrig så många stöddiga buskommentarer i USA som i Sverige. Det finns en medvetenhet om att bloggar är ett viktigt kommunikationsmedium i USA som jag inte ser i Sverige. Det här konstiga fenomenet med att bloggare gömmer sig bakom anonyma bloggar, som verkar vara en hörnpelare i den svenska bloggosfären, saknas i USA. Det verkas finnas en brist på artighet och något som mest påminner om ren råhet bland de anonyma bloggarna som jag inte personligen upplever här. Det verkar på något sätt som om den svenska bloggosfären attraherar människor som inte vågar stå för de åsikter som de förespråkar, ofta på ett mycket stridbart sätt.” Att Lennart har rätt vet ju alla som besökt vissa nyliberala bloggar den senaste tiden. En del utmärker sig så till den milda grad att person-angreppen faktiskt är åtalbara. Och det är dessutom i första hand system som drivs av anonyma bloggare.. Vissa av dessa ägnar uppenbarligen en del av sin överskottsenergi till att bedriva regelrätta -och samordnade- kampanjer vilket jag tycker kan te sig som en tämligen absurd verksamhet. Ett exempel jag varit med om i praktiken är en bloggare som med olika påhittade namn försöker få in kommentarer i min blogg. När jag inte släpper fram kommentarerna på grund av deras, ofta osmakliga och oriktiga innehåll, så ylar hon på sin hemsida över censur… Uppenbarligen behöver den svenska bloggosfären ägna sig åt en rejäl självsanering. Det är självklart, i alla fall för mig, att man inte ska vara tvingad att använda sina personuppgifter som namn, personnummer och adress för att få driva en blogg. Men då kanske vi andra måste reagera direkt på avarterna när vi ser dem..? Eller..? |
Jag håller inte riktigt med om att anonyma personer kan bete sig lite som de vill. det beror förstås på vad man lägger i ordet ”kan”. Givetvis /kan/ de bete sig lite som de vill på samma sätt som icke anonyma personer kan bete sig som de vill. Men om vi istället lägger en värdering i begreppet t ex att det infattar att personerna ”anser sig ha moralisk rätt till” att bete sig lite som de vill, då är det en annan femma.
Att det är många som är otrevliga, oförskämda, elaka eller t o m direkt olagliga när de är (tror sig vara) anonyma har nog inte så mycket att göra med att gemene man tycker att de kan bete sig hur som helst. Jag tror snarare att det är de individer som vill bete sig illa som dras till möjligheten att vara anonym.
”Jag tror snarare att det är de individer som vill bete sig illa som dras till möjligheten att vara anonym.”
Du har nog rätt i det. De flesta känner inte att de behöver gömma sig. Och de få som har andra anledningar att hålla sig dolda, t.ex. av rädsla för repressalier från arbetsgivare, är normalt hyggligt folk som inte behöver ägna sig åt samma kontinuerliga bottennapp som vissa andra..
Att ringa anonymt till en kundtjänst och haspla ur sig grovheter till en anonym röst kan jag ändå någonstans förstå att man vågar. Vad jag aldrig slutar förundras över är vuxna människor som säger exakt vad du räknat upp – direkt i ansiktet på folk! Har både hört och blivit direkt tilltalad på detta sätt under mina år i matbutik, restaurang och på idrottsarenor. Medelålders herrar i kostym är värst. Själv skulle jag tycka det vore så pinsamt att svära åt någon att jag skulle dö.
Det kan du förstå?
Jag kan inte förstå det.
Om jag blir irriterad i en liknande situation så hörs det säkert på mig, men jag vet att det inte är budbäraren som ska skjutas.
Lika lite skulle jag sätta igång att posta buntvis med anonyma mail med olika hot som en viss bloggare gör.
F.ö. samma bloggare som du kommenterat ”Jag blev uppriktigt glad över att se att du är igång och skriver igen, Xxxxx! Annars hade ju den här typen av beteende som riktats mot dig visat sig lönsamt. Och DET hade varit mycket, mycket allvarligt – för många fler än för dig personligen.
Någon kommentar om hur denna person beter sig har jag inte sett från din sida vilket jag tycker ger ett förklarande skimmer över att du finner det naturligt att ringa kundtjänst och vräka ur sig saker.
Lika barn leka bäst, eller hur Carina?
Eller kan du redogöra för vad du menar med ”den här typen av beteende”?
Du tycker att det är det ok att skicka anonyma mail med flera olika avsändare innehållande olika sorters hot?
Och vad menar du hade varit allvarligt för fler än Xxxxx personligen, och på vilket sätt?
Menar du att vederbörandes agerande är helt ok?
- Jag förstår… inte…
Hur man kan få ”Att ringa anonymt till en kundtjänst och haspla ur sig grovheter till en anonym röst kan jag ändå någonstans förstå att man vågar” till att beteendet är naturligt, det förstår inte jag.
Jag förstår inte heller det. OM jag blir sur för något vid ett besked från någon kundtjänst, ja då kanske den som jag pratar med hör det. Men LÅTER jag sur så säger jag alltid -Förlåt, jag vet att det inte är DITT fel. Jag får således dåligt samvete för att jag LÅTER sur. Och det tror jag är det normala beteendet. -Jaså ni kan inte reparera min kamera förän om två månader..? (tänk själv hur kul DET skulle vara..) Men kraken som meddelar detta jobbar garanterat inte som kameratekniker.. Jo det är tur att vi är lite olika till mans och kvinns, men UPPFOSTRAN borde vi ju alla ha..
Fast Jinge, nu var det ju du som tolkade Carina som att beteendet var naturligt. Vilket hon inte skrev att det var.
”Att ringa anonymt till en kundtjänst och haspla ur sig grovheter till en anonym röst kan jag ändå någonstans förstå att man vågar.”
Hur ska man tolka DET då? carina själv undviker ju att kommentera det trots att jag mailat henne om min kommentar…
Att man vågar göra det anonymt men inte om man först presenterar sig med namn (och adress och personnummer, typ). Det är inget i det som gör det naturligt, bara enklare.