Jag blir arg på den nya ledningen för Sveriges Radio, en ledning som uppenbarligen inte bryr sig om det uppdrag den fått av svenska staten. SR.se: ”Programföretaget skall erbjuda ett mångsidigt programutbud som kännetecknas av hög kvalitet… …Programmen skall rikta sig till och vara tillgängliga för publiken i hela landet samt i skälig omfattning tillgodose skiftande behov och intressen hos landets befolkning… …Meningen med public service är att var och en, oavsett kön, ålder, geografisk hemort eller kulturellt ursprung skall kunna hitta något värdefullt och omistligt bland Sveriges Radios program.” Public Services uppdrag är att satsa på kvalitet, folkbildning och demokrati. När man talar om folkbildning så är det en av de viktigaste uppgifterna man har. Det är särskilt viktigt nu då resten av radio- och TV-kanalerna blir alltmer jippobetonade, gratistidningarna ynglar av sig och kvällspressens mål enbart är upplageökning med spektakulära vinklingar och kändisar. Radions P1 har där en särskilt viktig uppgift att fylla. En uppgift som innefattar möjligheter till fördjupning där man inte behöver göra avbrott för reklam, eller beskriva omvärlden på ett onödigt dramatiskt sätt, lika lite som man behöver göra det glättigt och publikfriande. Sveriges Radios ledning försöker att lägga ned program som exempelvis Konflikt, Vår grundade mening, Boktornet, Naturbruk och Tendens. Man talar även om att lägga ner Studio Etts tidiga timme, den mellan 16.05 och 16.45 Sändningarna av Dagens Eko ska helt bort ur radions P3 och i P1 ska man ersätta programmen man raderar med talkshower, nya livsstilsprogram om mode, inredning, mat och kärlek och fler direktsändningar inför publik. Fördjupningar, inträngande reportage och analyser får allt mindre utrymme. Och jag frågar mig givetvis varför. Själv hamnar jag i en särskilt brydsam situation då jag redan för cirka fem år sedan gjorde mig av med min televisionsmottagare. Det gjorde jag just beroende på snuttifieringen, reklamen och |
den alltmer utbredda ytligheten. Jag valde i stället radions P1 för att informera mig om de senaste nyheterna, utvecklingen både i Sverige och i resten av världen. De program man nu hotar med att ta bort är just de program jag alltid lyssnar på. Och ja, jag är 40-talist. Det betyder uppenbarligen att satsningen för att konkurrera med reklamradions ungdomsprogram drabbar just mig och alla andra som använder radions P1 för att bli informerade om vad som händer, och varför det händer. Men ändringarna anser jag står i strid med Sveriges Radios avtal med staten. Man har fortfarande uppdraget att satsa på kvalitet, folkbildning och demokrati. Där har det inte skett någon ändring utan ändringen består i att man Andra bloggar om: Sveriges Radio, Politik, P1, Snuttifiering, Studio Ett, Vår Grundade Mening, Konflikt, Folkbildning, Upplysning, Kvalitet [tags]Sveriges Radio, Politik, P1, Snuttifiering, Studio Ett, Vår Grundade Mening, Konflikt, Folkbildning, Upplysning, Kvalitet[/tags] |
6 svar till “Sveriges Radios P1 ska snuttifieras!”
Jag håller givetvis med i stort, Fast jag skulle nog avvakta och se vad som händer i verkligheten innan jag kommer med kritiken.
Vi har nämligen hört samma visa förr. Och då har kritiken tystnat så fort de nya programmen fanns i verkligheten…
När det som händer i verkligheten har hänt så är det för sent att komma med kritiken.
Jag håller med dig Jinge fullt ut. Jag är 50-talist och vill inte ha ytterligare en underhållningskanal (som alla andra är). P1 är nog den sista kanalen vi har av detta slag.
De flesta av de program du räknat upp har jag lagt in som Pod-mottagning i iTunes i min dator för att inte missa dem. De är så oerhört viktiga för oss. Jag hoppas att riksdagen stoppar SR att göra så här.
Jag försöker som en tok sprida lite uppmärksamhet för en protestlista på webben mot att lägga ner Vår grundade mening. Adress: http://www.namninsamling.com/site/get.asp?vargrundademening
Det borde inte vara så svårt att få folk att skriva under eftersom så många uttrycker missnöje med att programmet ska läggas ner, men av någon anledning går det lite trögt. Hoppas på dig/er!
Detta handlar inte bara om en omläggning på sr vad gäller innehåll (modemagasin o Annika Lantz istället för seriös omvärldsbevakning) utan också om anställningsformer. Eller rättare sagt: om att göra sig av med anställda. Man ska satsa på ett nytt mediebevakningsprogram, men det ska göras av externa producenter. Och detta gäller även på andra områden, anställda ska bort och program ”outsourcas” istället. Ändå säger man att det inte handlar om en besparing. Naturligtvis skapar detta en ökad otrygghet som ju är fatal när det gäller just det program som ska bevaka public service.
Fick en smärre shock när jag hörde om dessa planer, samtidigt som jag måste säga att jag inte är särskilt förvånad. Det är ju symptomatiskt för samhällsutvecklingen på ett sätt som verkar gå flertalet förbi. Samtidigt vågar jag inbilla mig att det är just P1’s radio som gör det möjligt för många att bli medvetande om dessa symptom. Så varför detta besatta tjat om de ’unga’? Finns det inte redan en mängd skvalkanaler, till för de evigt ’unga’, ja dvs. alla som till varje pris undviker intellektuell mognad och deltagande i världsproblemen? Kände mig ganska uppgiven i veckan när jag fick höra att jag, född 75, tillhörde en minoritet av P1-lyssnare under 40. Tänkte tillbaka tio år i tiden och kom fram till att jag då knappt lyssnade på radio över huvudtaget, där fanns ju bara skitmusik, men att jag för den skull inte var oengagerad i samhällsfrågor. Uppenbarelser kan komma närhelst i livet. Är det inte absurt att hela mediautbudet ska baseras på tonårskonsumenters intressen? Den tablå, eller kollektiva referens, som nu står på spel är ju faktiskt den enda halt i propagandaflödet som faktiskt fördjupar sig vad som händer, med någon slags öppenhet och kontinuitet. Denna uppmuntran till fri tanke och kritik utgör naturligtvis ett hot i alla kontrollsamhällen. Man kan föreställa sig då, hur framtidens ’konflikt’ kommer att kretsa mer och mer kring den mellan nya fri-kanaler och statens public service, vars enda målsättning är att splittra, förströ och kapitalisera. Skulle man småningom också terrorstämpla samhällskritik, när den inte längre har någon egentlig förankring i statsapparaten/marknadskrafterna-”externa producenter”? Ja det må låta som en radikal och obefogad misstro, men snegla på ett samhälle som det amerikanska, vars små fria radiokanaler nu verkar vara de enda som förmår att problematisera det egna samhällets grundvalar, och det blir bara allt-för-verkligt. Men kanske är det ironiskt nog så att det bästa sättet att blåsa liv i P1 och ’nå unga lyssnare’ faktiskt är att lägga ner de bästa programmen. För vad kan vara en mer passande reklam för dessa än en ordentlig folkstorm? ..förutsatt att vi nu får chans att höra om den..
Bra och tänkvärt Stefan!!